”Nowadays it is fashionable to talk about race and gender; the uncool subject is class.” Så inleder bell hooks (ja – hon skriver sitt namn utan versaler) boken Where we stand: class matters från 2000.
Själv tycks hon dock strunta i huruvida folk tycker att hon är ”cool”. Under de senaste decennierna har hon nämligen skrivit åtskilligt om klass, och framför allt om hur frågor om klass hänger samman med frågor om kön och ”ras”. Men Where we stand är hennes första bok där fenomenet klass har huvudrollen.
Att hooks skriver om klass är naturligtvis utmärkt. Om klassorättvisor ska bekämpas måste fenomenet klass synliggöras och diskuteras. Dock är mycket av det hooks har att säga om klass tämligen svårsmält. Inte minst har jag problem att ta till mig hennes idéer om att klass inte är någonting problematiskt i sig och att man inte behöver bekämpa klassamhället för att kunna avskaffa klassorättvisor.
Enligt min uppfattning konstitueras klasser nämligen av ojämlikhet, vilket innebär att kampen mot klassorättvisor också måste vara en kamp mot själva fenomenet klass. hooks tycks dock mena att ”fredlig samexistens” och ”förståelse” mellan klasserna är ett fullgott mål för klasskampen.
Självbiografi
Det bästa i hooks bok är två självbiografiska essäer. Den första av dessa handlar om författarens uppväxt i en fattig arbetarklassfamilj i den amerikanska södern. hooks visar här att hon och hennes familj i allra högsta grad påverkades av sin klasstillhörighet, även om de inte var medvetna om detta. Denna omedvetenhet berodde dels på att de inte hade något språk för att tala om klass – istället förstod de sin värld i termer av ”ras” – dels på att det kan vara ytterst smärtsamt att erkänna att man är offer för klassorättvisa.
I den andra essän berättar hooks om hur hon började studera vid elituniversitetet Stanford och om hur mötet med en annan klassverklighet ledde till att hon blev klassmedveten, d.v.s. upptäckte hur hennes liv i allra högsta grad formats av hennes klasstillhörighet.
Dessa båda essäer är utmärkta klasskildringar, både för att hooks är en god stilist och för att hon förmedlar viktiga insikter om hur och varför fenomenet klass osynliggjorts.
Magnus Nilsson
Ursprungligen publicerat på Litteratur och klass år 2009. Publicerat här i enlighet med licensen CC-BY-NC 4.0.
Läs också:
- US-amerikanska arbetarskildrare – Barbara Ehrenreich
- US-amerikanska arbetarskildrare – David K. Shipler
