Hur skamlöst kan bedrägeriet bli? Inför Vänsterpartiets beskedliga förslag – inspirerat från Frankrike – om en överenskommelse mellan de största livsmedelskedjorna kring ett pristak på viktiga dagligvaror, hånskrattar liberalerna. Ett pristak skulle ju sätta marknadskrafterna ur spel och bara leda till varubrist och svarta marknader, ljuder kören.
Band de värsta är som vanligt Dagens Nyheter där ledarskribenten Martin Liby Troein (9 mars) raljerar över att Nooshi Dadgostar inspirerats av Kuba och Venezuela och till och med fällt en regering för att åstadkomma ett pristak, det vill säga stopp för marknadshyror. Och vi vet sedan länge vart det leder, hävdar Liby Troein – bara till bostadsbrist och oändliga köer.
Visst, maxa hyrorna och köerna försvinner när bara få har möjlighet att betala. Ungefär vad som skedde under den ryska chockterapin för trettio år sedan då de gamla sovjetiska köerna och varubristen försvann i ett nafs. Med skyhöga marknadspriser hade bara den forna eliten och de nyrika novujrusski möjlighet att köpa. Och grunden lades till dagens ryska gangsterekonomi.
Nyliberaler
Men än värre är kanske den ekonomiska nyliberalismens svenske guru Lars Jonung, professor emeritus i nationalekonomi vid Lunds universitet. Han är stoisk motståndare till alla statliga prisregleringar och anser (DN 8 mars) att det inte finns ett enda positivt exempel på att sådana pristak fungerat. ”Vi har i dag 4 000 år av erfarenheter av prisregleringar. Vi vet att de bara skapar köer och förstör prismekanismens viktiga funktion”, undervisar Jonung dem som har noll koll på några tusen års globalhistoria.
Som om vår tids marknadspriser skulle ha någon motsvarighet i de antika högkulturernas tribut- och fördelningssystem, eller i feodalherrarnas dagsverkstvång för livegna landbor, eller i skråsystemens belöningsnivåer, eller i monarkernas utdelning av privilegiebrev osv. Även om marknader har existerat i de mest skilda historiska samhällsordningar lever vi själva i en specifik kapitalistisk marknadsekonomi där de flesta av oss inte skulle klara livhanken utan prisreglerande mekanismer. Vi har ju statligt reglerade pristak överallt, från subventioner och behovsprövningar ända ut till fria nyttigheter; från vård och skola till omsorgsbehov och varför inte Vänsterpartiets fria glasögon till barn.
Marknadsliberaler
De mest tokiga av marknadsliberaler tycker också att sådant ”förstör prismekanismens viktiga funktion” och vill avskaffa de flesta tak och regleringar, oavsett sociala följder. Och tycks blinda inför de sociala explosioner som runt om i världen står som spön i backen när människor inte längre har råd med sin mat för dagen.
Enligt Jonung ligger kriget i Ukraina bakom dagens inflation och det finns inga snabba lösningar oavsett om det gäller priset på mat eller energi. Hans lösning är, enligt DN, ”att behålla lugnet och vara tålmodig, i väntan på fred. ’Låt processen hålla på, låt hushållen anpassa sig och låt detaljhandeln konkurrera bäst de kan. Om ett år kan vi förhoppningsvis se tillbaka på den här tiden som en tillfällighet’, säger Lars Jonung.”
Tidigare generationer lär skänka en tacksamhetens tanke till att Jonung inte var född när storkrigen bröt ut i Sveriges närhet 1914 och 1939. Under det första världskriget var kritiken skoningslös när regeringen Hammarskjöld – i folkmun kallad ”Hungerskjöld” – lät frihandel och marknad råda tills hungeroroligheter framtvingade statliga maximipriser och ransoneringar i ett improviserat lapptäcke. Kryphålen var många, det administrativa kaoset svåröverblickbart och svartabörshandeln grasserade. Inför det andra världskriget var förberedelserna bättre och Folkhushållningsdepartementets prisregleringar, ransoneringar och kontroller långt mer effektiva.
Att bara ”låta processen hålla på”, fanns inte på kartan för dem som ville undvika samhälleligt sammanbrott. Frågan är var gränsen går i vår egen krigstid.
Håkan Blomqvist
Ursprungligen publicerat i tidningen Internationalen.
Läs mer:
- Sveriges stigande matpriser
- Matjättarna – Axfood AB
- Matjättarna – ICA-gruppen
- Stoppa de extrema prishöjningarna på mat
- Matjättarna – Coop
- Matjättarnas makt orsak till Sveriges skyhöga matpriser
- Mathandlarna – Lidl
- Mathandlarna – Bergendahls
