Den 13 maj ordnar Socialistisk Politik tillsammans med Vänsterpartiet i Härryda och ABF Göteborg en nationell konferens på temat Rörelsekamp och demokrati underifrån.
Du ska vara med i panelen om klimat och miljö. Hur ser ditt engagemang ut?
Jag är aktiv främst i frågor som rör miljö- och klimaträttvisa. Det handlar om att analysera miljö- och klimatproblem och kris utan att glömma att makt och resurser i samhället är idag ojämnt fördelade i världen. Det handlar alltså inte om klimatuppvärmning och miljökatastrofer där ansvaret är ”allas” eller att ”alla drabbas lika”. Samtidigt som vi kämpar för miljön måste vi inse att både ansvaret och skadorna är differentierade. Det handlar alltså om att inte bara fokusera på naturvetenskap och tekniska lösningar utan att hela tiden komma ihåg att de krafter som sett till att vår livsmiljö kollapsar vilar på förtryckande strukturer så som klass, ras, patriarkat och kolonialism. Miljö/klimatrörelsen får inte blunda för andra samhällsorättvisor.
Jag är engagerad inom Latinamerikagruppernas temagrupper om Naturens Rättigheter och Det Goda Livet.
Det Goda Livet är en samhällsvision som folkrörelserna i Latinamerika driver och formulerar. Det handlar om rättvisa samhällen i harmoni med naturen. Jag är även talesperson för urfolksfrågor. Det innebär att jag bevakar urfolkens kamp. Det är en kamp som handlar om försvar av vattnet och marken mot de transnationella företagens girighet. Det betyder att urfolkens kamp ofta även är miljökamp. Det handlar även om att avkolonisera vårt sätt att se och behandla naturen och oss människor som del av den.
Jag är också aktivist inom Rebellmammorna, en rörelse som ingår i Extinction Rebellion. Den engagerar mammor, mödrar och andra som vill mödra världen – alltså värna om den. Den påminner om de rörelser som växte fram bland mödrar i Latinamerika och som avkrävde makten på svar om deras barns öden. Nu handlar det istället om att kräva makthavarna på ansvar för alla ungars framtid och för planetens tillstånd.
Vilket är ditt bästa exempel på hur en rörelse kan göra skillnad?
Jag känner till många rörelser som gjort skillnad. Den ekofeministiska Chipkorörelsen i Indien som inspirerat många skogsförsvarare runt om i världen. Kimsacochakampen till vattnets försvar i Ecuador. Kampen mot gruv- och oljeföretag, mot skogsavverkning i Amazonas. Gruvmotståndskampen i Celendin och Valle del Tambo i Peru. Men även på hemmaplan, som försvaret av Ojnareskogen på Gotland, kampen för att försvara Vättern samt kampen i Rönnbäck i Björkvattsdalen i Tärnaby och Gallok i Sapmi.
Vad vill du särskilt lyfta fram på konferensen?
Jag vill lyfta fram behovet av att göra miljö/klimatrörelser mer inkluderande och analysera miljökrisen med intersektionella perspektiv. Idag består miljörörelsen i Sverige till minst 80 procent av folk från medelklassen och nästan uteslutande vita personer med svensk etnicitet. Så kan det inte fortsätta vara, vi måste bredda rörelsen.
Men jag vill även lyfta fram behovet av att miljörörelsen inte bara tilltalar mitt intellektet utan hela mig och min kropp. Miljökollapsen hotar ju inte oss bara ideologiskt och hotar inte bara våra tankar eller analyser, utan den hotar oss och alla arter kroppsligen.
Finns det en risk att de sociala rörelserna har spelat ut sin roll. Behöver de sociala rörelserna förnya sina arbetsformer?
Dagens samhälle, är starkt präglad av individualism. Men trots detta tror jag inte att sociala rörelser spelat ut sin roll. Nya sociala rörelser växer fram även om de inte följer mallarna från de tidigare. De gamla folkrörelserna hade många bra saker och åstadkom mycket, men de var även mer hierarkiska och patriarkala samt monokulturella.
Dagens folkrörelser håller på att utforska nya metoder. De är ofta mer kreativa och horisontella och i bästa fall även mer intersektionella i sin analys, men de är ofta även mindre beständiga. De kan i bästa fall mobilisera snabbt men har svårare att skapa beständiga organisationer. Lite mer av tomtebloss än av värmeljus. Det kommer att ta ett tag att finna nya folkrörelsemodeller som tar vara på det som var bra i de gamla och det som är bra i de nya formerna. Samtidigt är läget för planeten så akut att vi inte kan unna oss långsamma processer utan idag handlar det om att mobilisera oss och organisera till livets försvar!
Kjell Östberg
Tidigare publicerat i Internationalen.
Läs mer:
