Varför begår människor brott – om en bristfällig teori

I en rapport med namnet När brott blir ett acceptabelt handlingsalternativ presenterar en man vid namn Per-Olof Wikström en väl utarbetad teori som vill vederlägga alla förklaringar av brottslighet som bygger på ekonomiska och sociala förklaringsmodeller. Wikström anser istället att brottslighet bara är en individuellt moralisk fråga utan koppling till personers sociala och ekonomiska status.

Den teori han presenterar är väl sammanhållen och förklaringsmodellerna har onekligen betydelse för varför människor begår brott. Men teorin är också förknippad med ett grundläggande fel och det handlar om hur moral påverkas av den sociala och ekonomiska situation som en person befinner sig i. Enligt Wikström påverkas moralen av hur en person växer upp och den moral som fins kring honom. Det betyder att han ger familjen en stor betydelse men också att förskolan och skolan har en stor roll i utvecklandet av en persons moral. Människors inställning och moral skapas tidigt så uppväxten är avgörande. Så långt håller jag helt med Wikström.

Teori med grundläggande brister

Men Wikströms teoribygge är samtidigt väldigt svagt. En persons normer och moral påverkas ju inte bara av uppfostran utan också av materiella och sociala omständigheter. I en grupp som stöts ut ur samhällsgemenskapen genom rasism och fördomar kommer att utveckla normer som inte står i överensstämmelse med samhällets normer. Det utanförskap de tvingas in i skapar en situation där de inte litar på samhället och dess institutioner. På samma sätt kommer folk med brits på pangar, ekonomiska och social möjligheter att utveckla strategier och normer som gör det möjligt för dem att överleva. Detta innebär att en kultur som skiljer sig från omgivande samhälle utvecklas som en följd av fattigdom och socialt utanförskap.

Dessa förklaringsmodeller till hur normer och moral utvecklas finns inte med i Wikströms teorier och därmed blir hans uppfattning om att socioekonomiska förhållanden inte har nåt med brottslighet att göra helt enkelt inget annat än dumheter. Hans teori är helt enkelt bristfällig. Fattigdom, socialt utanförskap, stigmatisering och fördomar skapar en grogrund för att skapa en miljö och normer där kriminalitet blir en acceptabel och vettig väg att skaffa sig försörjning.

Detta betyder också att sociala åtgärder, inkludering, ekonomiska förbättringar och annat kommer att minska brottsligheten. Det kan vi också se genom att studera historien. Från 1800-talets slut minskar brottsligheten i takt med att samhällsförhållanden blir bättre. I länder där Wikström individuella förklaringsmodell till brottslighet dominerar blir uppfostran, repression och hårda straff den logiska följden av resonemanget. Men det är också tydligt att detta inte alls leder till en lägre brottslighet utan snarare till en högre. USA är ett tydligt exempel på detta. I Norge där den sociala välfärden inte urholkats och fattigdomen inte brett ut sig är brottsligheten idag betydligt lägre än i Sverige och Danmark.

Vad kan göras?

Det finns individuella orsaker till brottslighet. Det råder ingen tvekan om det. På den punkten har Wikström rätt. Men han har helt fel om att socioekonomiska faktorer skulle sakna betydelse. Wikström vill satsa på skolan. Det är rätt och en mycket bra åtgärd. Bra skola gör att färre individer blir benägna att se brottslighet som ett alternativ. Men han vill också satsa på repression och inlåsning. All forskning och all erfarenhet visar att det har en motsatt effekt. Han tor inte heller att sociala åtgärder, föreningsliv, fritidsgårdar, tillräckligt många och bra bostäder och liknande har en effekt på brottsligheten.

Men trångboddhet för med sig att barn och ungdomar hänger på gatan och blir lätta att rekrytera för kriminella gäng. Är ungdomarna hemma, deltar i föreningsaktiviteter eller fritidsaktiviteter ledda av vuxna minskar gängens möjligheter att rekrytera. Sådana sociala åtgärder hjälper betydligt bättre än repressiva åtgärder. Om folk har en ekonomi som möjliggör för dem att leva bra minskar också benägenheten för att ägna sig åt brottslighet. Bra löner, bar bidragssystem och bra ersättning vid arbetslöshet minskar följaktligen benägenheten att se kriminalitet som ett alternativ. Bra vård av individer med diagnoser, psykiska problem och personlighetsstörningar är också bra då det minskar risken för att dessa individer ska begå brott.

Högerextrem teori

Per-Olof Wikström teori må vara väl sammanhållen och förståelig. Men den är samtidigt väldigt bristfällig. För den ser bara utveckling av normer och moral som en individuella fråga och inte en samhällelig fråga. Därför duger den inte till att förklara brottsligheten. Ännu mindre duger som underlag för att vidta åtgärder för att minska brottsligheten. Däremot är den idealisk för den högervridna borgerligheten som vänder sig mot alla former av kollektiva lösningar all solidaritet, gemenskap och alla social förbättringar. Det är helt enkel en högerextrem teoribildning och inget annat.

Läs mer:
Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!