Affärsmannen som aldrig skulle ha åtalats. I november 2024 föll en frikännande dom i Svea Hovrätt. Svea Hovrätt fastställde därmed en dom i Stockholms tingsrätt som föll den 31 mars 2023. Den frikännande domen handlar om ett mål som började redan 2009 och som har en liten egenhet. Det finns inga målsägande, dvs inga personer som anser sig ha blivit utsatta för brott.
Den åtalade mannen, Johan Ulander, blev åtalad för fyra olika brott i tingsrätten:
- Grovt bedrägeri hänförligt till obligationer utgivna av CHY-bolagen
- Svindleri, grovt brott,
- Grovt insiderbrott
- Grovt bedrägeri hänförligt till konvertibler i Amarant.
Ulander friades på samtliga punkter i såväl tingsrätt som hovrätt. Endast den friande domen för första åtalspunkten överklagades till hovrätten av åklagaren,
I sin friande dom skrev tingsrätten:
Ansvar för bedrägeri förutsätter att den handling som den vilseledde förmåtts till ska ha inneburit vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är. Det betyder först och främst att frågan om förmögenhets- överföring har inträffat ska bedömas utifrån förhållandena vid tiden för dispositionen. Händelseförloppets slutliga utveckling behöver inte avvaktas. Det innebär vidare att redan en beaktansvärd fara för slutlig förlust är att jämställa med skada, varför skaderekvisitet är uppfyllt i och med att dispositionen utsätter den vilseleddes förmögenhet för en fara för slutlig förlust.
Det i bedrägeribestämmelsen uppställda kravet på att vinningen ska tillfalla gärningsmannen modifieras av bestämmelsen i 23 kap. 7 § brottsbalken som föreskriver att med vinning för gärningsmannen jämställs vinning som han eller hon avsiktligen bereder någon annan.
Vid bedömningen av om ett bedrägeri är grovt ska enligt 9 kap. 3 § brottsbalken, i den lydelse som är tillämplig här, särskilt beaktas om gärningsmannen har missbrukat allmänt förtroende eller begagnat falsk handling eller vilseledande bokföring eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada.
Åklagarens påståenden
Åklagaren har gjort gällande att Johan Ulander genom vilseledande har förmått målsägandena att förvärva obligationer utgivna av CHY-bolagen. Bolag som i sin tur har haft som sin huvudsakliga verksamhet att vidareutlåna obligationslikviderna till de av Johan Ulander kontrollerade bolagen CCMM och Ducom. Enligt åklagaren har det inneburit skada för målsägandena och vinning för Johan Ulander eller de bolag som han avsiktligen har berett vinning.
Enligt åklagaren har målsägandena vilseletts i fråga om CCMM:s och Ducoms betalningsvilja och betalningsförmåga för lånen från CHY-bolagen. Vilseledandet ska ha bestått i att Johan Ulander låtit sprida vissa uppgifter om CCMM och Ducom, deras respektive verksamhet samt säkerheterna för deras lån från CHY-bolagen. Uppgifter som enligt åklagaren är oriktiga eller vilseledande,
Uppgifterna som åklagaren påstår är oriktiga eller vilseledande återfinns i investeringsmemoranda för CHY-obligationerna. Gärningspåståendet är dock inte begränsat till spridning av uppgifterna genom investeringsmemoranda, utan omfattar även spridning på annat sätt.
Inga målsägare
Problemet i sammanhanget är att det uppenbarligen inte existerar några målsägande som anser sig lurade. Det finns heller ingen målsägare som anmält Johan Ulander för något brott. Anmälan mot Ulander kom istället från en bank, EFG Bank, som var emissionsagent för obligationerna. Det finns iofs anledningar till att en person som kanske har blivit lurad att inte anmäla det hela. Personer kanske inte har gjort nån förlust. Frågan är då om personer faktiskt blivit lurade eller inte. Eller så har personer haft nytta av förlusten, genom avdragsmöjligheterna. Också i det fallet går det ju att ifrågasätta om personerna då faktiskt blivit lurade eller om det bara handlar om en investering som inte lönat sig.
Att det inte finns några målsägare förhindrar inte ett åtal enligt svensk lag men det kräver betydligt starkare bevis för att brott begåtts än om det funnits målsägare.
Dom
Hovrätten ansåg att den utredning som har lagts fram av åklagarna inte var tillräcklig för att det ska kunna hållas för visst att målsägandena har tagit del av investeringsmemoranda eller på annat sätt har fått uppgifterna i dessa förmedlade till sig. Än mindre fanns det i utredningen bevis för att målsägandena faktiskt har lagt de påstått oriktiga eller vilseledande uppgifterna till grund för sina beslut att investera i obligationerna. Åtalet kan enligt hovrätten därför inte bifallas och Johan Ulander ska frikännas från ansvar för grovt bedrägeri. Det var det enda brott vars dom i tingsrätten överklagades till hovrätten.
För de övriga tre brotten blev Ulander alltså frikänd redan i tingsrätten. Åtalet avseende insiderbrott lades ned och Johan Ulander frikändes för det brottet efter att ha yrkat frikännande dom. Åtalet i övrigt prövades i sak och tingsrätten frikände Johan Ulander även från ansvar för dessa brott.
Varför åtalades Ulander?
För mig förefaller det som om åtalet redan från början.var problematiskt. Det fanns inga som ansåg sig lurade eller utsatta för brott. Det fanns inga personer där det kunde beläggas att de fått felaktig information och inga egentliga bevis för att några brott begåtts. Alla som vittnade i rättegångarna stödde Ulander version av händelseförloppet. Dvs att ingen blivit lurad och att inget brott av något slag hade begåtts. Det mesta tyder på att Ulander aldrig borde ha blivit åtalad.
Anledningen till att Ulander ändå blev åtalad handlar nog om andra omständigheter. Han har tidigare dömts för brott i samband med fastighetsaffärer i Finland som skedde i samband med fastighetskraschen. Brotten skedde dock för mycket länge sen under åren 1989-91. Domen föll 1997. Vidare är han finsk medborgare och inte svensk medborgare. Och han bodde i Dubai efter att han frigivits från fängelset i Finland. Dessutom har han också varit inblandad i hanteringen av konvertibler i gruvbolaget Amarant där andra personer dömts för brott. Det verkar som dessa saker fått åklagaren till att anse att Ulander är en skurk och måste åtalas trots att inga bevis för brott existerat.
Hade Ulander tillhört den svenska överklassen hade han förmodligen aldrig blivit åtalad. Och hade det inte funnits indirekta kopplingar till andras misstänkta brott i Amarantföretagen hade han förmodligen inte heller blivit åtalad.
Men åtalet och den mycket långa rättsprocessen har haft allvarliga konsekvenser för Johan Ulander. Han har fått dra sig undan, har flyttat till Schweiz och hans affärer har blivit lidande. Det har varit omöjligt för honom att göra affärer så länge utredningen har pågått. Och utredningen pågick länge, mer än 10 år. Myndigheterna gjorde en en razzia mot Ulanders hem och beslagtog en massa saker.
Läs mer:
- Friande dom i mål om grovt bedrägeri och grovt svindleri
- Fängelsestraff för styrelseledamöter i IGE Resources
- Conventus och Amarant Mining
- Fler misstänkta och fler misstänkta brott i Contenderhärvan
- Razzia mot skumma gruv- och finansbolag
- Amarant/Alluvia: Pengar ramlar in men ingen verksamhet bedrivs
- Affärsman frias från åtal om grovt svindleri på halv miljard kronor
- Försvaret vill stoppa huvudförhandlingen i misstänkta mångmiljonsvindeln
- Vittnesförhör väcker huvudbry i mastodontmål mot affärsman
- HD: Fängelsedom i mål om mångmiljonsvindel står fast
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
En anledning till att ett bedrägeri inte anmäls kan vara att den bedragne inte är medveten om bedrägeriet. I en värld av digitala betalningar och penningflöden är det inte alldeles enkelt att hålla koll. Lägg därtill att bankernas kontoutdrag lämnar en hel del övrigt att önska.
Rör det sig om mindre summar är nog risken mycket stor att ett bedrägeri inte observeras. För större summor är det förstås en helt annan sak men för en bedragare som tillämpar principen ”många-bäckar-små” kan det ändå i slutändan bli en ansenlig summa.
Dagens digitala betalningssystem är långt ifrån ”kassaskåpsäkra” …
I det är fallet är nog de flesta investerare väl medvetna om vad de gjorde. Det är liksom inte till vanligt folk såna här erbjudanden görs. Och gruvprospektering ger sällan några vinster att tala om. Men när det blir vinster blir de höga.
Min kommentar är av allmän karaktär men jag vill nog ändå mena att ”många-bäckar-små” konceptet kan nyttjas även mot andra än privatpersoner. ”Bäckarna” är i det sistnämnda fallet något större men inte så stora att de väcker uppmärksamhet.
Det mest lyckade bedrägeriet är det som inte upptäcks. Det blir lite av det”perfekta brottet”.
Dock jag påstår på inget sätt att detta varit fallet i ovanstående mål