Inskränkningar i yttrandefriheten när demokratin tappar mark. Den senaste Demokratirapporten från V-Dem Institutet vid Göteborgs universitet visar att demokratiska länder nu är i minoritet och att yttrandefriheten minskar. Den demokratiska tillbakagången sammanfaller också ofta med en hög grad av desinformation och polarisering.
Den demokratiska tillbakagången bland världens länder, den process som kallas autokratisering, har nu pågått i 25 år. Enligt rapporten, författad av ett team lett av professor Staffan I Lindberg vid V-Dem Institutet vid Göteborgs universitet, visar utvecklingen inga tecken på att avta.
Fler länder ser en demokratisk tillbakagång – även i Europa
45 länder genomgår en demokratisk tillbakagång under 2024. Det är en ökning från endast tolv länder för 20 år sedan och från 42 länder under 2023. Många är inflytelserika i sina regioner, med stora befolkningar, som till exempel Argentina, Indien, Indonesien och Mexiko.
– Men Västeuropa och Nordamerika är inte immuna. En stadig nedgång under de senaste åren börjar ge utslag, även om den sker i små steg, säger Staffan I Lindberg i ett pressmeddelande.
Yttrandefriheten påverkas
Av de indikatorer V-Dem mäter och som försämrats mest dominerar de som rör yttrandefrihet. Det handlar till exempel om mediefrihet och trakasserier av journalister, men också om medborgarnas möjligheter att fritt diskutera politik i offentligheten.
Yttrandefriheten försämras i 44 länder 2024, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av världens länder. Det är den högsta noteringen hittills, och en ökning från 35 länder förra året.
– Yttrandefriheten är ofta det första som attackeras när länder genomgår en autokratisering, och rapporten visar att censur av media är det mest använda vapnet mot demokratin i de länderna. Dessutom använder sig regeringar i länder som genomgår autokratisering i allt högre grad av desinformation för att forma den allmänna opinionen. Det är en utveckling vi ser i hälften av alla länder som genomgår en autokratisering, säger Staffan I Lindberg.
I rapporten framkommer också att den politiska polariseringen ökar i en fjärdedel av alla världens länder. Mer än hälften av alla länder som påverkas av den ökande politiska polariseringen är demokratier.
Finns det några goda nyheter?
Demokratinivån förbättras i 19 länder under 2024. Tolv av de 19 länderna började sin demokratiseringsresa som autokratier, och nio av dessa klassades som demokratier 2024. Rapporten visar också att en demokratisk tillbakagång kan stoppas och vändas, vilket för närvarande är fallet i tio länder, bland dem Brasilien och Polen.
Bland de länder som förbättrat sina demokratinivåer under 2024 finns Ecuador, Polen och Sri Lanka. Ecuador är också ett av de länder som vänt en pågående autokratiseringsprocess.
Demokratin i Sverige
Även i Sverige kan vi se försämringar.
– Under de senare åren ser vi till exempel att användandet av hatisk retorik från politiska partier har ökat, liksom den politiska polariseringen. Förändringarna för Sveriges del är än så länge små men värda att hålla ett öga på, säger Staffan I Lindberg.
Rapporten bygger på data upp till och med 2024 och innehåller inte någon data för 2025. Trots detta kan man konstatera att även USA är ett land att hålla ögonen på.
– USA verkar nu röra sig mot en övergång bort från demokrati under president Trump. Enligt min mening kommer följderna av detta att bli enorma världen över, säger Staffan I Lindberg.
Problem med rapporten
Det är för mig obegripligt att USA hamnar i den mest demokratiska gruppen. Det har aldrig varit ett speciellt demokratiskt land med sitt korrupta tvåpartisystem och presidentens omfattande makt som inbegriper att han kan köra över kongressen. USA är int ett dugg mer demokratiskt än Indien. Att Kanada därtill skulle vara ett mindre demokratiskt land än USA finner jag helt befängt.
Jag begriper inte heller varför Österrike, Grekland, Portugal och Storbritannien skulle vara sämre än andra västeuropeiska länder. Att Israel är hög klassat är också helt bisarrt. Det är en rasistisk apartheidstat och borde ligga mycket lågt på demokratiskalan. Det är ingen demokrati alls. Inte på något sätt.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Man kan med rätta ha synpunkter på amerikansk demokrati men att jämföra med Indien finner jag inte rättvist. I Indien köps bokstavligen röster. Ser vi till korruptionsindex hamnar Indien på plats 96 (värdering 38 enligt Transparency International) medan USA ligger på plats 28 (värdering 65). Om vi jämför med vårt eget land ligger vi på plats 8 (värdering 80).
Den främsta utmaningen i det amerikanska systemet ligger, som jag ser det, i två faktorer:
Ena faktorn består i att konstitutionen på något sätt betraktas som evig, innebärande att den de facto inte ändras även om tillägg kan göras vilket dock inte sker särdeles frekvent (senaste tillägget, det 27:e; gjordes 1992). Den demokratiska utmaningen är att ett politiskt beslut alltid kan upphävas om Högsta Domstolen tolkar beslutet som stridande mot konstitutionen. Då domarna, utnämnda av presidenten, sitter på livstid behöver det alls inte vara så att domstolens sammansättning speglar den för tillfället rådande politiska situationen. Nu må vän av ordning invända att domarna är ”opolitiska” men i praktiken utser presidenten domare som delar presidentens politiska grundvärderingar.
Den andra faktorn består i maktdelningssystemet med ursprung i Montesquieus tankar. Grundidén består häri, som vi vet, av en delning mellan lagstiftande makt (USA: Kongressen), verkställande makt (USA: presidenten)och dömande makt (Högsta Domstolen). Det märkliga inträffar när presidenten och kongressen (eller någon av dess kamrar) tillhör samma politiska intressesfär. I denna situation kan de två blockera varandra. Genom mellanårsval kan majoriteten i kongressen därutöver ändras två år in på presidentens ämbetsperiod.
Problemet med maktdelning mellan statschef och parlament är dock icke unikt för USA, t.ex. finns det ävenledes i Frankrike.
Inte heller problemet med eftersläpande majoriteter är något unikt för USA. Vi hade själva denna situation i det gamla tvåkammarsystemet där sittande regering någon gång räddades kvar av eftersläpande majoritet i första kammaren
Det är möjligt att man inte köper röster i USA, det behöver man inte, man köper senatorer.
Det finns en akademiskt helt ok rapport om detta, https://www.cambridge.org/core/journals/perspectives-on-politics/article/testing-theories-of-american-politics-elites-interest-groups-and-average-citizens/62327F513959D0A304D4893B382B992B.
Det viktigaste är förstås att politiker inte kan bli valda utan att få pengar av penningstarka grupper, och om de sen vill bli omvalda måste de göra som dessa grupper säger.
Det visar sig bland annat, enligt rapporten, att inte en enda lag som har antagits sen sekelskriftet har nån sorts folkligt ursprung, alla har föreslagits av Wall street. Skulle nån annan föreslå något blir det inte lag.
Om du läser det jag skriver säger jag att man MED RÄTTA kan ha synpunkter på demokratin i Förenta Staterna. Det jag, utifrån Transparency Internationals korruptionsvärdering, ifrågasätter är jämförelsen med Indien. Jag tvivlar inte ett ögonblick på att korruption är ett problem i USA men i Indien är problematiken storleksordningen värre (65 mot 38 enligt Transparency International). Det handlar således inte om två jämförbara objekt vilket är hela poängen med min kommentar.