De som utsätts för brott är unga. Barn och gamla utsätts mycket sällan för brott. Kvinnor utsätt för mycket färre brott än män. Allt detta framgår tydligt av Brå:s rapport om målsägare vid anmälda brott. En målsägare är en person som utsatts för en händelse som anmälts som brott till polisen, åklagaren, eller någon annan brottsutredande myndighet. Statistiken är avgränsad till fysiska personer och några utvalda brott riktade mot person. Totalt registrerades 221 788 fysiska personer som målsägare för de brott som ingår i statistiken för 2024.
Antalet registrerade målsägare för brotten som redovisas i rapporten varierar ganska mycket. Den största gruppen målsägare år 2024 bland de brottstyper som ingår i målsägarstatistiken fanns för misshandelsbrott med 68 388 personer. Två andra stora grupper målsägare registrerades för brottstypen ofredande, med 50 170 personer och för brottstypen olaga hot, med 44 601 personer. Minst antal målsägare i rapporten fanns det för brotten försök, förberedelse och stämpling till mord eller dråp (1 223 personer), samt människorov (457 personer).
Ökning och minskning
Jämfört med förra året noteras den procentuellt största uppgången av antalet målsägare för ofredande som har ökat med 11 procent. Ökningen har skett inom alla åldersgrupper och bland båda könen. Antalet målsägare har inte ökat lika mycket vid de andra stora brottstyperna. De visade en jämnare utveckling. Jämfört med året innan ökade antalet målsägare för misshandel med en procent, medan antalet målsägare för olaga hot i princip inte ökade alls.
Antalet målsägare för personrån har minskat med 25 procent sen föregående år. Det skedde både bland män och pojkar som kvinnor och flickor och inom alla åldersgrupper. Jämfört med föregående år har antalet målsägare för försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp minskat med 13 procent.
Under tioårsperioden har det skett både ökningar och minskningar av antalet målsägare. Ett exempel på en ökning är försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp. Där har antalet målsägare ökat med 44 procent. Det var framför allt antalet pojkar 15–17 år och män 18–24 år som ökade.
Antalet målsägare för fickstöld har samtidigt minskat med 63 procent mellan 2015 och 2024. För tio år sen fanns det ungefär lika många målsägare för fickstöld som för olaga hot och ofredande. Antalet målsägare har under tioårsperioden minskat något för misshandel (-4 procent) och olaga hot (-5 procent) och ökat något för ofredande (+1 procent).
För våldtäkt har antalet målsägare ökat med 53 procent för kvinnor och flickor, samt 64 procent för män och pojkar sen 2015. Vid våldtäkt bör man dock hålla i minnet att lagstiftningen har ändrats under tidsperioden, vilket innebär att våldtäktsbegreppet juridiskt har utvidgats till att omfatta fler handlingar.
Kön och ålder
Vid våldtäkt var de flesta målsägare kvinnor eller flickor (92 procent). Även vid sexuellt ofredande var det en stor andel kvinnor eller flickor (87 procent). Å andra sidan var de flesta målsägare män eller pojkar vid personrån
(82 procent). Dessutom var män vanligast vid försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp (72 procent).
Det finns dock brottstyper, exempelvis olaga hot, där könsfördelningen var relativt jämn.
Sett till befolkningen utgjorde äldre tonåringar (15–17 år) och unga vuxna (18–24 år) de största grupperna av registrerade målsägare för de flesta brott i rapporten under hela perioden 2015–2024. Överlag registrerades
små barn (0–6 år) samt personer i åldern 65 år eller äldre relativt sällan som målsägare. Rapporten är tydlig. De som utsätts för brott är unga männniskor.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Statistik kan läsas på många sätt och det blir inte enklare när olika – och ibland hjälpligt korrelerade brottskategorier – jämförs med varandra.
Du framför ”Kvinnor utsätts för mycket färre brott än män”. Från vilket perspektiv grundas denna slutsats? Det är svårt att se att det utgått från målsägarperspektivet där rapporten tydligt (s. 17) säger att ”Könsfördelningen var mycket jämn” vilket även framgår av Figur 3. Storleksordningen 110 000 kvinnor och 112 000 män.
Ser vi till misshandelsbrott (sidan 24) är 43 procent kvinnor och 57 procent män målsäganden. Förvisso en viss övervikt för män men det är på inget sätt en total övervikt. Lägg där till att mörkertalet när det gäller våld i nära relation på inget sätt försumbart och att vi i detta fall på goda grunder kan anta att främst kvinnor drabbas.
Utifrån ovanstående blir artikelns inledande mening ”De som utsätts för brott är unga män” inte alldeles enkel att förstå. Våld mot kvinnor är en realitet som samhället måste ta allvarligt på och ingenting som kan ”relativiseras” bort.
Du har helt rätt. Jag har dragit slutsatser utifrån mina förhandskunskaper. Som att en stor del av våldtäkter, olaga hot och ofredanden i stor utsträckning drabbar ett fåtal kvinnor. Samma kvinnor blir utsatta om och om igen. Dvs antalet kvinnor är mycket färre än antalet målsägande. Samma förhållanden gäller även misshandel av kvinnor. Och som de också skriver:
”Det går exempelvis inte att dra några generella slutsatser om hur många män respektive kvinnor som blir målsägare under ett år, eftersom flera brottstyper som riktas mot person inte ingår i statistiken. Kvinnor och män kan därför endast jämföras inom samma brottstyp från år till år eller mellan olika brottstyper i statistiken.”
Och jag har därför ändrat i inlägget till att de som utsätts för är unga.