En rad skidorter längs en väg – Funäsdalen och Tännäs

En rad skidorter längs en väg. De nio byarna och skidorterna  Funäsdalen, Tänndalen, Tännäs, Ljusnedal, Bruksvallarna, Mittådalen och Messlingen, Ljusnedal, Fjällnäs och Ramundberget är sammabundna av skidspår, cykel-, vandrings- och skoterleder. De flesta av orterna ligger dessutom längs med riksväg 84 i västra Härjedalen. På flesta orterna finns utförsåkningsområden men inte på alla. På en del finns det bofast befolkning medan andra nästan bara har skidanläggningar. Området och flera av orterna hör till de orter som kunnat förhindra en befokkningsminskning med hjälp av en satsning på turism.

De olika orterna och skidanläggningarna samarbetar med varandra i en organisation som heter Destination Funäsfjällen.  Den bildades 1972 av flera anläggnings- och hotellägare fö ratt öka natalet besökare till området som ocksär centralt för tre samebyar.

Fjällnäs

Högfjällshotellet i Fjällnäs som är den sista byn innan gränsen till Norge byggdes redan 1882 och det kan sägas vara starten på turismen i Funäsdalen och Funäsfjällen.

Funäsdalen

Den största orten såväl som den största skidorten är Funäsdalen där skidanläggningen på Funäsdalsberget anlades redan 1936 då det byggdes en första backe. Först 1958 byggdes den första liftenmen redan 1947 startades Hotell Funäsdalen. Anläggningen byggdes sakta ut under 1960- och 70-talen.

Med start år 2007 inleddes en omfattande förnyelse och utbyggnad av skidanläggningen men anläggningen (Funäsdalsbergets AB) fick stor ekonomiska problem under finanskrisen 2008-2009. 2012 höll bolaget på att gå i konkurs men verksamheten räddades av att den övertogs av Funäsdalen Berg & Hotell AB. De byggde snabbt en ny stor lift, en gondolbana. Funäsdalen Berg och Hotell AB ägs av 19 delägare där de flest verkar vara hemmahörande i Stockholm.

Funäsdalen ligger centralt i förhållande till alla de andra skidorterna och är därför den ort som växt mest befolkningsmässigt. år 1960 hade Funäsdalen nästan 300 invånare. Sen dess har det ökat stadigt till cirka 700 år 1970, nästan 800 år 1980 med en liten minskning till cirka 750 år 1990. År 2000 var det återigen nästan 800 bofasta, 2020 hade det ökat ytterligare toill nästan 900 och 2020 hade Funäsdalen cirka 1 050 invånare.

Övriga skidorter

De övriga skidaläggningarna är Tännäskröket utan för orten Tännäs längst i sydöst, Ramundberget och Kappruet vid byn Messlingen norr om Funäsdalen samt Tänndalsvallen och Tänndalen väster om Funäsdalen. Av dess skidorter ligger alla utom Kappruet och Ramundberget längs riksäg 84. Kappruet och Ramundberget ligger i Mittådalen, det förstnämnda öster om byn Mittådalen och det sistnämnda väster om byn Mittådalen.

Ramundberget och Bruksvallarna

Turistverksamheten i Ramundberget startade också 1936 då några besökare i detta då väglösa land kannack på hemma hos familjen Norberg. Därefter beslutade de sig för att återkomma varje år. Så småninom utvecklades Ramundberget till en alpin skidort som idag ägs av Ramundbergets Alpina Drift AB som ägs av Philip Flacké som bor i Funäsdalen.

Ramundbergets närmaste lite större ort är Bruksvallarna som är ett centrum för längdskidåkning. Bruksvallarna har ökat sin befolkning från 70 personer år 2005 till drygt 200 år 2020.

Messlingen och Kappruet

På Kappruet utanför byn Messlingen anlades en skidanläggning förmodligen någon gång på 1960-talet. I slutet av 2000-talets första decennium gjorde de reklam som gick ut på att anläggningen var fjällvärldens mest omoderna alpina anläggning. Men 2009 togs anläggningen över av ett par från Skåne, Stefan Olsson och Sara Blomkvist som äger den via Kappruet Turism AB. De har sen de tog över moderniserat anläggningen rejält även om det fortfarande är en småskalig skidanläggning som tycks se det enkla och vardagliga som norm. Messlingen har idag en befolkning på cirka 60 personer.

Tänndalen

I Tänndalen byggdes den första liften år 1952. I samband med detta flyttades ”Pinnens skidskola” från Riksgränsen till Tänndalen. Den flyttades 2010 igen, nu till Funäsdalen. I Tänndalen byggdes med tiden tre skidanläggningar, Hamra, Svansjön och Tännporten. De tre liftsystemen byggdes ihop 1984 och blev ett enda system. 2009-2016 moderniserades delar av skidanläggningen. Hela anläggningen ägs av Velit Activities AB.

Några kilometer öster om Tänndalen ligger ytterligare en skidanläggning som inte har kontakt med de andra, Tänndalsvallen. Den anläggningen drivs av den enskilda firman Tänndalsvallens Fjällstugor & Liftanläggning och ägs av Anders Olov Eriksson. Tänndalen har idag nästan 100 invånare.

Tännäskröket

Slutligen har vi Tännäskrökets skidanläggning utanför byn Tännäs. På 1960-talet byggdes de fyra fjällbyarna Fjällsätern, Fjällkällan, Fjällvattnet och Fjällbyn. 1963 öppnades skidanläggningen på den norra sidan av Hemkröket. Tännäs Linbane AB bildades 1965. Bolaget övertogs efter några år av Tännäs Skidklubb men 1974 sålde de anläggningen till Kullenbergs AB. Under 1980-talet byggdes även den södra sidan av berget ut. och trots framgångar lades anläggningen efter flera ägarbyten ned 1992.

2002–2004 genomfördes studien ”Företagsutveckling i Tännäs”. Skidanläggningen återstartades  år 2004 och utvecklades till en året runt-anläggning. Den ägs idag av Tännäskröket AB som ägs av Torbjörn Callenholt som hör hemma i Saltsjö-Boo utanför Stockholm. Det har också byggts fler stugbyar i området. Byn Tännäs har idag ungefär 160 invånare.

En utveckling styrd av vintergäster

Funäsfjällen är ett av Sveriges större alpina skidområden, ett av de bättre områdena för längdskidåkning och dessutom ett viktigt område för sommartursim i fjällen med vandringar, myskoxsafari och mycket annat. Området har främst utvecklas av turister som vi kanske kan kalla vinterturister. Orterna i Funsäsfjällen har också fått en hel de befolkning utifrån. Det är ett exempel som skiljer sig från Åre som främst utvecklades med hjälp av staten och Idre som utvecklats av lokalbefolkning och kommun. Men det är också ett exempel på hur tursim kan användas för att rädda glsbygdsorter från avfolkning.

I hela  Tännäs socken har befolkningen sen 1960 legat still på cirka 2 200 invpnare. Det har varit en ökning på de orter som haft möjligheter att satsa på på turism men i övrig har det varit en avfolkning. I Härjedalen som helhet har befolkningen minskat under samma tid.

Läs mer:

• Om en skidort ute i ingenstans – Vemdalen
• Gruvorten som blev en skidort – Idre
• Åre är en glesbygdsort utan avfolkning
• Fengersfors – en papegoja i granskogen
• Glesbygdsort som vänt utvecklingen – Uddebo
• Glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Kaxås
• Om en glesbygdsort som kämpar för att överleva – Rörö
• Glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Furudal
• Om en glesbygdsort med kraftig tillväxt – Brännö
• Glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Skattungbyn
• Vindbyarna i Malå – Lainejaur, Springliden och Mörttjärn