Vad kan göras åt brottsligheten i Sverige? De överlägset vanligaste brotten i Sverige är ringa narkotikainnehav, narkotikabruk och bedrägeri. De som åker fast för narkotikabruk och ringa innehav är i allmänhet missbrukare och småkriminella. Att de åker fast och hamnar i fängelse påverkar inte brottsligheten. Det minskar inte brottsligheten och hjälper inte missbrukarna. Utan det är bara ett rent slöseri med samhällets resurser.
De kriminellas inkomster kommer främst från svartjobb, välfärdsbrott (fiffel med hemtjänst, äldrevård, vårdcentraler, privatskolor etc), svarta inkomster på krogen (krogfusk), byggfusk och momsfiffel. Det är sällan någon åker fast för de brott de kriminella tjänar mest pengar på. Anledningen är att det är resurskrävande brott som kräver långa utredningar och dessutom är det svårt att komma över bevis. Polisen och rättsväsendet prioriterar därför oftast de brott som är lättutredda.
Ringa narkotikainnehav och narkotikabruk är de mest lättutredda brotten och rättsväsendets såväl som polisens fokus hamnar därför där. I stort sett är det meningslöst då detta, som redan påpekats, inte leder till att brottsligheten minskar. Så nu till vad som kan göras.
Avkriminalisering och lägre straff
För att ge polisen och rättsväsendet incitament för att utreda de brott som skulle minska brottsligheten och minska inkomsterna för de kriminella möjligheter skulle det vara bara att avkriminalisera eget bruk av narkotika och innehav av narkotika för eget bruk. Det skulle också ge tid och resurser för att utreda grövre mer svårutredda brott.
- Bekämpa gängen – sänk straffen
- Bekämpa gängen – avkriminalisera eget bruk av narkotika
- Fängelser fungerar som plantskolor för kriminella gäng
Avprivatisering och återreglering
För att underlätta för rättsväsendet och polisen borde möjligheterna för att begå de inkomstbringande brotten minska. Svartjobben och de kriminellas inkomster från dessa kan minska genom att arbetsmarknaden regleras hårdare och fackföreningarnas/de anställdas makt stärks. För att minska möjligheterna för de kriminella att tjäna pengar på välfärden måste vård, skolor, förskolor, sociala inrättningar, hemtjänst med mera återtas i offentlig regi. Samhället måste helt enkelt genomgå en kraftig avprivatisering.
På så sätt skulle brottsligheten minska och rättsväsendets (inklusive polisen) möjligheter att åtgärda brott öka genom att brotten blev färre.
- Bekämpa gängen – mer pengar till socialtjänst och skola
- Bekämpa gängen – satsa på skolan
- För att bekämpa gängbrottslighet behövs socialarbetare
- Bekämpa gängen – hårdare reglering av byggbranschen
- Om att bekämpa gängen – avprivatisera vården och skolan
- Bekämpa gängen – återreglera arbetsmarknaden
Trygghet och samhörighet
Tryggheten och sammanhållningen i samhället skulle kunna ökas genom att bostad åt alla och arbete åt alla blev målsättningar för politiken. Det skulle minska incitamenten för att begå brott och dessutom leda till att de brott som ändå begicks skulle bli lättare att utreda genom att polisen och rättsväsendet i övrigt på grund av minskad brottslighet skulle få mer tid att utreda den kvarvarande brottsligheten.
Mängden bedrägerier skulle kunna minskas genom att det ställdes hårdare krav på bankerna. Resultatet skulle bli att polisen kunde avsätt mer resurser på den brottslighet som blev kvar.
Det finns naturligtvis också lagstiftningsåtgärder som skulle leda till att polisens och rättsväsendet arbete blev lättare.
- Bekämpa gängen – inför ett nationellt vapenregister
- Om att bekämpa gängen – förändra polisens arbetstider
- Bekämpa gängen – inför ett nationellt sprängämnesregister
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Det är i sig inget fel i att försöka eliminera brottsobjekt, dock bör man nog inte ha en övertro på resultatet. Historien visar ganska entydigt att när ett brottsobjekt elimineras det ersätts det av andra. Den kriminella innovationskraften är betydande i sammanhang som dessa. Ett klassiskt och mycket välkänt exempel är framväxten av brottsligheten i förbudstidens USA där maffian högst väsentligt stärkte sin ställning. När förbudet hävdes innebar detta knappast att brottsligheten minskade, maffian sökte nya brottsobjekt och så har det fortsatt…
Min uppfattning har allt sedan jag började intressera mig för dessa frågor varit att brottsligheten endast kan minskas varaktigt genom att antalet brottslingar blir färre. I detta är frågan om vem som blir brottsling och varför någon blir brottsling helt fundamental.
Orsakssambanden till brottslighet är komplexa och innehåller inte sällan korsberoenden.
Socioekonomiska förhållanden gör att det finns personer i en miljö av arbetslöshet och låg utbildningsnivå skapat av mediokert grundskoleresultat vilket i förlängningen leder till avhopp från gymnasiet. För några (men alls inte alla) av dessa personer ses brottslighet som en möjlighet att komma bort från ett liv på samhällets marginal.
Socioekonomiska förhållanden kan också innebära en ökad risk för missbruk av olika slag. Missbruk föder brottslighet t.ex. brott för att finansiera missbruket och våldsbrott som sker i påverkat tillstånd. Sedan är det förstås inte så att allt missbruk utgår från socioekonomiska förhållanden. Missbruk kan följa av beroendesjukdomar som vem som helst kan råka ut för och som till en del kan vara betingat av arv. Dock är det förmodligen så att en person som lever i en socioekonomiskt ansträngd miljö har mindre möjligheter att få hjälp för sitt missbruk än en person som lever i en stabil socioekonomisk miljö.
Förbättring av socioekonomiska förhållanden är därför nyckeln till mindre brottslighet. Detta är på inget sätt någon nyhet utan något som de allra flesta innerst inne är medvetna om. Sedan finns det förstås de som inte vill förstå …
Sedan är inte socioekonomi inte allt. En del av brottsligheten är betingad av psykiska störningar och psykiska sjukdomstillstånd. I detta är en väl fungerande psykvård en nyckel. Här finns otvivelaktigt en del att hämta. Sedan är det en utmaning att det alltid finns personer som ”går under radarn” och som det därför är svårt för psykvården att adressera.
En annan brottslighet drivs av girighet där den som redan har mycket vill ha mer, ibland och på sätt och vis en form av beroendesjukdom. Här har vi som en betydande del den ekonomiska brottsligheten vilken i en del fall begås av väletablerade personer utan någon som helst koppling till en traditionell kriminell kontext. I detta har Skatteverket såväl dom Finansinspektionen viktiga uppgifter, uppgifter som på inget sätt är enkla att lösa.