Av Turkiet får man inget gratis. Den 25 september skulle den den turkiska rättegången mot Joakim Medin ha börjat. Den sköts upp till den 8 januari nästa år. I samband med det ställs Sverige inför ett dilemma: ska man acceptera att Medin förhörs från Sverige eller betraktas ärendet som politiskt?
Ett annat dilemma är av politisk natur. Turkiet och Sverige har de senaste åren utökat både ett juridiskt och ett underrättelsesamarbete. Sverige har å sin sida verkat för att fler gängkriminella som har verksamhet i Sverige men som är boende i Turkiet ska åtalas. Turkiet har de senaste åren ökat trycket på Sverige att gripa personer i exil och som de anser har kopplingar till det kurdiska arbetarpartiet PKK.
Det är ett faktum att många i Sverige farit illa av detta underrättelsesamarbete. Men också av arbetet runt det.
Formellt tecknades det under en socialdemokratiskt ledd regering sommaren 2022 men har tagits i bruk av den nuvarande.
Gripandet av journalisten Joakim Medin i Istanbul i mars 2025 kan betraktas som ytterligheten i det. Dagar innan frisläppandet i maj greps åtminstone en UD-diplomat och en kurdisk ledare, vilket Blankspot kopplat till frigivningen.
Båda var eftertraktade av Turkiet. Den kurdiska representanten för att under lång tid ha verkat för det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien. Diplomaten för att som expert ha vittnat i en rättegång där den förstnämnda stod åtalad i Nacka tingsrätt 2024. Turkiet betraktade det, utan fog, som att de var lierade.
Båda omfattas nu av yppandeförbud. Medan kurden marginaliserats till tystnad har UD-diplomaten stängts av från sitt jobb.
Förföljelse av kurder
Utöver dem har förföljelsen av svensk-kurder intensifierats de senaste åren. Det här skriver bland andra Medin om i sin bok ”Kurdspåret”. Det saknas statistik men det kan röra sig om att hundratals kurder har stämplats som säkerhetshot av Säpo – på grunder som ibland ser tvivelaktiga ut.
Trots allt utgör majoriteten av dem sannolikt inte ett direkt hot mot just Sverige, med undantag för ett en grupp gängkriminella med kopplingar till PKK. Däremot driver flera av dem aktivistisk verksamhet mot Turkiet eller för kurders sak, även om det är långt ifrån alla som är inblandad i sådan aktivitet.
Att leva under stämpeln av att vara ett säkerhetshot begränsar ens möjligheter att ha ett bankkonto, få vissa jobb och i vissa fall att bedriva företag. Det finns till exempel ett fall av en pizzabagare i Dalarna som plötsligt fick indraget arbetsgivartillstånd. Andra som är asylsökande – från just Turkiet – har fått avslag.
De flesta av dessa utvisningar beläggs vanligen med verkställighetshinder – risken för att deras mänskliga rättigheter kränks står över utvisningen. Trots det är det åtminstone två personer som faktiskt utvisats. Båda fängslades i Turkiet när de kom fram och porträtträterades av Turkiet som utlämningar – inte utvisningar. Medin råkade ha cell jämte dem. Förmodligen inte av en händelse.
Men låt oss backa bandet lite.
Säkerhetssamarbete
En del av Natoavtalet sommaren 2022 var ett fördjupat säkerhetssamarbete. Det var inledningsvis trilateralt, med Finland som tredje part. Hösten 2024, med en nytillträdd utrikesminister, gick det dock över till att bli bilateralt i det som kallas Security Compact-formatet.
Motivet från svenskt håll att fortsätta samarbetet är att gängkriminella med verksamhet i Sverige är bosatta i Turkiet. Turkiet har under lång tid kritiserats för att vara en fristad för kriminella över hela Europa.
Efter flera års förhandlingar med Turkiet och en tillsatt sambandsåklagare bar slutligen den svenska satsningen frukt: gängledaren Ismail Abdo greps sommaren 2025. Förutom att leda Rumba-nätverket anses han också styra den logistiska kedja som utgör basen för finansieringen.
I dag sitter han häktad i Istanbul i väntan på dom. Gripandet skedde i samband med en rad andra arresteringar i landet i vad som möjligen kan uppfattas som ett försök från Turkiet att tvätta sig ren från sin tidigare stämpel som fristad.
Med andra ord har säkerhetssamarbetet också varit gynnsamt för Sverige. Men det finns, trots det, flera kritiska röster mot avtalet med Turkiet.
Inget kommer gratis
Vid ett seminarium om Turkiet i Riksdagen den 17 september lät Morgan Johansson (S) meddela att inget kommer gratis i förhandlingar med Turkiet. Vid tidpunkten för när Sverige undertecknade det trilaterala avtalet 2022 var han justitieminister.
En fråga som han menade att dåvarande regering avvärjt var att Turkiet ställt krav på att Sverige ska justera sin utlämningslag. Turkiet var emot att Högsta domstolen avgör utlämningsärenden. Just den saken visade sig också vara en käpphäst under hela Nato-processen.
Formuleringen i Nato-avtalet blev i stället att Sverige åtog sig att utreda utlämningskrav. Till exempel hade den turkiske exiljournalisten Bülent Kenes en nervös höst 2022, i väntan på att Högsta domstolen skulle slå ner på Turkiets utlämningsbegäran.
Billström
I mejlkonversationer som jag tagit del av från Turkiet-analytiker till personer på utrikesdepartementet beklagar flera av dem att dåvarande utrikesminister Tobias Billström inte lyssnade på deras uppmaningar. Hösten 2022, efter Tobias Billströms första resa till Turkiet, skriver en av dem:
”Det borde bli en jätteknepig process i riksdagen nu, med alla varningsord rörande Recep Tayyip Erdogan i valfrenesi och med risk att vi beslutar saker nu som vi får ångra sedan, men måste stå för.”
I informella ordalag anses Billström ha gått för fort fram för att tillmötesgå turkiska krav. Särskilt uppmärksammas en intervju i statlig turkisk TV under resan där Billström lovade att Sverige skulle ta tag i frågan om utlämnanden. I turkisk TV sade han att ”Sverige är beslutsamt att skyndsamt lämna ut terroristerna som Turkiet vill ha”.
En teori, som förekommit bland de som bevakar frågan nära, är att det kan ha varit spel för gallerierna: att Billström redan från början förutsatte att HD skulle fatta nekande beslut. Oavsett vad skapade det en stress hos alla de som hotades av turkiskt utlämningskrav.
Dessutom var det bara kort efter det besöket i Turkiet som Sverige utöver PKK skärpte definitionen av icke-önskvärda grupper att också inbegripa det kurdiska självstyret i Syrien PYD/YPG. Enligt Socialdemokraternas historiebeskrivning var det något som man försökt undvika.
Diplomaterna och kurden
Vad gäller diplomaten och kurdrepresentanten som greps den 11 maj har ett åtal inte väckts mot dem än. Misstanken mot dem är av lägre grad. Enligt Ekot ska en central del av förundersökningen bestå av ett mejl från Turkietkännaren Michael Sahlin som diplomaten ska ha läckt till kurdrepresentanten.
Jag begärde i början på sommaren ut all korrespondens mellan Michael Sahlin och diplomaten under hela Natoprocessen. Ungefär hälften har lämnats ut än så länge och ytterst lite är sekretessbelagt (endast namn och platser för möten). Av vad jag hittills har läst utgör korrespondensen mestadels lästips och analyser baserat på öppna data, men också några vänskapliga utbyten.
Till exempel noteras det att satirprogrammet Svenska nyheter hösten 2022 hånade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och att det säkerligen skulle väcka reaktioner i Ankara. Det gjorde det också.
Det är däremot svårt att härleda vad exakt i mejlutbyten som vore av så pass allvarlig karaktär att Säpo skulle gripa diplomaten.
En ytterligare information som dykt upp under arbetet gäller den avlidne diplomaten. Samma dag som kurdrepresentanten och UD-diplomaten greps gjorde Säpo ett ytterligare tillslag. Enligt SVT, som redovisar sina uppgifter sparsamt, är det kopplat till Thyberg-skandalen. Alltså den nationella säkerhetsrådgivaren som fick avgå samma dag som han tillträdde.
Den avlidne diplomaten ska, enligt denna teori, ha läckt en bild från dejtingappen Grindr till svenska medier.
Syrien
I sommarens grävande har dock en annan teori dykt upp. Den avlidne diplomaten arbetade med att göra analys om det förändrade politiska läget i Syrien. Under våren gjorde han resor till landet för att samla information om hur UD skulle orientera sig. Även Turkiet nämns i ordalag av att ha en annan syn på prioriteringar än andra i regionen. Inget i dessa rapporter ska ha tagits upp som talepunkter av utrikesministern.
Med det sagt finns det inget konkret som tyder på att gripandet av honom skulle vara kopplat till ärendet med kurdrepresentanten och UD-diplomaten. I alla fall inte mer än att gripanden av samtliga tre skedde samma dag och att de verkat i samma geopolitiska miljöer.
Även om källan till SVT är otydlig för allmänheten får vi betrakta den som det trovärdigaste spåret för stunden. Det går dock att notera att Blankspots uppgifter om kohandeln med Turkiet gällande Medin väckte en betydligt större vrede hos utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Hon, tillsammans med kammaråklagaren, menade att vi förmodligen var en del av en påverkansoperation. Försvarsadvokaten Thomas Olsson avvisade teorin med att kammaråklagaren omöjligen kunde veta vad som hänt.
Vid Riksdagsseminariet var hursomhelst både politiker och experter överens om en sak gällande förhandlingar med Turkiet: inget kommer gratis.
Rasmus Canbäck
Ursprungligen publicerat på Blankspot. Publicerat här i enlighet med licensen CC BY-NC-ND 2.5 SE. Mellanrubriker och länkar till andra artiklqar på bloggen tillagda vid publiceringen här.
Läs mer:
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.