Vänsterpris till Putin-apologet. Robespierrepriset är ett pris som finansieras av Lasse Diding som också finansierar Leninpriset. TidIgare kallades Robespierrepriset för Lilla Jan Myrdal-priset och det fullständiga namnet är idag Jan Myrdalbibliotekets lilla pris – Robespierrepriset. Priset är tänkt att premiera en yngre svensk skribent eller konstnär som arbetar i en maktkritisk anda. Åren 2010–2017 utsågs pristagaren av Jan Myrdalsällskapet.
I år har en person, Andi Olluri, som anser sig vara vänster men som också skriver i en högerextrem tidning fått Robespierrepriset. Priset har med jämna mellanrum gått till personer med vänsterkanten som är eller verkar vara Putin-apologeter.
Motiveringen för priset till Andi Olluri lyder:
Den unge aktivisten och studenten Andi Olluri har redan som 20-åring profilerat sig som en sylvass medie- och systemkritiker när det gäller makten över våra tankar. I Jan Myrdals anda har han systematiskt gått till läggen och med bedövande empiri och logik visat på den fördumning, det hyckleri och de dubbla måttstockar som regelmässigt styr vårt offentliga samtal i såväl Sverige som övriga västvärlden när konflikter i spåren av kolonialismens härjningar presenteras och diskuteras inför allt folket och där själva tankelagarna representerar de härskandes tankar i en enögd värld.
Påstådda anarkister
Personligen hade jag aldrig hört talas om Olluri innan Flamman publicerade en kritisk artikel efter han fått Robespierrpriset. Han verkar vara från Göteborg men har vad jag vet aldrig förekmmit i vänstersmamangan i staden förutom när han dök upp som talesman för Palestinaockupanterna i Vasaparken vilket föranledde en kritik i tidningen Expo. Men måhända är jag för gammal och Olluri för ung.
Olluri beskriver sig som anarkist och frihetlig socialist. Men det verkar han inte egentligen vara. Han påminner däremot väldigt mycket om en man vid namn Torbjörn Holmgren som framställde sig själv som syndikalist men egentligen bara var en högerextremist som av okänd anledning ville infiltrera syndikalisterna. Såna personer dyker upp med jämna mellanrum och alla vänstergrupper råkar ut för dem.
Vi kan se hur Torbjörn Holmgren tas på allvar i tidningen Parabol när de recenserar en bok där han skriver om syndkalisterns syn på Israel så som den uttryckts i Arbetaren. I boken framstår Holmgren som en fanatisk anhängare av Israel.
De Putintroende
Men låt oss återgå till Olluri som uppenbarligen tas på allvar av Lasse Diding. Detta trots eller kanske på grund av hans inställning till kriget i Ukraina. Olluri hör till dem som i likhet med den så kallade anti-imperialistiska vänstern (tankies, stalinister) sprider falska berättelser om Ukrainakriget där han utmålar USA och NATO som skyldiga till kriget snarar än Putin. De kallar demokratiska demonstrationer för nazistkupper och sprider Putins syn på Ukraina som en nazistiska stat. Ett helt grundlöst påstående.
Olluri tas också på allvar i tidningen Parabol där han skriver artiklar viklet han också gör i den högerextrema tidningen Nya Dagbladet. Han beröms också på rent Putin-vänliga webbsajter där han publicerat artiklar i flera år. Exempelvis På Steigans sajt och Anders Romelsjös sajt. En företrädare för vänsterpartiet Rødt i Norge beskriver Steigan sajt så här: ”rysk krigspropaganda, konspirationsteorier, rasism och transfobi”. Riktigt så illa är det kanske inte hos Romelsjö men han gillar Steigan. Och i Parabol förekommer det tydligt transfobiska artiklar och en del artiklar med konspirationstänkande i förhållande till Ukrainakriget.
Olluri enligt Expo
Jonathan Leman från Expo säger följande om Olluri enligt Flamman:
”Det är anmärkningsvärt och talande att Olluri i sin replik helt bagatelliserar den öppet NMR-stödjande sajten Nya Dagbladet samtidigt som han svepande talar om rasismen i ’mainstreammedia’”, skriver Jonathan Leman i ett mejl till Flamman, och fortsätter:
”Det här sättet att använda begreppet rasism har lika lite att göra med motstånd mot rasism som det ryska angreppskriget mot Ukraina handlar om att bekämpa nazismen.”
Just Ryssland är ett återkommande ämne i Olluris artiklar. Han har bland annat beskrivit hur Majdanprotesterna i Ukraina 2014 utmynnade i en ”nazikupp”, och beskriver Rysslands invasion som ett proxykrig initierat av västvärlden.
”Det visar på en slags rödbrun konvergens där högerextremister, konspirationsteoretiker och vänsterorienterade så kallade anti-imperialister samlas kring just de geopolitiska ståndpunkterna. Där är stödet för Ryssland och spridandet av Kremls propaganda mot Ukraina och väst ett centralt tema”, skriver han, och fortsätter:
”Man utnyttjar legitima frågor som Palestinasolidaritet för att bredda sin bas för en geopolitisk linje där man ger sitt stöd till förtryckarregimer som befinner sig i konflikt med Europa och väst. Det handlar om ett helt geopolitiskt paket där man också på många håll sprider den kinesiska regimens propaganda och lyfter fram Brics som framtiden.”
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Kan en person som Lasse Diding ens tas på allvar? Han har använt Lenin, en skrupelfri maktmänniska som saboterade den ryska revolutionen innan den ens börjat, för att bygga ett spektakulärt ”varumärke” för sin lukrativa affärsverksamhet. Att den oförbätterlige Leninbeundraren Jan Myrdal gick på det är väl en sak men att andra gör det är obegripligt.
Men nu måste jag protestera!
Ukrainakomflikten har trappats upp av båda sidor utan att någon har bekymrat sig om vart det kan leda. Båda parter är helt inne i sitt navelskådande ”allt är dom andras fel, vi har inte gjort något som helst fel”. Ett barnsligt och moralistiskt sätt att resonera, tycker jag.
Men naturligtvis skulle båda parter ha kunnat handla annorlunda, för att inte konflikten skulle trappas upp til den grad att den riskerar att utlösa ett kärnvapenkrig.
Det förändrar inget vad det gäller Olluri. Han är förmodligen exakt samm sak som Torbjörn Holmgren (som jag personligen känner). Och det är problemet.
Om något är ett ”barnsligt och moralistiskt” sätt att resonera så är det att lägga skulden för upptrappning på Ukraina. Ukraina har – helt oförskyllt – utsatts för ett imperialistiskt anfallskrig där angriparens mål är och förblir att underkuva hela Ukraina och att annektera delar av landet (vilket redan ensidig skett dock utan det ringaste stöd i folkrätten).
Hur kan du i detta perspektiv påstå att Ukraina är ansvarigt för upptrappning? Det enda Ukraina gjort är att försvara sig från en lika fascistoid som imperialistisk angripare. Ukraina agerar enbart på det sätt som folkrätten berättigar. Ukraina är inte på minsta lilla sätt ansvarigt för uppkomsten av kriget, hela ansvaret ligger på den fascistoide Putin och hans vidriga, repressiva diktatur.
Ditt, för mig fullständigt obegripliga, resonemang där du skuldbelägger Ukraina är för mig lika logiskt som att påstå att Polen trappade upp Andra Världskriget då man försvarade sig när Tyskland anföll landet 1939 eller att Finland trappade upp kriget med Sovjet när landet försvarade sig i vinterkriget.
Putin är och förblir en fascistoid diktator som fortfarande är fullständigt ointresserad av fred. De ”fredsinitiativ” han diskuterat med egot i Vita Huset är enbart dimridåer. Det är helt uppenbart att han i dessa avseenden fullständig ”lurar skjortan av” nämnda ego. Putin drivs allt fort av en lika ultranationalistisk som imperialistisk storrysk agenda. ”Moder Rysslands” forna ära och storhet, som manifesterades i Tsarryssland och dess efterföljare Sovjetunionen skall återupprättas, PUNKT! På precis samma sätt resonerade Hitler när han skulle återupprätta det Tyska Rikets storhet och ära. I dessa avseenden är utan tvekan Putin vår tids Hitler.
Även Ukraina, dvs dess oligarker, måste ta sitt ansvar. Under den period som ledde upp till kriget sysslade de uteslutande med att lägga beslag på så mycket som möjligt med hjälp av de regeringar de tillsatte. Ett led i detta var Maidan 2014 – den volhynska oligarken Poroshenko skröt offentligt i tv hur han hade lurat dit demonstranter så att väpnade grupper kunde kasta ut regeringen genom bakdörren. Och sen skröt Victoria Nuland över hur USA hade satsat fem miljarder dollar på att muta rätt personer i Ukraina för att de skulls stödja kuppen.
Och sen bröt det löst på allvar med inbördeskrig.
Vilket sen Ryssland blandade sig i, men det är deras ansvar. Ukrainska grupperingar bara lade till rätta, med USAs stöd.
Men sönderfall i ett lands strukturer är direkt inbjudande för andra länder att ta till våld, oavset om det är i Ukraina, Syrien eller Libanon. Ibland i ren rädsla för vad som kan hända annars.
PS. Till de skyldiga måste även EU sälla sig. Den direkta orsaken till Poroshenkos krig med sittande regering var att EU hade erbjudit ett handelsavtal enligt vilket Ukraina skulle få tillträde till EUs marknad under förutsättning att det avbröt alla förbindelser med Ryssland. Vad nu EU hade med den saken att göra.
För Poroshenko var detta en bra sak, han satt i västra Ukraina. För Donbass-oligarken var det katastrof eftersom hela hans export gick till Ryssland. Så inbördeskriget var oundvikligt så länge EU stod fast vid sitt krav och Ukraina bara var en lös union av oligarker.
Sista tillfället EU/Nato hade att backa var när Ukraina och Ryssland hade kommit överens om ett ukrainskt förslag om fred, i april 2022. Ukraina avstod där från den Natoansökan som Nato ändå aldrig skulle godkänna, mot att Ryssland drog sig tillbaka. Nato förklarade då, via Boris Johnson, att i så fall skulle västmakterna knäcka Ukrainas ekonomi. Varför kriget fortsatte.
Det verkligt barnsliga i hela den här historien är att tro att allt startade 2022. Det fanns en lång uppladdning. George Kennan sa sig tro att det hela berodde på att Natobyråkratin såg en risk för arbetslöshet och därför ända från 90-talet intensivt lobbade för att utmåla Ryssland som Det Stora Hotet, vilket uppenbarligen okunniga västpolitiker köpte. Hur seriöst han verkligen trodde det, eller hur rätt han hade, har väl ännu ingen undersökt.
Sant är emellertid att från ca 2015 de mest bisarra konspirationsteorier började florera i västmedia, alla med Ryssland som den stora onda konspiratören. Historikern och f.d. underrättelseofficeren Paul Robinson gjorde en sammanställning av dom ca 2020 på https://irrussianality.wordpress.com/tag/disinformation/. Frågan är var de kom från.
Ingen tror att det startade 2022. Det startade 2014. Och Ryssland är de som är den aggressiabva maketn. Ovaett vad vi tycker om eventuella provokationer etc så finns det inget tvång att agera på dem. Så oavsett hur vi ser så är det Ryssland som är de som startade kriget. Det är de som anfallit. Inte Ukraina, inte EU, inte USA, inte NATO. Utan Rysslands invasion av Ukraina inget krig.
Det startade egentligen långt tidigare, när USA började betrakta även det postsovjetiska Ryssland som en fiende. Se t.ex. Frida Strannes och Trita Parsis artikel i Parabol på https://www.parabol.press/ukrainakriget-sanker-europas-ekonomier/:
– ”I en sådan logik, som reducerar ett komplext stormaktsspel till en moralisk kamp mellan gott och ont, kan vi inte längre reflektera över vilka egna beslut och handlingar som bidragit till det nuvarande alarmerande säkerhetsläget – och framför allt inte hur vi ska ta oss ur situationen utan att själva dras in i ett storkrig.”
Vilket inte motsäger att det var Ryssland som trappade upp det våldsamt 2022. Men båda parter hade kunnat trappa ner det både tidigare och senare.
Så jag vägrar att utse en skurk och en hjälte i det här dramat. Det är ett klassiskt stormaktsbråk à la första världskriget. Som riskerar att sänka hela Europa för att vi inte lyckas frigöra oss från USAs överhöghet, se Strannes och Parsis artikel.
Ryssland är ingen stormakt och därför är din analys fel vad den aspekten anbelangar, Men även småländer har maktambitioner.Så också Ryssland och förklaringen till kofnliten står att finna hör. Ryssland vill var en stormakt men är de inte. ett sätt att återigen bli en stormakt är att erövra grannländer. De har inte möjlighet att lyckas vi ekonomisk expansion och har därför valt enn anna väg. vilket naturligtvis andra länder samt andra stormakter motsätter sig.
Nör det inte länge ligger i Kinas intresse att försvaga Ryssland, USA och Europa kommer kriget att upphöra.
Ryssland är helt beroende av Kina somt råvaruexport. USA är också kraftigt försvagat. Idag finns det egentliga tre internationella maktcentra, BRICS med Kina i spetsen, EU och USA. Kina blir starkare och starkare, USA svagare och svagare,
Har Torbjörn Holmgren verkligen fått någon text publicerad i Parabol? Jag vet att han fick en av sina böcker recenserad men hittar inte någon text som han själv skulle skrivit. Skulle dock inte förvåna mig då jag tidvis gillar Parabols artiklar men samtidigt har de alldeles för högt i tak för vilka de låter publicera så det skulle inte förvåna mig om någon som Torbjörn fått en text publicerad.
Det har han inte. Men en skribent recenserade en av hans böcker i Parabol och tog den väldigt seriöst.