Gängkriminella använder ofta företag för att begå brott. En av fem gängkriminella eller personer som hade kopplingar till de gängkriminella, var under år 2020–2023 delaktiga i minst ett företag. Tillsammans hade cirka 11 000 kriminella personer engagemang i drygt 23 000 företag. Företagen har tillsammans över 11,5 miljarder kronor i förfallna skulder till staten och har under den undersökta perioden tagit emot miljardbelopp i statliga stöd. Det visar en ny studie från Brå.
De kriminella har engagemang i en liten andel av Sveriges alla företag, under två procent. Men de kriminella företagarna orsakar stor skada och verkar inom ett stort antal olika verksamheter. Flera av dessa verksamheter kräver särskilda tillstånd, som HVB, assistans, hantering av sprängmedel och finansiell verksamhet.
Företag är attraktiva brottsverktyg eftersom de gör det möjligt för de kriminella att tjäna mer pengar. Företagen förser de kriminella med både legitimitet och möjligheter att tillträda nya arenor. Dessutom hjälper de kriminella att skala upp sin brottsliga verksamhet eller dölja annan brottslighet.
– Det är viktigt att komma ihåg att det är individer som använder företag som brottsverktyg. Därför är det avgörande att kontrollerna riktas mot individerna. När företag enbart används som brottsverktyg, så blir sanktioner och viten riktade mot själva företagen tandlösa, säger Li Hammar. Hon är utredare på Brå.
En stor del av företagen tycks främst användas för upplägg där de snabbt förbrukas och försätts i planerade konkurser. Det är sex gånger vanligare att de kriminellas företag går i konkurs jämfört med företag generellt.
Påhittade uppgifter
Många av uppläggen bygger på att kriminella aktörer kan redovisa helt påhittade uppgifter i olika myndighetssystem. Det innebär att system som är avsedda att skapa insyn och granskningsmöjligheter paradoxalt nog kan bli verktyg för att genomföra eller dölja brott. Centralt för storskalig användning av företag som brottsverktyg är också att det går köpa existerande företag. De har ofta befintlig kreditvärdighet, företagskonton i banker och ibland även särskilda tillstånd och registreringar.
– Genom att köpa befintliga företag kan kriminella aktörer leva på lånade meriter och undgå de kontroller som annars skulle ha gjorts av exempelvis ledning och företrädare, säger Henrik Angerbrandt, utredare Brå.
Rapporten visar att de kriminellas företag mottog miljardbelopp i statliga stöd under 2020–2023. Det handlar om sådant som korttidsstöd och subventionerade anställningsstöd. Dessutom framgår att de kriminellas företag i stor utsträckning inte betalar in skatter. Sammanlagt hade de 11,5 miljarder kronor i förfallna skulder till staten. De stod för en betydande del av svendska företags registrerade skulder hos Kronofogden.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
En del i orsakssambanden bakom denna utveckling torde även vara det allt mer kontantlösa samhället. I ”kontantsamhället” kunde fortfarande ”hyfsat stora” penningsummor hanteras ”under radarn” vilket knappast är görligt idag. Tidigare var det de verkligt stora ”klipparna” som var i behov av mekanismer och upplägg för penningtvätt, idag finns detta behov för det mesta av den brottslighet vi kallar ”organiserad”.
I detta scenario är upplägg där bolag nyttjas på ena eller andra sätter näst intill en nödvändighet för de som ägnar sig åt ”organiserad” brottslighet av substantiell omfattning.
Helt klart är det så.