Campus Risbergska – polisen skötte sig bra men långsamt

Utvärderingen av polisarbetet vid Campus Risbergska är klar. Den visar att polisen i stort sett skötte sig bra men att det tog för lång tid innan livräddande insatser kunde påbörjas.Totalt har 225 personer berättat om sina upplevelser av polisarbetet i samband med skjutningen vid Campus Risbergska.

Det är polismästaren Erik Nord, chef för utredningsenheten i polisregion Väst, som har genomfört utvärderingen på uppdrag av polisens nationella operativa avdelning (Noa). Syftet med rapporten är framför allt att lära för framtida utveckling av metoder, koncept och hur polisen kan samverkan med övriga inblandade aktörer.

Har intervjuat 225 personer

Bland de 225 personer som Erik Nord har intervjuat finns polisanställda, skolpersonal, elever, räddningstjänst och sjukvårdare. Men också skadade och anhöriga till de personer som dödades under attacken. De skadade och de anhöriga har också getts möjlighet att ta del av resultatet av utvärderingen innan den nu blir offentlig.

Skolattacken på Campus Risbergska inleddes den 4 februari 2025 klockan 12.31. Den misstänkte gärningspersonen sköt då ihjäl tio personer och skottskadade fem. Ytterligare en person fick andra skador. Fler personer, bland andra ingripandepoliser, utsattes för beskjutning innan gärningspersonen tog sitt eget liv. Insatsen pågick ytterligare en tid då det fanns uppgifter om fler gärningspersoner.

Lokalisera gärningspersonen först

Polisen är tränad enligt metodiken Pågående dödligt våld, PDV. Det innebär att polisens främsta uppgift är att så snabbt som möjligt stoppa det pågående dödliga våldet. Samt att göra platsen tillräckligt säker för ambulans och räddningstjänst att vidta livräddande och skadebegränsande åtgärder.

Erik Nord pekar i sin utvärdering på många delar som fungerade bra. Poliserna på plats handlade enligt träning och koncept. De var enligt utredningen modiga och vågade fatta egna beslut på plats.

En del som han tar upp som en svaghet är att det tog lång tid innan livräddande insatser kunde påbörjas. Uppgifterna om att det skulle ha funnits fler gärningspersoner på skolan bidrog till att det dröjde innan räddningstjänst och ambulanspersonal kunde inleda räddningsarbetet.

– Det måste gå snabbare för dem att kunna komma in och börja arbeta. Det är också det de flesta skadade och anhöriga har ifrågasatt – ”varför tog räddningsarbetet så lång tid?”, säger Erik Nord.

Beslut om åtgärder

Niclas Hallgren är biträdande regionpolischef i Bergslagen och säger om rapporten:

– Vi välkomnar genomlysningen av vårt arbete i samband med insatsen. Svensk polis strävar efter att ta tillvara erfarenheter, lära och utveckla både i vardagen och som nu efter en mycket komplex insats. Det gäller såväl metodik som genomförande. Jag vill samtidigt berömma skolan, som genom sitt förberedande arbete kring kriser sannolikt påverkade skeendet, säger han.

Johan Olsson, chef på den nationella operativa avdelningen, har tagit del av Erik Nords utvärdering. Han ska tillsammans med den nationella operativa ledningsgruppen i nästa vecka diskutera och besluta om vilka åtgärder som ska vidtas utifrån rapporten.

– Det är en gedigen rapport som pekar på framför allt tempot i räddningsarbetet. Det är en avvägning mellan risk för framför allt räddningstjänstens personal och efterfrågad snabbhet, och det är något vi behöver ta med oss i vår samverkan med räddningstjänst och sjukvård framöver, säger Johan Olsson.

Läs mer:

• Terrorattacken på Risbergska var ett rasistdåd
• Polisens inställning till Örebrodådet är obegriplig
• Dådet i Örebro och invandrarhatet
• Polisen och terrordådet i Örebro
• Två terrordåd – helt olika hantering
• Ett högerextremt och rasistiskt våldsdåd ska också kallas det
• Masskjutningen i Örebro var ett högerextremt dåd
• Legalt jaktvapen använt vid terrordådet i Örebro
• Tidigare svenska masskjutningar och massmord