Den sociala gemenskapens strukturer

Den sociala gemenskapens strukturer i sociala nätverk styrs av de protokoll som används. I en intressant artikel på sajten Connected Places skriven av Laurens Hof går han igenom hur de två dominerande protokollen, ActivityPub och AT-protokollet styr hur gemenskaper skapas, modereras och administreras. De val de som utvecklat protokollen har gjort formar i praktiken hur gemenskaperna bildas och utvecklas. Han berör inte alls det tredje större federerade protokollet, Nostr. Kanske för att det inte går att bygga några gemenskaper alls baserat på det protkollet.

ActivityPub

Det enklaste sättet att förstå ActivityPub är enligt Laurens Hof att servrar/instanser skickar meddelanden till varandra. En person på en instans kan följa en person på en annan. När någon av dem postar något levererar deras instans det meddelandet till den andra. Den som inte gillar den instans de befinner sig på kan flytta till en annan instans. En instans är det centrala i ActivityPub-protokollet och den instans en användare befinner sig på definierar gemenskapen. Eller som i fallet med svenskspråkiga instanser så blir hela det svenskspråkiga Fediversum gemenskapen så länge som det rent faktiskt finns ganska få användare som skriver på svenska,

Användare upplever Mastodon/Fediversum som ett enda nätverk där det faktum att deras konto bor på en instans snarare än en annan är, något de aldrig behöver tänka på efter att de väl skaffat sig ett konto. Instansen hanterar drifttid, lagring och moderering. En användares flöde består av innehåll från många instanser vilket gör att det känns som ett enda nätverk.

Detta löser vissa problem när det gäller ingenjörskonst och maktfördelning, men gör det utan att skapa distinkta och bestämda sociala utrymmen tycker Laurens Hof. Jag tycker det liknar hur det fungerar i verkliga livet där en tar in information från det nära, från stadsdelen, staden, landet och världen. Utan några skarpa gränser. För mig tycks det som ett rimligt och vettigt funktionssätt.

Behövs fler instanser

För att detta sätt att fungera inte ska hotas måste dock dominansen för Mastodon.social brytas. Det måste bli fler instanser helt enkelt. Bästa sättet att åstadkomma det är att göra det lika lätt att installera Mastodon som att installera WordPress. I det perspektivet blir den lokala instansen än viktigare för den sociala tillhörigheten. Och det blir lätt för verkliga sociala gemenskaper att återskapa dem i form av instanser på Mastodon eller nån annan programvara i Fediversum istället för genom en Facebook-grupp.

Dessutom kan det utvecklas nyhetsförmedlare precis som tidningar och tidskrifter i den verkliga världen. Newsmast är ett exempel på det liksom även Flipboard. Från två helt olika utgångspunkter. Även den rikliga förekomsten av WordPress- och Ghostinstanser är en del av denna utveckling. En kan dessutom tänka sig att det dyker upp rena nöjessajter med spel också. Spel som automatiskt kan följas via Peertube eller nån annan programvara i Fediversum. En användares flöde styrs av det användaren väljer och moderering sker på instansnivå.

Länkaggregationsplattformarna i Reddit-stil på ActivityPubs såom Lemmy, Piefed och Mbin, ger ännu mer komplexitet till Fediversum menar Laurens Hof.. Gemenskaper finns på instanser men är tillgängliga från andra instanser. Det ger en situation där samma innehåll kan diskuteras i olika sammanhang på olika instanser med olika regler, klimat och värderingar. När användare från en instans deltar i en gemenskap som finns på en annan instans är det dock oklart vems normer och regler som gäller.

Också det påminner om hur verkligheten fungerar. Instansgränsen och gemenskapsgränsen överlappar varandra precis som familj, samhälle, föreningsliv, skola, vård och företagskultur med sina olika regler och värderingar överlappar varandra i verkligheten, Det ger en miljö med blandade regelverk.

Flexibelt och kollektivt

ActivityPub är så flexibelt för att varje app, instansprogramvara eller klient gör olika val om hur mycket instansgränsen ska betyda socialt. Instanser är i grunden gemenskaper. Det gäller i Mastodon och de flesta andra programvaror. PeerTube behandlar för sin del instanser som behållare för videobibliotek med federation som en sekundär funktion. Lemmy lägger gemenskaper ovanpå instanser och skapar överlappande gränser.

ActivityPub fungerar kollektivt snarare än individuellt och den svenska instansen Spejset illustrerar detta perfekt. Det är en stark gemenskap med gemensamma politiska referenser som dessutom är samamnkopplad med en Lemmyinstans och en Mobilizoninstans. det sagt ävenom det kröver en del av en användare för att faktiskt bli en del av en gemenskap i Fediversum. Vilket också är precis som i det verkliga livte,

AT-protokollet

I AT-Protokollet har varje användare en Personal Data Server (PDS) som lagrar användarens innehåll som strukturerade poster. Varken serverappar eller klientappar är inte värd för denna data utan läser från den från PDS:er som i sin tur hämtar den ett relä där den rent faktiskt lagras. Den mentala modellen är enligt Laurens Hof ungefär som en delad sjö av offentliga data som i detta fall finns i en annan typ av server som kallas relä. Varje PDS bidrar med sin informationsström,. Varje app drar ut den delmängd som är relevant för dess syfte. En mikrobloggapp läser inlägg, medan en videoapp läser videoinspelningar och en kodvärdplattform läser arkiv, allt från samma datapool, genom olika objektiv. Där ActivityPub organiserar sig runt servern/instansen som den sociala enheten, är AT-Protokollet organiserat kring data.

Bluesky är den dominerande programvaran och PDS:en byggd på AT-Protokollet, och för de flesta användare är det helt enkelt ett Twitter-liknande socialt nätverk. Gemenskaper är tänkt att bildas i Bluesky genom anpassade flöden. Det handlar dock om individuella val och kontroll av vad användaren själv ser. Sådant skapar ingen gemenskap. Moderering sker dock på den innehållsdata som lagas i ett relä. Och idag finns än så länge bara två reläer. Bluesky och Blacksky. De eller de företag som kontrollerar reläerna kontrollera vad en användare har att välja på. På det sättet liknar det en livmedelsaffär, en TV-kanal, en strömningstjänst eller ett centraliserat socialt medium.

Flöden organiserar vad individer ser utan att skapa delade utrymmen, delad styrning eller någon gemenskap. Det innebär inte kollektiv organisering utan individuell. Passiv konsumtion snarare än samhällsbyggande uttrycker Laurens Hof det.

Besvärligt att bygga social gemenskap

Det är besvärligt att bygga gemenskaper med hjälp av AT-Proto. Blacksky visar vad som krävs. Deras tillvägagångssätt var att konstruera gemenskapsidentitet först. Därefter börja med ett anpassat flöde som skapade en känsla av gemenskap. Därefter byggde de sin egen PDS-värd, sitt eget modereringssystem och sitt eget relä samt sin egen appview. Deras modereringsrelä är särskilt betydelsefullt eftersom det betyder att alla klientappar på nätverket kan anslutas till Blackskys moderering snarare än att förlita sig enbart på Blueskys. Blackskys senaste arbete med privata inlägg representerar dessutom en kraftig avvikelse från AT-Protos standardantagande att all data är offentlig.

Gander (Kanada), Eurosky (EU) och Northsky (queer community) riktar sig var och en till specifika grupper samtidigt som de bibehåller en helhetssyn på nätverket. Det är enligt Hof fortfarande oklart hur dessa kommer att utvecklas i praktiken. Dvs om gemenskapsidentiteten eller tillgången till hela nätverket blir den primära upplevelsen. De försöker skapa avgränsade sociala utrymmen ovanpå ett protokoll som designades för att vara gränslöst.

Sedan finns det klientappar som inte fokuserar på att skapa sociala gemenskaper alls, Det är något som AT-Proto är mycket lämpligt för. Tangled är en kodhanteringsplattform med sociala funktioner, mer jämförbar med GitHub än med Twitter. Margin.at tillåter användare att skriva anteckningar på webbsidor som är synliga för andra användare och AT-Proto fungerar som osynlig struktur. Germ, en meddelandeapp, använder AT-Protos identitetssystem för användaridentitet men bygger sin faktiska meddelandeinfrastruktur helt utanför protokollet. Blento låter en användare skapa en personlig webbplats, med data lagrad på din egen PDS. Men alla använder de Blueskys relä.

Även om AT-Protos arkitektur är fokuserad på data så går det att skapa sociala gemenskaper även om det varken är naturligt eller lätt.

Nostr

Om Bluesky bygger på individuella val men ger möjlighet att bygga sociala gemenskaper så är Nostr ett socialt nätverk som enbart bygger på individuella val utan möjlighet att bygga gemenskaper. All data lagras i den app som användaren använder och kommunikationen sker genom reläer som förmedlar kommunikationen mellan användarna.

I Nostr finns ingen som helst möjlighet att bygga gemenskaper utan det finns bara de flöden som en enskild användare väljer att följa. Det kan användaren göra genom flera reläer eller bara ett vilket gör att det inte finns något sätt att moderera eller tillämpa gemensamma normer och värderingar i nätverket. Men företagen som gör apparna kan förstås välja ut vilka reläer de vill att en användare ska välja och styra användaren till ett bestämt relä. I såna fall kan förstås användaren byta app om den är missnöjd.

Nostr är ett libertarianskt ”samhälle” där i princip vad som helst är tillåtet. Individen bestämmer allt och det finns inget gemensamt och kollektivt. Gemenskaper finns inte och de går inte att skapa.

PS. Bilden i toppen är ett konstverk av Paul Klee.