Stämpling till mord utan mord

Stämpling till mord utan mord. Högsta domstolen (HD) har prövat frågan om det finns förutsättningar att döma en person för stämpling till mord vid publicering av meddelande i en sluten chattgrupp. Det handlar om en chattgrupp med många deltagare och ett försök att hitta någon villig att åta sig att utföra ett morduppdrag.

En form av stämpling till brott är att någon försöker förmå annan att begå en brottslig gärning. Det Högsta domstolen har tagit ställning till är frågan när ett sådant försök kan anses ha påbörjats.

Målet gällde frågan om det finns förutsättningar för att döma en person för stämpling till mord redan när denne lagt ut ett meddelande i en sluten chattgrupp med många deltagare för att få tag på någon där som var beredd att åta sig ett uppdrag att utföra ett mord.

Stämpling till mord utan mord

Högsta domstolen har kommit fram till att det varit fråga om ett försök till anstiftan. Detta oavsett om någon faktiskt tog del av meddelandet eller inte.

Den som nu dömts för stämpling har enligt HD i och med avsändandet gjort allt vad som ankommer på honom eller henne för att någon ska kunna ta del av meddelandet och låta sig påverkas av det.

För att försöket ska vara straffbart krävs att det finns lagstöd för att stämpling till det eftersträvade brottet är straffbart,. Det är fallet när det gäller brottet mord. Det krävs också att faran för att brottet ska begås har varit mer än ringa. Högsta domstolen bedömde att faran inte varit ringa.

Rent spontant känns detta ytterst tveksamt och ganska orimligt. Om ingen ser ett meddelande en skriver så är det ju knappast nån fara för nån annan överhuvudtaget. Det liknar de tankegångar som lett Säpo och åklagare till att åtala en person för hot trots att inget hot framförts. I det fallet menar åklagarna att eftersom det var obehagligt för de två ministrarna så var det ett hot. Och i detta fall menar HD att eftersom andra kunde ha sett meddelandet så var det stämpling till mord.

Vi kan inte ha ett rättssystem där domstolar, polisen och åklagare dömer utifrån vad den åtalade tänkte och vad som kunde ha hänt utifall att.

Polisen nöjda

Polisen är dock nöjda med domen i detta fall. De menar att domen innebär ett viktigt klargörande av rättsläget avseende stämpling till mord. Polisen och åklagarmyndigheten vill kunna att sätta in rätt åtgärder för att kunna ingripa tidigare i brottsförloppet. Detta menar de är centralt i arbetet mot dagens organiserade och digitalt drivna brottslighet.

Polisen vill helt enkelt kunna ingripa redan när de tror att någon tänker att den ska begå ett brott.

– Domen är betydelsefull eftersom den tydliggör att det är straffbart att aktivt försöka rekrytera någon att utföra ett mord, till exempel i kriminella chattmiljöer. Stämpling till mord är ett av de allvarligaste brotten vi har, och domen sänder en tydlig signal: det som sker i digitala miljöer är inte en lek – det är verklig brottslighet, säger rikspolischef Petra Lundh.

Petra Lundh fortsätter:

– För polisen innebär det ett tydligare rättsläge och bättre möjligheter att ingripa tidigare, innan brott hinner fullbordas. Det är centralt i arbetet mot en brottslighet som i dag ofta organiseras och beställs digitalt.

Det finns dessutom inget sånt som kriminella chattmiljöer. Det är ett påhitt i Lundhs hjärna. Rekrytering för brott sker i helt vanliga miljöer. Det gäller både i verkliga livet och online. På helt vanliga torg och gator, helt vanliga lägenheter och ihelt vanliga chattprogram.

PS. Bilden i toppen är ett konstverk av Robert Delaunay.