Att starta ett krig är ett brott. När ryska stridsvagnar rullade över gränsen till Ukraina i februari 2022 talade många om något grundläggande: att det är olagligt att starta ett krig. Sedan 2022 är också det så kallade ”aggressionsbrottet” en del av svensk lag – men varför är det så tyst om detta nu när Iran angrips?
Den berömde militärteoretikern Carl von Clausewitz hade kanske inte fel när han sa att ”krig” var ”politikens fortsättning med andra medel”.
Inte heller var det vid den tiden olagligt med anfallskrig.
Men efter två världskrig slog världssamfundet fast att stater inte längre har rätt att använda krig som politiskt verktyg.
Att starta ett krig är ett brott
Artikel 2(4) i FN-stadgan är tydlig: stater ska avhålla sig från hot om eller bruk av våld mot andra staters territoriella integritet. Undantagen är snäva – självförsvar eller beslut från FN:s säkerhetsråd.
Utgångspunkten är alltså att ett angreppskrig är olagligt.
I Nürnbergprocessen efter andra världskriget dömdes också de ledande nazisterna för ”brott mot freden” – planering och inledande av angreppskrig.
Men därefter dröjde det mer än ett halvt sekel innan det internationella samfundet lyckades enas om en modern definition.
Först 2010, genom de så kallade Kampalaändringarna till Romstadgan, definierades aggressionsbrottet inom ramen för Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Det omfattar planering, förberedelse, inledning eller genomförande av en stats användning av väpnat våld i uppenbar strid med FN-stadgan.
Men juridiken har sina gränser. ICC:s möjlighet att pröva aggressionsbrott är snäv. Men sedan den 1 januari 2022 är aggressionsbrottet även en del i svensk rätt.
Det betyder att Sverige – åtminstone i princip – kan lagföra personer som gjort sig skyldiga till att planera eller inleda ett olagligt angreppskrig.
I praktiken är det svårt att se svenska domstolar hantera ett sådant mål inom överskådlig tid.
Men lagstiftningen kan fylla en normativ funktion då den klargör att beslutet att starta ett krig är en rättslig handling med personligt ansvar.
Våldsförbudet prövas
När nu ett nytt krig brutit ut ut prövas våldsförbudet i realtid. Var det bara ord på papper?
Den svenska politiker som reagerat starkast på dagens nyhet är Carl Bildt, tidigare moderat utrikes- och statsminister, som kommenterade USA:s anfall mot Iran med att regimen i Teheran är avskyvärd men att ”attacken är fortfarande ett tydligt brott mot folkrätten. Man blir inte ett helgon på grund av andras synder”.
I övrigt inleds de flesta uttalandena med att den iranska regimen ytterst är ansvariga för de ökade spänningarna. Sveriges utrikesminister Stenergard skriver att regeringen står bakom det iranska folket ”i deras kamp för frihet och respekt för sina rättigheter” samtidigt betonar hon vikten av att skydda civila och ”följa folkrätten” för att undvika ytterligare eskalering.
Att det bästa sättet att följa folkrätten vore att inte starta anfallskrig – är det få politiker som säger idag.
Martin Schibbye
Ursprungligen publicerat på Blankspot. Publicerat här i enlighet med licensen CC BY-NC-ND 2.5 SE. Mellanrubriker tillagda vid publiceringen här.
Läs mer:
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.