Håkan Blomqvist och Alex Fuentes skriver i Imperialism och imperialismer:
USA med ’junior partners’ i Europa har upprätthållit Pax Americana för sina företags verksamhet över hela världen inte bara med hjälp av militär potential utan även med institutioner som IMF, Världsbanken och WTO.
Nja? Riktigt så enkelt är det inte. De Gaulle i Frankrike ifrågasatte USA-dominansen och Sverige under Palme vågade ifrågasätta inte bara Vietnamkriget utan också USA:s stöd för apartheidregimen i Sydafrika liksom blockaden mot Kuba och CIA:s inblandning i Pinochets kupp i Chile.
Och på senare tid har flera europeiska ledare med spanska Sanchez i spetsen vågat ifrågasätta Trumps politik. ECB-chefen Lagarde har ifrågasatt dollarns roll som världsvaluta och en rad europeiska politiker har talat om att flytta sina valutareserver från dollarkonton till sina egna valutakonton.
Lars Calmfors vill att Riksbanken skall flytta hem sitt guld från Wall Street. IMF har på senare tid i rapporter lyft fram att en jämn inkomstfördelning är bra för ekonomin. Och WTO har med rätta ifrågasatt Trumps idiotiska tullpolitik.
Johan Lönnroth
Ursprungligen publicerat på Facebook.
Läs mer:
Ps. Bilden i toppen är ett konstverk av Kazimir Malevitj.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
En analys av det minst sagt spretiga begreppet ”imperialism” kan omöjligen stanna vid USA. En sådan analys blir lika ”enögd” som ”gammaldags” och därigenom inte på minsta sätt heltäckande.
Kina, med dess starkt växande ekonomiska ställning förenad med ”imperialistiska” strategier innefattande bland annat nykolonialism i Afrika, måste ovillkorligen beaktas.
Ändå sluter europeiska politiker oftast upp bakom USA när det gäller. Man kan fråga sig varför.
Ett möjligt svar är rädsla för att bli utestängd från USA-kontrollerade nätverk – inte bara SWIFT, se https://pluralistic.net/2026/02/26/hanged-for-a-sheep/.
Ett annat är, som Linus Hagström säger, se https://www.aftonbladet.se/kultur/a/oEpMrR/svensk-sakerhetspolitik-linus-hagstrom, att det handlar om identitetspolitik. Antagligen nånting i stil med Vit makt, fast dom skulle inte uttrycka det så rått. Även Le Monde Diplomatique är inne på att den europeiska politiken bara kan förklaras med hänvisning till gammal kolonialmaktsrasism, se https://mondediplo.com/2024/02/04french-journalism-gaza.