Regeringsfrågan inför Vänsterpartiets kongress. Det är en av de saker som kommer att bli en diskussionsfråga på Vänsterpartiets kongress. Det finns flera motioner om att stryka eller ändra meningen ”Det betyder att vi inte kommer att stödja eller släppa fram en regering som vi inte ingår i.”. Bland annat från distrikten i Göteborg, Uppsala län, Hallands län och Fyrbodal. Men den mest välformulerade motionen kommer från partiföreningen i Umeå som jag dessutom håller med om.
Jag väljer därför att citera den här:
Att ersätta Tidöregeringen är ett övergripande mål i valrörelsen. Valplattformen slår också fast att vi inte bara vill byta regering utan också byta politik. Det är bra. Det politiska innehållet i en kommande rödgrön regering är viktigt för hur Vänsterpartiet ska ställa sig. Det självklara utgångsläget är att Vänsterpartiet ska ingå i regeringen och vara garant för att steg kan tas mot en verklig kursändring mot en progressiv politik.
Med en stark politisk och social rörelse för en sådan förändring, till exempel som det var kring marknadshyrorna, kommer vårt förhandlingsläge vara gynnsamt. Tyvärr finns det inte mycket som talar för att sådant politiskt läge uppstår före valet, även om det är Vänsterpartiets viktigaste uppgift att verka för sådana mobiliseringar.
Däremot är det mycket som talar för att en kommande socialdemokratisk regeringspolitik kommer att vilja hålla fast vid en reaktionär migrationspolitik, en repressiv kriminalpolitik, en icke-kritisk hållning mot Nato och DCA, och så vidare. Men om detta vet vi inget säkert. Det vi med säkerhet vet är att det skulle vara mycket problematiskt för Vänsterpartiet att ingå i en sådan regering och ta politiskt ansvar där den politiska profilen är långt ifrån en progressiv samhällsutveckling.
Men det behöver inte nödvändigtvis innebära att man i varje läge måste rösta rött när man inte ingår i en regering. Det är helt avhängigt de parlamentariska omständigheterna och de politiska konsekvenserna. Om konsekvensen skulle bli att Vänsterpartiets agerande vid regeringsbildningen släpper fram en ny Tidöregering där också Sverigedemokraterna ingår, kommer det politiska förtroende vara förbrukat för lång tid framåt.
Valplattformens ambition och krav på att Vänsterpartiet ska sitta med i en kommande rödgrön regering är bra. Men att slå fast att alla andra alternativ är uteslutna genom formuleringen ”Det betyder att vi inte kommer att stödja eller släppa fram en regering som vi inte ingår i.” är inte bra och kan, i värsta fall, visa sig bli direkt kontraproduktiv.
Vänsterpartiets ambition och inriktning i det stycket i Valplattformen blir lika tydlig även om man stryker den meningen. Fördelen är att Vänsterpartiet har ett fortsatt handlingsutrymme utifrån de politikiska förhandlingarna inför regeringsbildningen, de parlamentariska förutsättningarna och konsekvenserna av de olika alternativ som står till buds.
Göteborgsdistriktet skriver för sin del mer kort och kärnfullt:
Förslaget till valplattform konstaterar att Sverige behöver en rödgrön regering där Vänsterpartiet ingår efter valet 2026. Vår partiledning har redan gjort det tydligt för väljarna att Vänsterpartiet kräver att vara en del av en kommande rödgrön regering. Vi anser att meningen ”Om våra röster behövs för att bilda regering ska vi också ingå i den” är tillräckligt tydlig för att hävda detta i valplattformen. Vi är många som absolut inte kan tänka oss att tvingas uppleva fyra år till av den högerpolitik som har försämrat livsvillkoren för så många människor under denna mandatperiod. Och vi anser att den följande skarpa meningen kan strykas utan att innebörden ändras.
Dvs att meningen ”Det betyder att vi inte kommer att stödja eller släppa fram en regering som vi inte ingår i.” ska strykas. Vilket faktiskt vore det enda vettiga.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Även en del sossar tänker som du, Anders. Varför sitta i en regerin som inte för ens politik? Se https://www.tidningenrorelsen.se/p/regeringsmakten-far-inte-tillatas. Sånt bara straffar sig.
Artikelförfattaren citerar Rickard Sandler när han avgick som socialdemokratisk statsminister på 20-talet: Det är bättre att regeringen faller än att regeringsmakten gör det. Dvs en velande regeringsmakt utan riktning kommer snabbt att förlora det stöd den en gång har haft. Se SPD i Tyskland, som författaren också refererar till.
Regeringsfrågan är en av de saker som kommer att bli en diskussionsfråga på
Vänsterpartiets kongress. Det finns flera motioner om att stryka eller ändra
meningen ”Det betyder att vi inte kommer att stödja eller släppa fram en
regering som vi inte ingår i.”
Inför ett valresultat som förmodligen kommer att resultera i en komplex parlamentarisk situation agerar opposition på ett sätt där de synes försöka överglänsa varandra med att måla in sig i hörn. Hörn som kommer bli mycket utmanande att ta sig ur. Istället för att hålla dörrar öppna, vilket vore det rimliga i den politiska situation som råder, dras det upp röda linjer utifrån svart-vita resonemang som har föga med den politiska verkligheten att göra.
Partiledare för V och C lånar sig till självspäkning och självdestruktivt beteende på bästa sändningstid. Ofattbart! När den patetiska V-C debatten väl är över ges partisekreteraren för S den otacksamma uppgiften att kommentera vilket slutar i plattityder. Och som om inte detta skulle vara nog lyckas S partiledare några dagar senare prestera sin karriärs mest bedrövliga presskonferens som otvivelaktigt sänder budskapet ”jag har ingen plan, jag har ingen aning om vad jag ska ta mig till”.
Oppositionen har försatt sig i en mycket svår situation inför en valrörelse där regeringsfrågan kommer att vara ett mantra, ett mantra som kommer bli ytterst svårt att bryta utifrån alla de röda linjer som målats härs och tvärs.
Uppenbarligen väger partiegoism mycket högre än att skapa rimliga förutsättningar för en annan regering efter valet. Det vi nu skådar förefaller mig vara mer än lovligt korkat och bäddar enbart för fortsatt Tidö-regerande.