Om att ta betalt för sjöfart genom sund och kanaler

Om att ta betalt för sjöfart genom sund och kanaler. I världen finns ett antal trånga passager för sjötrafiken. Det handlar om smala sund såsom Öresund, Stora bält, Engelska kanalen, Gibraltar, Dardanellerna, Bosporen, Bab-el-Mandeb, Hormuz, Malackasundet, Sundasundet, Lomboksundet, Taiwansundet, Koreasundet, Floridasundet, Yucatankanalen, Windward Passage och Mona Passage men också om kanaler som Kielkanalen, Suezkanalen och Panamakanalen.

Att gå igenom det tre sistnämnda kanalerna kostar pengar men två av sunden, Bosporen och Dardanellerna, jag nämnt kostar idag något för fartyg som villl passera. Men det finns onekligen praktiska och tekniska möjligheter att ta betalt för flera av de naturliga passagerna. Men det är förbjudet enligt internationella överenskommelser så det kommer förmodligen inte att ske. Men det har skett i två fall tidigare, nämligen vad det gäller Öresund och Stora Bält

Öresund

När gäller Öresund och Stora Bält där tog Danmark en avgift (tull) under mer än 400 år, mellan 1429 och 1857. Sverige var dock under större delen av tiden befriade från att betala tull. Under långa perioder var det Danmarks störst inkomstkälla. Danmark och Sverige har idag möjlighet att kontrollera i stort sett all sjötrafik mellan Östersjön och Nordsjön förutom trafiken genom Kielkanalen som utgör det enda alternativet. Öresundstraktaten innebär att vänskaplig fartygstrafik ska få passera Öresund och Stora Bält gratis.

Mellanöstern

Genom att de har kontroll över Bosporen och Dardanellerna kontrollerar Turkiet all sjötrafik till och från Svarta havet och det har de gjort i 100-tals år om vi ser Osmanska rikets som Turkiets föregångare. Numera tar de dock betalt av fartyg som passerar genom sunden.

Andra passager som saknar alternativ rutt är Hormuzsundet och Gibraltar sund. Där vore det utan tvekan ganska lätt att ta betalt. Vilket Iran faktiskt försöker göra i Hormuzsundet nu när det pågår ett krig i område. Iran kontrollerar Hormuzsundet tillsammans med Oman. De alternativa rutterna till Suezkanalen och Panamakanalen är mycket långa, runt Afrika eller runt Sydamerika vilket gör att det är lätt att ta betalt. Samma gäller Bab-el-Mandeb som i stort sett har samma förhållanden som Suezkanalen. Jemen, Djibouti och Eritrea kontrollerar Bab-el Mandeb och skulle ganska lätt kunna ta betalt för fartygstrafiken igenom sundet.

Asien

När det gäller Malackasundet har Indonesien nämnt att de kanske borde fundera på att ta betalt. Dock förmodligen mera som ett skämt än ett allvarligt förslag. Detta med anledning av händelseutvecklingen kring Hormuzsundet. Och det vore utan tvekan möjligt om de samarbetar med Malaysia och Singapore. Detta då de också kontrollerar de alternativa rutterna genom Makassarsundet, Sundasundet och Lomboksundet. Japan och Korea skulle också lätt kunna ta betalt för trafik igenom Koreasundet då omvägen runt japan är mycket längre. Taiwansundet domineras av medan det alternativa Luzonsundet kontrolleras av Taiwan, Kina och Filippinerna.

Europa

Gibraltarsundet kontrolleras av Spanien, Marocko och Gibraltar som lätt skulle kunna ta betalt för trafiken då det inte finns några alternativa sjöfartsrutter.

När det gäller Engelska kanalen finns det en alternativ väg runt de brittiska öarna som inte är så mycket längre för trafik till Nordamerika från Nordsjöområdet men betydligt längre för trafik till Afrika, Medelhavet och Asien. De länder som kontrollera kanalen, dvs Storbritannien, Nederländerna, Belgien och Frankrike skulle kanske kunna ta betal för passage men det verkar samtidigt ganska svårt.

Amerika

När det gäller Floridasundet, Yucatankanalen, Windward Passage och Mona Passage skulle de berörda länderna, Bahamas, USA, Mexiko, Kuba, Haiti och Dominikanska republiken förmodligen kunna ta betalt om de kunde komma överens vilket dock är mycket osannolikt.

Internationella avtal

I de flesta fall finns det internationella överenskomelser som reglerrar sjöfarsttrafiken genom de nämnda sundene och kanalerna. De innebör när det gäller sunden att det ska vara gratis att passera

Fartygstrafik per år (ungefärliga tal)

1. Engelska kanalen, 180 000
2. Gibraltar sund, 110 000
3. Malackasundet, 95 000
4. Hormuzsundet, 90 000 (innan kriget)
5. Taiwansundet, 87 000
6. Öresund och Stora Bält, 65 000
7. Koreasundet, 50 000
8. Bosporen & Dardanellerna, 45 000
9. Luzonsundet, 26 000
10. Bab-el-Mandeb, 24 000 (innan kriget)
11. Suezkanalen, 20 000 (innan kriget)
12. Makassarsundet, 20 000
13. Yucatankanalen, 16 000
14. Lomboksundet, 13 000
15. Sundasundet, 10 000
16. Panamakanalen, 10 000
17. Kielkanalen, 10 000
18. Windward Passage, 6 000
19. Mona Passage, 4 000

För Floridasundet har jag inte hittat några trafiksiffror men rimligen bör de vara högre än för Windward Passage.

Oljetransporterna 2025, miljoner fat

1. Malackasundet, cirka 23,2
2. Hormuzsundet, 20,9
3. Öresund och Stora Bält, 4,9
4. Suezkanalen, 4,9
5. Bab el Mandeb, 4,2
6. Bosporen & Dardanellerna, 3,7
7. Panamakanalen, 2,3

Cirka 30% av all frakttrafik med fartyg passerar Hormuzsundet medan 25% passerar Malackasundet.

PS. Bilden i toppen föreställer Helsingør och Helsingborg år 1588. Den är gjord av Georg Braun. Fri att publicera.