Sverige behöver en ny nationell bostadspolitik. Sverige har under de senaste trettio åren i praktiken övergett den nationella bostadspolitiken. Tanken har varit att marknaden ska lösa bostadsförsörjningen. Resultatet ser vi idag. Bostadsbyggandet har fallit kraftigt. Ungdomar kan inte flytta hemifrån. Barnfamiljer lever trångt. Många äldre blir kvar i bostäder som inte längre passar deras behov. Människor tvingas pendla långa sträckor därför att de inte hittar en bostad nära arbete eller studier.
Samtidigt står nybyggda lägenheter tomma därför att hyrorna blivit så höga att vanliga löntagare inte har råd att flytta in. Vanliga låg- och medelinkomsttagare stängs ute från nyproduktionen. Det är ett marknadsmisslyckande.
– Under tre decennier har Sverige övergett den nationella bostadspolitiken och lämnat över ansvaret till marknaden. Resultatet ser vi nu: unga som inte kan flytta hemifrån, familjer som lever trångt och nybyggda lägenheter som står tomma därför att vanliga människor inte har råd att bo i dem. Därför presenterar vi den största förändringen av svensk bostadspolitik på över trettio år, säger Nooshi Dadgostar.
EU har identifierat bostadsmarknaden som ett marknadsmisslyckande
Från och med den 8 januari 2026 gäller ett nytt regelverk EU för att möta bostadskrisen i Europa – European Affordable Housing Plan. Utgångspunkten är tydlig. Bostadsmarknaden fungerar inte längre för stora delar av Europas befolkning. Problemet handlar inte bara om människor med de lägsta inkomsterna. I allt fler länder har även låg- och medelinkomsttagare svårt att hitta bostäder de har råd med. EU har därför öppnat för att medlemsstaterna ska kunna använda betydligt starkare verktyg för att stödja byggandet av överkomliga hyresrätter.
Under lång tid har svenska regeringar sagt att marknaden ska lösa problemen. Nu konstaterar även EU att bostadsmarknaden har misslyckats. Det öppnar ett historiskt fönster för att åter göra bostaden till en del av välfärden, säger Nooshi Dadgostar.
Vänsterpartiet föreslår NABY
Vänsterpartiet föreslår en historisk strukturreform – en ny nationell bostadspolitik (NABY-modellen).
Målet är att skapa förutsättningar för omkring 20 000 nya hyresrätter om året med hyror som vanliga låg- och medelinkomsttagare har råd att betala. Tillsammans med det övriga bostadsbyggandet skulle Sverige därmed kunna nå de nivåer som krävs för att börja beta av bostadsbristen.
NABY är en strukturreform som tar sikte på de tre kostnader som avgör hyran i nyproduktionen:
- markkostnaden
- byggkostnaden
- finansieringskostnaden
Genom att pressa ned dessa kostnader kan fler bostäder byggas med betydligt lägre hyror än idag. Utgångspunkten är enkel. En vanlig löntagare ska kunna efterfråga en nyproducerad bostad. En nybyggd trea ska inte behöva kosta över 20 000 kronor i månaden, Målet är att hyran ska vara överkomlig för vanliga hushåll och riktlinjen är ca 20% av lönen.
Med NABY vill Vänsterpartiet skapa ett system där hyrorna utgår från människors betalningsförmåga och inte från fastighetsmarknadens avkastningskrav, säger Ida Gabrielsson.
Så fungerar NABY
- Nationell bostadsplaneringmed utpekade byggbehov
- Reglerade markkostnadermed kompensation till kommuner
- Konkurrensneutralt auktionsförfarande
- Tillgång till statligt garanterade krediter
- Låst upplåtelseform över tid
- Bibehållen kommunalt planmonopol
- Ingår i hyresförhandlingssystemet
– Vi använder marknadens konkurrens för att pressa ned hyrorna istället för att pressa upp vinsterna. Den som kan bygga bäst och billigast ska också få bygga, säger Ida Gabrielsson.
Fler bostäder – och lägre hyror
NABY handlar inte bara om att bygga fler bostäder. Det handlar om att bygga bostäder som människor faktiskt har råd att bo i. När fler överkomliga hyresrätter byggs stärks också flyttkedjorna. Unga vuxna får lättare att flytta hemifrån. Barnfamiljer får större möjligheter att hitta en bostad som passar deras behov. Äldre människor får fler alternativ när livssituationen förändras. NABY ska också bidra till att byggandet hålls uppe genom hela konjunkturcykeln och minska de kraftiga svängningar som idag präglar bostadsmarknaden.
Den största bostadsreformen på trettio år
NABY innebär ett återupprättande av den nationella bostadspolitiken. Efter tre decennier av passivitet föreslår Vänsterpartiet en modell där staten åter tar ansvar för att människor kan hitta ett hem.
– Om unga ska kunna flytta hemifrån, om barn ska kunna få ett eget rum och om äldre ska kunna hitta ett tryggt boende krävs en ny bostadspolitik. NABY är den största strukturreformen på bostadsområdet på över trettio år, säger Nooshi Dadgostar.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
20.000 lägenheter per år är ju inte särskilt mycket. Täcker det ens folkökningen?
Kanske behöver man snabba på lite:
– stora sammanhängade generalplaner för varje stad som ska täcka 50 års byggande, som man hade på 1800-talet
– rätt för markägare att bygga så mycket de vill på tomter som ligger i centrala lägen, utan att bry sig om andra regler än såna som kan formuleras i text (och som givetvis varje kommun behöver skriva)
– prioritet för stadsbyggande istället för vägar i centrala lägen.
Vad som är centrala lägen definieras av Spacescape i en skrift som Hyresgästföreningen beställde, se https://www.spacescape.se/project/alla-far-plats-i-stadens-goda-lagen/
25 000 bostäder är ungefär vad som behövs i Göteborg. Jag bor centralt i Göteborg. I ett villaområde med blandad beuggelse av små hyreshus, villor, kontorshus i villor etc. Många villor har attefallare och friggebodar på tomterna där folk bor. Tre äldre små hyreshus ska ersättas av ett stort modernt hus med cirka 70 lägenheter jämfört med cirka 20 lägenheter och 10 studentrum idag. Vi vill att husen ska hålla sig lägre än 4 våningar för att inte avvika frän existerande bebyggelse. Det är sån förtätning en får räkna med central i en stad.
Och varför ska det inte avvika från existerande bebyggelse? Se https://gemensamvalfard.se/wp-content/uploads/2012/02/bygg-bort-bostadsbristen-version2.pdf, sidan 9, och bilden med vilt olika sorters hus.
Om det behövs 25.000 lägenheter i Göteborg är det väl bättre att dessa byggs så centralt som möjligt, med den folktäthet som t.ex. UN Habitat och IPCC förordar – minst 15.000 personer per km2, än att man uppnår nån sorts likformighetens estetik?
Som Spacescape säger är det främst folk med små ekonomiska medel som behöver ett centralt läge. Och om det ska bli möjligt behövs det mycket sådana lägen. Och det är närheten till allt som gör ett läge centralt. Och då krävs det täthet. Se https://www.spacescape.se/wp-content/uploads/2016/08/alla-far-plats-i-staden_160615_webb.pdf sid 12-13. Du kommer att hålla med om allt som står där.
Mittemot på gatan är det ett studenthem från 1970-talet. Det är tre våningar högt vilket innebär 4 våningar med dagens byggnormer (lägre i tak). Det är ingen som ser det som ett problem och det är troligen vad de kommer att vilja bygga. Dessutom kommer kommunen kräva att det naturområdet som gränsar till de tomter det ska byggas på ska göras mer tillgängligt för allmänheten från den gatan och inte bara vara tillgängligt från vår gata som det är idag. Vårt område har en mängd olika sorters hus, byggda från 1850-talet till 2010-talet. Det finns inga regler om hur ett hus får se ut i området mer än höjden.
I stadsdelen, Krokslätt, som helhet har det byggts flera tusen läenheter de sista 10 åren. Främst hyresrätter som är förhållandevis billiga då många byggts av företag som ägst marken i mer än 100 år. Dessutom fanns all infrastruktur med el, vatten och avlopp då det främst byggts i ett gammalt industriområde. Det finns också spårväg och busslinjer samt lokala affärer. Det är en av få stadsdelar i Göteborg som har lika stor nattbefolkning som dagbefolkning. Närliggande Johanneberg har dock också liknande siffror.