Frys hyran och bygg fler billiga hyresrätter. En person ska kunna flytta hemifrån, separera, börja plugga eller bilda familj utan att behöva stå tio år i bostadskö först. Ett hem ska vara något som går att få vid behov. Inte något som kräver ett halvt vuxenliv av väntan.
Det vore också att veta att hyran går att betala även om matpriserna stiger, mobilen går sönder eller livet plötsligt förändras. Att kunna tacka ja till barnens skolutflykt, köpa fredagsmiddag eller bjuda hem vänner utan att samtidigt känna stress över ekonomin. Så borde det vara att ha ett hem enligt Vänsterpartiet i Göteborg.
Men idag är hyrorna för höga och bostadsbristen stor i Göteborg. Därför vill Vänsterpartiet stoppa alla hyreshöjningar. Och dessutom bygga tusentals nya hyresrätter med låg hyra.
PS. Bilden i toppen är ett konstverk av Kazimir Malevitj.
Läs mer:
- Bygg Nya Ostkustbanan och rädda nattågen
- Halvera skatteorättvisan mellan kommuner
- Rösta för skogen
- Så får vi ordning på sjukvården
- Stoppa vinstslöseriet i äldreomsorgen
- För den som vill rösta för humanism och solidaritet
- Vänsterpartiets familjepaket
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Att hyrorna är höga torde åtminstone delvis bero på att det byggs för lite. Lagen om tillgång och efterfrågan.
En annan orsak är att banker gladeligen lånar ut massor med pengar för bostadslån – ungefär hälften av Sveriges företagsvinster består av sånt, säger https://www.katalys.se/publikation/katalys-no-38-finansialiseringen-av-sverige/. Och då går priserna upp.
Så ett sätt att komma till rätta med detta är att bankernas möjlighet att skapa pengar genom att ge lån krymps och att istället staten gör egna pengar som går till att bygga nytt.
Frågan är då vad som händer med allmännyttans stora underhållsbehov [https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2025/allmannyttan-2024-underhall-och-modernisering-av-bestandet.pdf] om hyresnivåerna fryses. Den stora risken är att skillnaden i standard mellan allmännyttans hyreslägenheter och andra bostadsformer, t.ex. bostadsrätter där förutsättningarna för underhåll är andra, ökar än mer. Allmännyttans hyreslägenheter riskerar därigenom att allt mer bli andra och tredje klassens bostäder. Konsekvensen är att de socioekonomiska skillnaderna ökar, detta kan väl ändå inte vara särskilt önskvärt?
Denna fråga är nog väsentligt mycket mer komplex än att enbart frysa hyresnivån. Komplexa frågor har mycket sällan enkla svar vilket även gäller denna fråga.
Min egen uppfattning är att en översyn av systemet för bostadsbidrag skulle vara en bättre utgångspunkt även om inte heller detta skulle vara helt enkelt. I grunden handlar det om att bostadskostnaden, för ett rimligt boende, inte får utgöra en allt för stor del av den disponibla inkomsten. En utmaning i detta vore dock otvivelaktigt att definiera rimligt boende”.
Hela bostadsmarknaden är pervers. Tre punkter till:
Före 1990-talets början subventionerade staten räntor på byggande. Sen gick den över till att subventionera medelklassens byten av kök vart femte år. Summorna är jämförbara, säger Per Lindvall, https://bostadspolitik.se/vi-har-skapat-ett-drivhus-for-insiders/. Den gamla ordningen borde återställas.
Före baksmällan efter miljonprogrammet var kommunala bostadsbolag inte till för att gå med vinst, utan att bygga så mycket som behövdes. Efter EU-inträdet är detta förbjudet – om man inte organiserar om det som stiftelser. Vilket alltså borde göras.
Idag är det så dyrt att göra en detaljplan, så mycket som ska med, att kommuner inte detaljplanerar för nya bostäder förrän de är säkra på att någon verkligen bygger. Dvs byggbolagen tar initiativet, och kommunerna ritar som dessa vill. Och de är inte heller intresserade av att bygga mycket, då går marknadspriserna ner. Men det som byggdes före de detaljerade detaljplanernas tid, före ungefär 1930, är mycket populärt idag, bland annat beroende på just att planerna inte är så fastlåsta. Alltså borde planpraxis göras om, till stora områden men få detaljer.
Det är värre än så. De flesta allmännyttiga bostadsföretag var stiftelser innan EU. De gjordes om till bolag. Ett exempel: Av tre stora kommunala bostadsföretag i Göteborg var Familjebostäder och Poseidon stiftelser. Bostadsbolaget har dock alltid varit ett bolag. Dessa tre företag är Göteborgs tre största bostadsbolag. Det finns några kommunalt kontrollerade stiftelser kvar. Dicksonska är den största och det gick förmodligen inte att bolagisera på grund av stadgarna.
I Stockholm gjordes de om till bolag tidigt. De var bolag på 70-talet då de slängde ut folk från billiga lägenheter för att kunna höja hyran och genomföra s.k. gentrifiering av innerstan.
Det var tidigare även i Göteborg. Har kolat upp det nu. Det var en anpassning till framtiden. Familjebostäder skapade ett bolag 1967. Och 1985 var Göteborgshem ett bolag. I Göteborg har det inte skett nån utförsäljning av allmännyttan och en majoritet i alla lägenhetsstadsdelar förutom 4 (de flesta i förorterna) har en majoritet hyresrätter. Större delen av Göteborgs innerstad revs aldrig men många landshövdingeområden och trähusområden revs.
Och just på grund av denna ”setup” med bolagsbildningar är förslaget om fryst hyra mycket dåligt underbyggt och i praktiken knappas genomförbart.
Denna ”setup” går inte att förändra ”bara sådär” och dessutom handlar det om kommunala beslut där viljan att förändra kommer att vara beroende av de politiska förutsättningarna i varje enskild kommun. Detta håller inte.
Ett genomförande av förslaget skulle, som jag framför i tidigare kommentar, försvåra för allmännyttan i en redan utmanande situation med stor underhållsskuld. Inte heller skulle förslaget på något sätt befrämja nyproduktion då de finansiella förutsättningarna, som sådana, skulle försämras.
Det finns ett stort problem med frysta hyror och underhåll. När det fanns ett liknande system tidigare resulyterade det i att inga privata bostadsföretag underhöll sina fastigheter och slumområden skapades. Det resulterade sen i de omfattande rivningarna i nästan alla svenska städer. Så vär överens om den biten. Men Vänsterpartiets ledning är inte överens.