Bebygg och frndra Mlndalsns dalgng (Getebergsng – Kroksltt).
Lngs med Mlndalsn finns idag en hel del obebyggda tomter, en hel del dligt utnyttjade industrilokaler och en del tomma kontorslokaler. Det gller bde inom Gteborgs och Mlndals kommuner.
Omrdet har gott om arbetsplatser och mjlighet att hysa fler, men det finns inte s mnga bostder. Delvis r det sistnmnd ett resultat av den stora mngd biltrafik som gr genom omrdet.
Kollektivtrafiken r mycket bar i omrdet, en mngd busslinjer, tv sprvagnslinjer och pendeltg passerar genom omrdet. Ngon pendeltgsstation finns dock inte. Ngot som saknas r dock tvrgende busslinjer. De som finns gr i stort sett alls lngs med dalgngen. Enda undantagen r en linje som gr upp Kroksltts Parkgata och ett antal linjer som vid Lackarebcks sprvagnshllplats gr mot Bifrost.
En upprustning av omrdet mste inkludera fler bostder och en frndring av biltrafikens strmmar. Mlndalsn mste gras mer tillgnglig fr mnniskor som vill promenera eller bara strosa. Mjligheter till cafer och liknade med utsikt ver n r finns ocks.
Bilismen
Genom omrdet gr dels den stora motorvgen genom Gteborg och Mlndal, dels Mlndalsvgen med en hel del trafik. Det finns ett antal varuhus (IC Maxi, Willys) som genererar mycket trafik. Mest tvrgende trafik finns vid Lackarebckskorsningen, Kroksltt Parkgata inklusive andra sidan dr man kan kra in till Saab Information Systems (tidigare Ericsson) stora industri- och kontorskomplex samt Kallebcksviadukten- Fredriksdalsgatan.
Trafiken till ICA Maxi kan ledas om s att den gr lngs med jrnvgen istllet fr lngs med n. Vnstersvng frn Mlndalsvgen till Kallebcksviadukten frbjuds (gller trafik norrifrn). Istllet leds alla trafik som ska till motorvgarna och Kallebck via Almedal. Lmpligen fr man svnga redan innan Almedal ner mot Saabs vxelldsfabrik och sen frbi Lyckholms och lngs med jrnvgen till viadukten. Detta blir ocks den bsta vgen till ICA Maxi.
Trafiken sderifrn leds p motorvgen via Lackarebcksmotet.
Kollektivtrafiken
Vi den nu tomma gamla tndsticksfabrikstomten byggs en pendeltgsstation av samma modell som de som finns i Berlin. Med affrer etc. P bgge sidor om denna anlggs bussterminaler. P detta stt fr Kallebck affrer (ngot som saknas idag) och en direkt gngfrbindelse med Kroksltts olika stadsdelar.
En pendeltgsstation skapar bttre kommunikation fr omrdet och mjliggr en del omstigningar. Fr att d t hela ska bli optimalt skapas nya busslinjer som gr uppfr Kroksltts Parkgata, Fredriksdalsgatan och Framnsgatan. P det sttet kan det skapas bar frbindelser fr de boende i Burs, Fredriksdal, Kroksltt, Srgrden och Guldheden med arbetsplatserna och affrerna i Mlndalsns dalgng. Dessutom skapas omstigningsmjligheter till pendeltg vilket innebr att man inte behver ka in till Gteborgs Centrum fr att ka till alla stllen utanfr Gteborg.
I Kallebck frlngs busslinjen sterut till industriomrdet vi Saab-Space i samband med att det byggs fler bostder i omrdet.
Boulevard
Genom att mycket biltrafik leds bort frn Mlndalsvgen kan gatan gras om till en boulevard, Nya bostadshus som direkt ansluter till gatan kan byggas. I botten p dessa skapas butikslokaler dr restauranger, cafer etc kan finnas. Gamla byggnader med sterila bottenvningar (ex. SPP-huset) byggs om s att de ocks fr nya lokaler i gatuplanet. Avstngda tvrgator som exempelvis Nordgrdsgatan och gatorna kring Kroksltts torg ppnas upp . Dr det saknas byggnader lngs med tvrgatorna byggs det nya bostadshus.
P sidan mot Mlndalsvgen frschas gng- och cykelvg lngs med hela strckan upp. Betongdcket som finns utanfr Hedins Bil rivs bort och n frilggs s att man kan se den hela vgen. P stra sidan av n anlggs en lokalgatan frn Kallebcksviadukten till Kroksltts Parkgata. Lngs med gatan byggs bostadshus med lokaler i botten. I direkt anslutning till n kan p bda sidor, dr det fungerar utan att stra gng- , cykel- och biltrafik, anlggas mjligheter till serveringar
Kontorsbyggnader
Lngst ut mot motorvgen och jrnvgen byggs det kontor fr att avskrma. Den funktionen kommer ocks den nya pendeltgsstationen att f d den mste byggas ocks ver motorvgen fr att f den funktion jag tnker mig. Inne p Lyckholms och Almedals gamla industriomrden kan det byggas bde kontors- och bostadshus.
Vstlnken och Liseberg
Den frsta delen av Vstlnken br byggas skyndsamt och i samband med att man bygger pendeltgsstationen. Detta fr att Liseberg ska kunna expandera sderut som man nskar. Nu hindras Lisebergs expansion av att marken sder om behver vara obebyggd fr att det ska vara lttare att bygga Vstlnken. Men bygger man den delen av lnken omedelbart s frsvinner hindren fr Lisebergs expansion. I samband med denna byggs ocks kontorshus som avskrmar den nya delen av Liseberg frn Mlndalsvgen och bostderna dr.
Frttning
Frutom bostadsbyggandet och frttanden kring sjlva Mlndalsvgen och Mlndalsn kan frttning gras i kringliggande stadsdelar p mnga stllen. Kring Wavrinskys plats och Dr Fries Torg i Guldheden, p lite olika stllen i Johanneberg, exempelvis p den stora parkeringen framfr Chalmers p Gibraltargatan, i Srgrden och Kroksltt p Mlndalssidan och i Kallebck dr det kan byggas betydligt fler bostder up mot de nya industrierna vid Saab-Space.
Anders_S
Tack till min bror Albert och till Maria Strannelind, frfattare av boken, Mlndalsns dalgng, Gteborg 1994.