Olja och uran i Sverige, alunskiffer del 1

Alunskiffer är en bergart som finns på några få håll i Sverige. Definitivt inte i stora delar av Sverige som det påstås i en debattartikel i ETC och GP utan i mycket begränsad omfattning. Alunskiffer finns i i de västgötska platåbergen, i Östergötland, Närke, längs med kusten i Småland, på Öland och i Skåne. Skifferförekomsterna i fjällkedjan är inte av riktigt samma typ som i södra Sverige men innehåller ibland också uran.  Uranfyndigheter i fjällkedjan är istället främst knutna till andra bergarter som graniter och pegmatiter.  De högst halterna uran finns i Billingens alkunskiffer, på Öland finns mycket lite. Oljehalten tycks vara högst i Kinnekulle och Närke.

Skifferförekomster i Skandinavien och Estland Skifferförekomster i Skandinavien och Estland

Alunskiffer innehåller uran, olja och metaller som kan finnas i brytvärda och utvininngsvärda mängder i en del av de svenska förekomsterna. Därför har många företag i våra dagar sökt tillstånd för att prospektera efter brytvärda fyndigheter i dessa områden i Sverige. Oftast finns inte olja, uran och metaller i samma skifferlager och det går oftast inte att på ett lönsamt sätt utvinna olja och tungmetaller som uran ur samma skifferlager.

Det är inte första gången som det visas intresse för att bryta alunskiffer i Sverige. På 1700-talet var den största industrin i Sverige ett alunbruk. Alunbruket i Andrarum.

Slagghögar vid Andrarums alunbruk Slagghögar vid Andrarums alunbruk

I Andrarum fanns redan på 1600-talet ett kalkbruk men skiffern användes inte utan lades upp i slagghögar. Dansken Jochum Beck kom till Andrarum 1635 och insåg att det fanns pengar att tjäna. Han köpte upp stora markarealer och fick år 1637 kungligt privilegiebrev för alunutvinning och påbörjade brytning med hjälp av utländsk arbetskraft. Företaget krävde stora investeringar och vinsten lät vänta på sig till åren kring 1642-1643. Det framställdes alun, vitriol, bly, pottaska, rödfärg och svavel ur den brutna alunskiffern.

Krigen mellan Danmark och Sverige under 1600-talet tärde dock hårt på ekonomin och när fred slöts 1679 var Jochum  Beck helt utblottad. Skåne var nu svenskt istället för danskt. Jochum Beck dog 1682 och i hans testamente överlämnades bruket till sonen Lave Beck. Efter ett par år var alunbruket i likvidation. Bruket kunde dock komma igång igen tack vare omfattande (svenska) privilegier år 1686 som inkluderade rätt till all skog inom två mils radie. Bruket kom att efter en tid hamna i Christina Pipers (f. Törnflycht) ägo.

Christina Törnflycht var äldsta barnet till kommerserådet Olof Törne som adlats Törnflycht. En yngre bror till Christina var Olof Törnflycht som sedermera upphöjdes till greve, och en annan Michael Törnflycht blev friherre. Christina Törnflycht var sjutton år när hon gifte sig med den tjugosex år äldre greve Carl Piper 1690, och hon blev därmed stammoder till hela den svenska grevliga ätten Piper. Maken var styvbror till hennes far.

Carl Piper följde Karl XII i fält och  tillfångatogs vid Poltava 1709. Han avled 1716 i rysk fångenskap. Under Carls bortavaro förvaltade Christina Piper familjens gods och rikedomar. Där ingick de skånska godsen Krageholm, Högestad och Baldringe. Hon blev tidigt fordringsägare i Alunbruket. År 1710 beslutade Christina Piper sig för att överta bruket och under de följande åren tog hon över allt fler andelar. År 1725 var hon huvudägare och fick det kungliga privilegiebrevet från 1637, för släkten Beck, upphävt.

Christina Piper rationaliserade verksamheten och snart kom vinsterna. Alunverket blev nordens största industri under Christina Pipers ledning och hade kanske 200 årsanställda, men sannolikt mer än 1 000 säsongsanställda vissa perioder på året. De flesta i bygden runt bruket var beroende av inkomsterna därifrån för att klara sig. Produktionen uppgick årligen till mellan 4 000 och 5 000 tunnor alun, om vardera 145 kg. Detta motsvarar ca 600 ton. På alunbruket uppfördes också en ny huvudbyggnad, Christinehofs slott.

För att säkra sina egendomar för framtiden gjorde hon 1747 Alunbruket, Christinehof, Torup, Baldringe och Högestad till ett fideikommiss för den piperska släkten. Christina Piper dog på Krageholm 1752, sjuttionio år gammal. Efter grevinnans död övertog hennes son Carl Fredrik Piper ansvaret.  Christina Pipers årliga vinst från alunbruket var cirka 200 000 daler, en verkare tjänade 150 daler per år.

Alunframställningen krävde stora mängder bränsle. Genom en kunglig förordning 1686 blev de självägande bönderna inom en cirkel på två mils radie skyldiga att avverka samt leverera avverkad skog till alunverket mot, som det hette, ”skälig ersättning”. Förordningen inskränkte även böndernas rätt att ha betesdjur i skogen. Förordningen upphävdes 1824. Ett typiskt exempel på traditionell svenska förvaltning av mineraler och naturtillgångar där äganderätten inskränks till förmån för gemensam kontroll och nyttjanderätt ges till privata exploatörer mot ersättning. Så går det till än idag när det gäller själva gruvbrytning, men inte med skogen. Så fungerade det även med de tidiga svenska järnbruken, dvs innan stenkol började brytas och järntillverkningen var beroende av träkol. Systemet infördes till stor del för att skogen inte skulle huggas ner helt och försvinna utan för att den skulle kunna förvaltas bärkraftigt för all framtid.

Arbetare vid alunbruket 1910 Arbetare vid alunbruket 1910

Från mitten av 1800-talet började brukets lönsamhet försämras. Brytningen upphörde i början av 1900-talet, och bruket lades slutligen ned år 1912. Idag diskuteras brytning igen. Nu för att utvinna olja.  Alunskiffer finns visserligen under en del av Sveriges bördigaste jordbruksmarker som det påstås i debattartikeln i ETC och GP men inte i huvudsak där utan i angränsande områden som oftast inte är lika bördiga. Såväl Christinehof som Högestad ägs än idag av familjen Piper.

I del två av denna artikelserie kommer brytningen av alunskiffer för olja i Västergötland och Närke att behandlas.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!