Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Livscykelanalyser har sitt främsta berättigande för att analysera vilka möjligheter det finns att förbättra industriella processer, men har mycket begränsat värde för att jämföra olika produkter från komplexa system, som jordbrukssystemet eller skogsbruket Läs mer…
Greenpeace har inte många siffror rätt när de driver kampanj mot ”den industriella djurhållningens metanutsläpp”. Man kan kritisera den industriella djurhållningen för mycket, men just metanutsläppen är mer kopplade till extensivt uppfödda idisslare medan den mest industriella djurhållningen, kyckling, i princip inte släpper ut något metan alls. Läs mer…
Det är trädens tillväxt som avgör skogens kolbalans på landskapsnivå i de nordliga brukade skogarna. Markens koldioxidavgivning genom nedbrytning har i jämförelse mindre betydelse, och ett kalhygge binder mer koldioxid än det ger ifrån sig inom tio år efter avverkning. Läs mer…
Kraftigt minskade växthusgasutsläpp och fler kor, självförsörjning och ekologiskt jordbruk. För många är det motsatspar, men ny forskning visar att det är möjligt. Läs mer…
Förändringar i jordbruksmarkens kolförråd kan ha stor inverkan på mjölkens klimatavtryck. En forskargrupp från SLU har undersökt hur kolförrådet har förändrats i svensk jordbruksmark under en tioårsperiod, och det visade sig att det har ökat på både mjölk-, nötkötts- och växtodlingsgårdar Läs mer…
Ny forskning från norra Tyskland visar att, tvärtom vad som oftast hävdas i Sverige, kväveförluster och växthusgasutsläpp kan vara betydligt lägre både per hektar och per liter mjölk i mer extensiva produktionsformer än i intensiv produktion. Läs mer…
Nötkött från kor på naturbete och fläskkött från grisar som främst föds upp på avfall och restprodukter är mer hållbart än kyckling från kycklingfabriker som föds upp med kraftfoder. Detta enligt en ny studie publicerad i Nature Food. Det är egentligen inte speciellt förvånande. Denna typ av jordbruk kallas cirkulärt jordbruk. Läs mer…
Skillnaden mellan metan och koldioxid påverkar inte bara hur man ska se på köttet eller mjölkens växthusgasutsläpp utan också för hur man värderar olika sätt att hålla korna på. Precis som för oss människor går en stor del av kornas mat åt till att hålla igång kroppen. Läs mer…
Om metanutsläppen ökar, oavsett var de kommer från, kommer det leda till en ökning av den globala temperaturen. Metanutsläppen från all världens idisslare har gått från 65 000 kton 1961 till 100 000 kton 2019 (FAOSTAT). Utsläppen ökar därmed betydligt långsammare än befolkningen, och utsläppen av metan från idisslare har minskat med 35 % per capita sedan 1961. Läs mer…
Påståenden som att utsläppen från ett kilo nötkött motsvarar att köra en bensinbil 12-15 mil är helt ovetenskapliga eftersom de inte tar tillräcklig hänsyn till skillnaderna i vilka gaser de släpper ut. Om man fryser metanutsläppen på nuvarande nivå kommer de att bidra marginellt till fortsatt temperaturökningarna, medan fortsatta koldioxidutsläpp på dagens nivå leder snabbt mot kraftigt ökade temperaturer. Läs mer…
Att räkna om metan till koldoxidekvivalenter saknar vetenskaplig grund och orsakar förvirring. Om man fryser metanutsläppen på nuvarande nivå kommer de bidra marginellt till fortsatt temperaturökning, medan fortsatta koldioxidutsläpp på dagens nivå leder snabbt mot kraftigt ökade temperaturer. Läs mer…
AB Cementa som ägs av den tyska cementkoncernen Heidelberg Cement har en cementfabrik i Slite på Gotland. Det är sen länge Sveriges enda cementfabrik. Det stora problemet med cementfabriker är att cementtillverkningen orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Läs mer…
– Minska antalet kor och skapa negativa utsläpp
– Behåll antalet kor och var klimatneutral
– Öka antalet kor och öka den globala uppvärmningen Läs mer…
Medan utsläppen av koldioxid har att göra med hur samhället ser ut, så kommer utsläppen av metan från kon själv och är en direkt effekt av det som är kornas stora fördel. Kornas våm är som ett stort jäskar där cellulosahaltigt material som vi inte kan äta, som gräs, bryts ned av bakterier till sådant som de andra tre magarna och tarmarna kan ta hand om. Läs mer…
För ungefär trettio år sen konstaterade nederländska Jordens Vänner, Milieudefensie, att det fanns tre typer av utsläpp som stod för den allra största andelen miljöförstöring – koldioxid, organiska halogenföreningar, och tungmetaller. Resten var ett mindre problem. Läs mer…
Mark- och miljööverdomstolen anser att verksamheten vid Preemraff i Lysekil kan tillåtas. Det framgår av det yttrande som domstolen idag har överlämnat till regeringen. En central fråga i målet är verksamhetens koldioxidutsläpp. Domstolen anser att den så kallade stoppregeln i Läs mer…
När ska allt bli som vanligt igen? Det är nog den fråga de flesta ställer sig idag, förtvivlade över förlorade jobb, trötta på social isolering, oroliga för egen och andras hälsa. Bland människor som redan innan krisen haft uppfattningen att Läs mer…
Idag är sjöfarten en av de två stora källorna till utsläpp av kväveoxider och partiklar i Göteborg. Den andra utsläppskällan är bilismen. Kväveoxider är hälsofarliga, bidrar till övergödning och till växthuseffekten. Partiklar är hälsofarliga. Det finns idag lösningar som snabbt Läs mer…
Svensk klimatpolitik av idag fokuserar på lokala, regionala och nationella utsläppsmål. Detta kan ofta var rent kontraproduktivt och minskningar av utsläppen i Sverige kan innebära ökade utsläpp i andra länder. En vettig klimatpolitik måste fokusera på globala utsläppsminskningar och det Läs mer…
Gunnar Rundgren, småbrukare och lantbrukskonsult, har skrivit en intressant artikel om klimatmärkningen av mat i tidningen ETC. Han har dessutom anmält den till Konsumentverket för vilseledande marknadsföring. Orsaken till hans kritik är främst att mätningar av växthusgasutsläpp från livsmedel är Läs mer…