Att den så kallade kulturprofilen, Jean Claude Arnault, som nu anklagas för att regelbundet ha ägnat sig åt trakasserier inklusive sexuella trakasserier av unga kvinnor tycks vara något som har varit känt sen 1980-talet i elitens kulturkretsar i Stockholm. Frågan är vilken moral som råder i elitens kulturkretsar i Stockholm.
Det handlar inte bara om tafsande och trakasserier, han har enligt uppgifter i DN hotat och begått övergrepp mot unga kvinnor för att de ska göra som han vill och stå till tjänst sexuellt. Han ska ha utnyttjat sin ställning och gett unga kvinnor förhoppningar om att bli något i kulturvärlden. Något som fått en del av dem att utföra sexuella tjänster eller ha sex med honom frivilligt. I andra fall handlar det om anklagelser om grova sexuella övergrepp och våldtäkter.
En del övergrepp har skett i offentligheten på fester, som exempelvis Nobelfesten. Massvis med kulturelitmänniskor har sett hans agerande. De har alla hållit käften. Nästan alla. Maja Lundgren nämnde honom och hans tafsande i sin bok Myggor & Tigrar år 2007 och det har nämnts av andra innan dess. Expressen skrev om honom och sextrakasserier redan 1997.
Det är också uppenbart att Katarina Frostenson som är gift med Jean Claude Arnault måste ha vetat om hans agerande mot och intresse av unga kvinnor även om hon kanske inte känt till det värsta. Det är inte utan att en undrar hur de har det i sitt äktenskap och varför hon inte lämnat karlskrället.
Frostenson sitter i Svenska Akademin och har tillsammans med sin man drivit Forum, den kulturlokal som är central i hela historien. De äger och driver stället tillsammans. Bara det faktum att Svenska Akademin gynnat stället luktar smutsigt. Luktar korruption.
Några av de övergrepp som det berättas som i DN-artikeln om den så kallade kulturprofilen skedde enligt berättarna i Svenska Akademins lägenhet i Paris. Vid ett tillfälle var en vän till Arnault som också vara medlem i Svenska Akademin med vid besöket i Paris. Enligt uppgift handlar det om Horace Engdahl. Han har sannolikt inte varit medveten om några allvarliga övergrepp, men han måste utan tvekan ha varit medveten om Arnaults översittarattityder, utnyttjande av unga kvinnor, hans sexuella trakasserier och hans tafsande. Att Engdahl visste är helt säkert för Sara Danius och en del andra i Svenska Akademin visste. Engdahl har för sin del istället för avslöja Arnault beskrivit honom som en riktig gentleman i DN den 26 mars 2016:
”Som livstilsförebild framhåller Horace Engdahl sin franske vän Jean Claude Arnault, akademiledamoten Katarina Frostensons make som driver kulturscenen Forum i Stockholm. Arnault, berättar Engdahl, har tumme med sommelieren på krogen Wasahof. Jean Claude kan utan bekymmer skaka fram två flaskor Pomerol ur ”restauratörens cave”: ”ja, ni är ju två!”
– Han lever det goda livet, han är nästan ensam om det, den ende som har förstånd, han borde göra om Forum till en stilskola för unga män: bli inte hipsters, bli gentlemen! ”
Arnault verkar ju faktiskt ha varit allt annat än en gentleman. Han tycks ha varit en riktig skitstövel. Men inte i Engdahls ögon. Han har utan att säga ett knyst låtit Arnault hålla på och dessutom medverkat till att gynna Forum genom Svenska Akademin.
Även Engdahls tidigare fru Ebba Witt Brattström visste. Det är väl tydligt att hon lämnade sin tidigare man på till stor del på grund av hans mansgrisiga beteende. Men hon har inte sagt ett knyst om Arnault förrän nu.
Hela Svenska Akademins agerande när Arnaults beteende nu kommit ut i offentligheten stinker av dubbelmoral. Flera av ledamöterna har vetat om hur han betett sig mot kvinnor och de har inte sagt ett ljud utan fortsatt gynna Arnaults och Frostensons verksamhet.
Det rimliga och vettiga vore att Katarina Frostenson, Sara Danius, Horace Engdahl och andra i Svenska Akademin som visste om Arnaults tafsande, trakasserier och utnyttjande lämnar sina stolar i den illustra församlingen. Och nog vore det märkligt om Frostenson kom till Nobelfesten som hennes man inte får gå till.
Det finns också andra personer som tycks ha vetat om Arnaults beteende. Ann Heberlein är en. Hon har på Twitter och Facebook uttryckt att det var välkänt men att hon alltid blivit behandlad korrekt. Men avslöjat något eller sagt något har hon inte gjort tidigare.
Och hur är det med Per Wästberg? Också han ledamot i Svenska Akademin. Det var på hans kraftiga rekommendationer som Arnault fick Nordstjärneorden år 2014. Detta efter att Wästberg i flera år försökt få fram en officiell medalj till Arnault. Wästberg har enligt DN inte haft någon vilja att uttala sig i ärendet.
Det här handlar om offentliga personer, en stor offentlig institution. Det handlar om dubbelmoral där ledamöter i Svenska Akademin inte sagt ett ljud om en person som om uppgifterna i media är korrekta uppenbart haft ett beteende som varit oacceptabelt och ibland brottsligt. Men nu när det hela kommit fram i ljuset fördömer de honom grovt. Media fortsätter trots kvinnornas berättelse på samma väg. Genom att inte skriva ut hans och andra inblandades namn. Det handlar om dubbelmoral. Vi förtjänar att veta vilka offentliga personer det är som beter sig på detta vis.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Kultureliten, Jämställdhet, Författare, Kultur, Brott, Våld, Media, Jean Claude Arnault, Katarina Frostenson, Sara Danius, Per Wästberg, Horace Engdahl, Svenska Akademin, Forum, Sexuella övergrepp, Sexbrott, Våldtäkt, Trakasserier, Samhälle
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.