Jordbruk för jorden

Adam betyder jord och Eva betyder liv. Det mesta tyder därför på att de som kritade ned Bibelns skapelseberättelse var jordbrukare. Att jordbruket bara är en kort parentes i mänsklighetens historia visste de inte, eller struntade i (vem tror att historierevisionismen uppfanns av Sovjetunionen?). Läs mer…

Livscykelanalyser bör inte bestämma hur du odlar eller vad du äter

Livscykelanalyser har sitt främsta berättigande för att analysera vilka möjligheter det finns att förbättra industriella processer, men har mycket begränsat värde för att jämföra olika produkter från komplexa system, som jordbrukssystemet eller skogsbruket Läs mer…

Klimatkamp i elfte timmen

Det är nu över 30 år sedan FN:s konferens i Rio riktade strålkastarljuset mot den globala uppvärmningen, att det med nödvändighet behövde genomföras kraftfulla åtgärder för att reducera utsläppen av växthusgaser. Läs mer…

Livsmedelsberedskap med frihandel – går det?

Den nya utredningen om livsmedelsberedskap har flera bra förslag, men den tar inte tag i de grundläggande drivkrafterna bakom den ökade sårbarheten. Det går inte att kombinera ett ensidigt fokus på frihandel och konkurrens med ett resilient och motståndskraftigt livsmedelssystem. Läs mer…

”Makten över havet” lär oss varken om makten eller havet

SVT:s nya dokumentär om fisket i Europa heter Makten över havet. Men titeln är missvisande: filmen visar inte vem som har makten över havet. Snarare bygger den på känslor, suggestiv klippning och ljudsättning, medan bevis och fakta i stort sett lyser med sin frånvaro. Läs mer…

Ett problematiskt standardverk

En jord för alla av Johan Rockström, Sandrine Dixson-Declève m.fl, anmälan här, har blivit något av klimatrörelsens älskling. Det är inte helt oförtjänt, där ryms en hel del förslag till praktiska åtgärder och programmet är mycket starkt kopplat till behovet att minska ojämlikheten och fattigdomen Läs mer…

Greenpeace missar målet

Greenpeace har inte många siffror rätt när de driver kampanj mot ”den industriella djurhållningens metanutsläpp”. Man kan kritisera den industriella djurhållningen för mycket, men just metanutsläppen är mer kopplade till extensivt uppfödda idisslare medan den mest industriella djurhållningen, kyckling, i princip inte släpper ut något metan alls. Läs mer…

Klövspår i marken – om boskapsskötsel

I debatten om djurhållningen framställs det ofta som att huvuddelen av djurhållningen i världen är ”industriell” dvs drivs storskaligt med odlat foder. Detta är säkerligen korrekt vad gäller kyckling och äggproduktionen – som ju också ofta sker i anläggningar som inte har någon egen mark. Det är sannolikt också korrekt vad gäller grisuppfödningen. Läs mer…

Den märkliga fiskeridebatten i Sverige

I medierna i Stockholm finns en fiskeridebatt och i fiskerikretsar finns en helt annan debatt. Stockholmsdebatten inkluderar i allmänhet inga yrkesfiskare. I de fall några som bedriver yrkesfiske finns med är det folk som är över pensionsåldern eller lever på att driva restauranger samt bedriver yrkesfiske som ett litet extraknäck. Dvs personer som inte är ekonomiskt beroende av fisket. Läs mer…

Faktaresistensen breder ut sig

Faktaresistens blir allt vanligare och i takt med den sprids också allt mer falska nyheter och påhittade sanningar. När det gäller faktaresistens är det mest känt i samband med klimatfrågan. Högern har nästan gjort faktaresistens och falska nyheter till en konstform när det gäller klimatet. Läs mer…

Den afrikanska svinpesten och köttindustrin

Afrikansk svinpest (ASF) är en allvarlig virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. Symptombilden är densamma som vid klassisk svinpest. Sjukdomen har sin ursprungliga utbredning i Afrika söder om Sahara. Redan 1957 kom sjukdomen för första gången till Europa. Läs mer…

Det är ohållbart att vara beroende av Kina

För klimatomställningen behövs sällsynta jordartsmetaller som dysprosium, neodym till elmotorer, vindkraftverk och batterier, litium, kobolt, nickel, mangan är andra metaller som behövs till elbilar och batterier. Grafit behövs också till batterier. Läs mer…

Uttjänta och övergivna fritidsbåtar – ett växande problem

I Sverige finns flera hundra tusen uttjänta och övergivna fritidsbåtar som skräpar ner och sprider farliga ämnen. Antalet ökar med många tusen varje år. För att lösa det växande problemet krävs en rad åtgärder som kan underlätta insamling och återvinning. Det framgår av en färsk rapport från Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Läs mer…