Klassamhällets tystade röster och perifera platser

Del 10 av 22 i serien Klass i Sverige

Det är namnet på den senaste rapporten från tankesmedjan Katalys i serien Klass i Sverige. Det är en intressant rapport samtidigt som den egentligen inte säger ett skit mer än att det är besvärligt i Söderhamn och ingen förstår arbetarklassen.

Rapporten beskriver läget i en avfolkningsbygd och en del av Sverige där industrin lagts ner och försvunnit. Det är intressant. Den beskriver också hur några enskilda människor upplever detta och hur de upplever samhällets agerande. Det är också intressant, men för mig inte okänt.

– Många av arbetarklassens ungdomar på landsbygden känner att deras livsval inte duger när de inte vill flytta till storstäderna och följa normerna så att säga, säger Vallström och Svensson.

Forskarna menar att skambeläggningen av arbetarklassens ungdomar i Söderhamn hänger ihop med ett osynliggörande av arbetarklassens villkor på landsbygderna som har genomgått stora förändringar.

– Vi försöker synliggöra hur det svenska klassamhället ser ut på de platser som har blivit marginaliserade i och med globaliseringen. Röster, framförallt från arbetarklassen, hörs inte i offentligheten, säger Mikael Vallström.

Svensson och Vallström menar också att tystnaden kring hur klassamhället påverkar människor på landsbygderna leder till en rad demokratiska och politiska problem i dag.

– Människor finner inte i sig i den rådande ordningen och gör motstånd som yttrar sig såväl i högerpopulism som i nya sociala rörelser, säger Lotta Svensson.

Problemet med rapporten är att den är totalt individualiserad. Den är identitetspolitisk och visar upp en hopplöshet då den fokuserar på individer och deras personliga motstånd, känslor och upplevelser. Individuellt motstånd kan inte förändra något, det skapar bara en starkare känsla av meningslöshet och hopplöshet.

Rapporten säger också förvånande lite om klass, desto mer om individuella reaktioner på lite olika samhällsproblem med koppling till avfolkningsbygd och identitet. Det är därför en märkligt rapport. Intressant samtidigt som den är meningslös. Utger sig handla om klass, men handlar om individ och identitet.

Det är en rapport om individualismens triumf och klassmedvetandets sönderfall men utan analys om varför. Utan analys och funderingar om vad som kan göras. Utan kollektiv, utan klass. Den beskriver en utveckling utan ansvariga och utan lösning. Med en massa fina ord.

Verkligheten är ju att socialdemokraterna monterade ner facket och den kollektiva organiseringen. De splittrade folk genom att skapa miljonprogrammets socialt icke-fungerande bostadsområden. De förstörde medvetet folks kollektiva organisering och organiseringsmöjligheter. De tog bort möjligheterna till motstånd. Det tog bort möjligheterna för delaktighet. De skapade hopplösheten och skapade möjligheterna till individualisering och identitetspolitik. Det är detta som lett till situationen i Söderhamn. Om det berättar rapporten inte ett skit.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Series Navigation<< Klass i Malmö – rapport från Katalys med begränsningarIntressant om klass, klassmedvetande och identitetspolitik >>
Advertisements