Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Min läsning av Hans Scherfig har fortsatt med romanen Den försvunne ämbetsmannen [Den forsvundne fuldmæktig, 1938]. Den handlar om en tjänsteman som grips av en plötsligt frihetslängtan, iscensätter sin egen död och flyttar ut på landet under falsk identitet. Läs mer …
I Lars Berges roman Kontorsninja uttrycks ett borgerligt klassperpektiv. Detta perspektiv har (antagligen) ingenting med författarens erfarenheter och åsikter att göra (åtminstone är dessa inte betydelsefulla för min analys), utan är en produkt av de historiska erfarenheter som gjorts av olika grupper i det kapitalistiska samhället under mer än 100 år. Läs mer …
I boken No Country: Working-Class Writing in the Age of Globalization anlägger Sonali Perera ett globalt perspektiv på fenomenet arbetarlitteratur. I en tid då kapitalismen, och därmed arbetarklassen, globaliserats kan vi inte, menar hon, betrakta arbetarlitteraturen genom en nationell optik. Läs mer …
För ett tag sedan hittade jag en bok på Myrorna i Malmö som fångade mitt intresse: Jag minns min gröna dal av Richard Llewellyn. Det som först fick mig intresserad var att boken presenterades som en arbetarskildring. Läs mer …
Robert Tressells The Ragged Trousered Philanthropists (ungefär: filantroperna med trasiga byxor) är den engelska arbetarlitteraturens paradverk. Handlingen kretsar kring en grupp arbetare Läs mer …
Kristian Lundbergs En hemstad är en av de bästa böcker jag läst på länge. Tematiskt och stilistiskt ansluter den till Lundbergs tidigare prosaverk,Yarden och Och allt ska vara kärlek, och tillsammans kan de tre böckerna läsas som en trilogi om fenomenet klass. Läs mer …
Ivar Lo-Johansson sa att han skrev ”faktaboken” Statarklassen i Sverige för dem som inte trodde på skönlitteratur och därför inte tog hans statarromaner på allvar. Christer Enander och Kristian Lundberg tror i allra högsta grad på skönlitteraturen, men man kan mycket väl läsa deras brevväxling Hat & bläck som ett slags försök Läs mer …
Som litteraturvetare betraktas man ibland som aningen världsfrånvänd. Själv hävdar jag dock med en dåres envishet att litteraturen och studiet av densamma i allra högsta grad är samhälleligt relevanta. Och ibland händer det faktiskt att andra delar denna uppfattning. Läs mer …
Romanen vars handling är förlagd till den fiktiva industristaden Coketown och kretsar kring den utilitaristiske filosofen/politikern Gradgrid och hans familj, kapitalisten Bounderby och några karaktärer ur de bredare folklagren (främst fabriksarbetaren Blackpool och den föräldralösa cirkusartisten Sissy) – innehåller en långtgående kritik av den tidiga industrikapitalismen. Läs mer …
Den spanske författaren Isaac Rosas roman Den osynliga handen handlar om en grupp arbetare – bland annat en sömmerska, en murare, en kontorist och en väktare – som under mystiska omständigheter anställts för att arbeta inför publik. Läs mer …
Pierre Macherey var en av Althussers ”lärjungar”. 1966 publicerade han boken Pour une théorie de la production littéraire (På engelska A Theory of Literary Production) i vilken han försöker skapa en litteraturteori med utgångspunkt i Althussers läsning av Marx. Läs mer …
Följande funderingar kring förhållandet mellan en scen i Ivar Lo-Johanssons roman Godnatt, jord (1933) och August Malmströms målning Grindslanten (1885) är ett utdrag ur den artikel om barnet i 30-talets arbetarlitteratur som jag håller på att skriva tillsammans med Sandra Mischliwietz. Läs mer …
För sin första bok, Förlossningen (2009), fick Måns Wadensjö Katapultpriset och med ABC-staden (2011) lever han i hög utsträckning upp till de förväntningar som debuten gav upphov till. Läs mer …
Den schweiziske författaren Peter Stamm, som debuterade med romanen Agnes 1998, hör till de mest hyllade samtida tyskspråkiga författarna. Och nu kan man läsa honom på svenska, tack vare förlaget Thorén & Lindskog som gett ut hans roman Sju år i översättning av Sofia Lindelöf. Läs mer …
Den litteraturvetenskapliga forskningen om klass dominerades länge (åtminstone i vissa kretsar) av den franske kommunistiske filosofen Louis Althussers teorier (ofta förmedlade via Althussers student och kollega Pierre Macherey). Så småningom begick dock många av de althusserianska litteraturforskarna fadersmord. Läs mer …
Ibland påstås det att den svenska arbetarlitteraturen skulle vara unik. Detta stämmer, såtillvida att Sverige är det enda land i världen där arbetarlitteraturen erkänns som en av de centrala strömningarna i den moderna litteraturen. Men naturligtvis finns det arbetarlitteratur även i andra länder. Läs mer …
2005 publicerade The New York Times en lång serie reportage och artiklar om klass, som man numera kan läsa på tidningens hemsida. Men serien gavs också ut i en bok med titeln Class Matters. Läs mer …
Jag har just läst om John Steinbecks roman Vredens druvor (1939) för tredje eller fjärde gången. Och att jag gjort detta beror inte främst på att jag tycker om boken (vilket jag i och för sig gör), utan på att jag hittat en ny utgåva Läs mer …
I sista delen av boken Fully Automated Luxury Communism försöker Aaron Bastani skissera fram en möjlig och nödvändig politik utifrån de faktorer som beskrivs i de tidigare delarna. Detta är väl bokens bästa delar som man kan uppskatta även om man inte imponeras av de tidigare delarna. Läs mer …
Johan Alfonsson, sociolog vid Högskolan i Halmstad, visar i ny bok, Vad hände med arbetarklassen?, hur arbetarklassen tappat både ekonomiskt, politiskt och socialt inflytande. Boken har uppmörksammats i positiva ordalag i flera vänsterpublikationer samt i Aftonbladet. Läs mer …