Polisens ”värdegrund” – en pappersprodukt

Polisen uppger i diverse sammanhang och alltid när de kritiseras som i fallet med registren över romer att de har ett framgångsrikt arbete med ”värdegrunden” men att det uppenbarligen ännu inte nått ända fram. Sanningen är nog att arbetet med den så kallade värdegrunden är ett fiasko. Det är en pappersprodukt utan egentliga effekter. Det är bara att titta på verkligheten. Polismyndigheten i Skåne tillämpar Reva-projektet på ett sätt som enligt min åsikt är inhumant och rasistiskt. På liknande sätt arbetar polismyndigheten i Stockholm även om det finns tecken på att det eventuellt kan ha blivit bättre under senare tid. Sättet som dessa polismyndigheter arbetar med Reva visar att den så kallade värdegrunden för polisen inte är nåt annat än en pappersprodukt.

Det går också att se hur polismyndigheterna i parktiken arbetar i förhållande till det som säga i värdgrunden genom att studera deras inställningar till problemlösningar genom dialog och den nya SPT-taktiken. I praktiken är det bara polismyndigheten i Göteborg som fullt ut använder sig av dialog och samtal som metod för att lösa konflikter och av SPT som ett sätt att minska våldsanvändningen på gatan. I Skåne finns ingen ansvarig för dialogpolisverksamhet och i praktiken finns därför ingen. I Stockholm finns ansvariga men där motarbetas dialogverksamheten av stora delar av poliskåren inklusive många högre befäl. Det finns också ihärdiga rykten om att dialogverksamheten i Stockholm används för inhämtning av underrättelseuppgifter i hemlighet. Något som förstås undergräver förtroendet för dialogen bland aktivister på gatan. Kan man inte lita på den man pratar med fungerar inte en dialog.

Skånepolisen har till de som pratar vitt och brett om hur bra värdegrundsarbetet går:

Helena Casu Häll, värdegrundssamordnare för Skånepolisen och även ansvarig för mångfaldsarbetet, är lika entusiastisk:

–?Vi har i allra högsta grad ett levande arbete med värdegrunden. Alla vet vad den står för, säger hon.

Men det är i Skåne som mest rasism inom polisen avslöjats, där som det inte arbetas med icke-konfrontativa metoder för att lösa konflikter och där det finns  en inhuman och rasistisk syn på hur arbetat med Reva ska bedrivas. Uppenbarligen går inte värdegrundsarbetet speciellt bra.

Attd et verkar vara bättre inom polismyndigheten i Västra Götaland har sannolikt väldigt lite med ”värdegrundsarbetet” att göra utan har andra orsaker. Det finns en gammal tradition av att lösa problem genom att prata istället för att ta till våld. Polisen i Göteborg har i all tider ansetts var lite bättre än poliser på andra håll. Det finns i Göteborg en mängd poliser som av rent personliga hälsoskäl inte vill att 2001 ska upprepas och därför anstränger sig för att dialog och icke-konfrontativa lösningsmetoder ska fungera. Det har i stort sett alltid varit så att polisen lämnat tiggande och musicierande människor på gatan i fred. Osv. Men det verkar inte som om den så kallade värdegrunden egentligen spelar nån som helst roll.

Det finns också många andra tecken som tyder på att det så kallade värdegrundsarbetet är en pappersprodukt utan någon som helst effekt:

Men Polisförbundets Christina Bran Dannberg, ombudsman för jämställdhet och mångfaldsfrågor, anser att polisen ska vara försiktig med att slå sig för bröstet, särskilt med tanke på romregistret.

– Jag tycker att det är hemskt. Jag vet inte om ansvariga chefer saknar etisk kompass eller kunskap. Men man undrar vad det är för kvalitet på värdegrundsarbetet när man satsar så mycket och sådana här incidenter ändå kommer upp, säger hon.

Flera poliser som DN har talat med, och som välkomnade arbetet när det drogs i gång, är i dag kritiska och menar att projektet inte har påverkat polisens attityder.

Jeanette Larsson var en av dem som utbildade poliser i Skåne:

– Jag jublade när värdegrundsutbildningen startade. Men jag kände ett motstånd från chefer ända ner till medarbetare på golvet. Numera är värdegrunden något som bara sitter på anslagstavlan, tyvärr.

[…]

En av eleverna i den pågående studien beskriver policyn som ”tre ord på ett papper för att..eh..Bengan [rikspolischef Bengt Svenson] ska kunna stå i media och säga att vi har en värdegrund”.

– Det officiella budskapet är att värdegrunden är viktig, men på polisstationerna såg aspiranterna poliser som förlöjligade värdegrunden och lärde dem ”värdegrunds-timeout”, ett tecken som innebär att man får säga vad som helst, ofta med rasistiska eller sexistiska inslag, säger Malin Wieslander.

Tecknet görs med en handflata över ett v-format pek- och långfinger.

– I stället för ett verktyg som ska hjälpa dem i polisarbetet blev värdegrunden en symbol för en kultur med ytliga strategier och politisk korrekt retorik, säger Malin Wieslander.

Polisen i Sverige har allvarliga problem som inte kan åtgärdas genom ytligt och intetsägande ”värdegrundsarbete”. Det behövs ett djupare och noggrannare förändringsarbete där exempelvis rasism och våldsamhet från poliser beivras genom att folk förlorar arbetet eller/och bestraffas på annat sätt. För att det ska vara möjligt krävs naturligtvis en oberoende myndighet som utreder polisers brott.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Polisens värdegrund, Dialog, Dialogpoliser, SPT, REVA, Polisen, Våld, Brott, Rasism, Skåne, Västra Götaland, Malmö, Göteborg, Stockholm, Samhälle, Politik