Förhöjt terrorhot – är det verkligen rimligt?

Säkerhetspolischef Anders Thornberg har beslutat att höja hotnivån när det gäller terrorism riktad mot Sverige. Hotnivån har höjts ett steg från förhöjt (3) hot till högt (4) hot på en femgradig skala där nivå fem är högsta hotnivån.

Beslutet baserades enligt Säpo på underlag från Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) som ansvarar för att ta fram hotbildsbedömningar för Sverige och svenska intressen utomlands.

Den strategiska hotbedömningen vilar dels på vad som är känt i nuet, dels på möjlig framtida utveckling. Den väger också in händelser och skeenden i omvärlden som kan driva på eller minska avsikten eller förmågan att utföra attentat mot Sverige. Hotnivån bedöms löpande och kan komma att förändras.

Operativa skäl och arbetet

Ett av skälen till höjningen av hotnivån är att Säkerhetspolisen har tagit emot konkret information och gjort bedömningen att de måste agera inom ramen för vårt kontraterrorarbete. Chefsåklagaren vid Riksenheten för säkerhetsmål har inlett en förundersökning gällande förberedelse till terroristbrott mot en man i 25-årsåldern med ursprung i Irak, Mutar Muthanna Majid, som tagit sig till Sverige via Tyskland. Mycket tyder dock på att mannen tagit sig till Sverige för att gömma sig efter dåden i Paris och flera gripanden i Tyskland. Det finns inte mycket som tyder på att han kommit hit för att utföra terroristhandlingar men det kan förstås inte uteslutas. Totalt greps sju personer i Tyskland på onsdagen, först två kvinnor och en man i en bil utanför arbetsförmedlingen i staden Alsdorf nära gränsen till Belgien, och senare greps ytterligare fyra män, misstänkta för inblandning i Parisdåden, uppgav Aachener Nachrichten, men alla sju släpptes senare på kvällen.

Säkerhetspolisen har vidtagit en rad egna operativa åtgärder och vi fokuserar nu på det arbetet. De vill inte berätta om detaljer kring detta eftersom de inte vill avslöja detaljer kring enskilda personer eller deras operativa arbete.

Säpo har ett direkt samarbete med Polismyndighetens Nationella Operativa Avdelning och hänvisar till Polisen för information om polisiära åtgärder. Polisen har gjort bedömningen att allmänheten tills vidare inte påverkas av de polisiära åtgärderna.

Polismyndigheten har alltså kopplats in för att bistå Säkerhetspolisen i sökandet efter den misstänkte. Polisen har fattat beslut om att bedriva arbetet inom ramen för en nationell särskild händelse som leds av polisens nationella operativa avdelning.

Förutom att leta efter den misstänkte, ökar polisen sin tillsyn och närvaro vid vissa strategiska platser i samhället. Det blir en fortsättning på den ökade vaksamhet som råder sedan terrordåden i Paris förra veckan, synkroniserad med den höjning av hotnivån för terrorism Säkerhetspolisen beslutat om.

– Allmänheten kommer att märka av en ökad polisiär närvaro på publika platser och vid vissa byggnader. Det kan finnas anledning till en skärpt vaksamhet, men i övrigt är vår bedömning att människor kan leva på samma vis som vanligt, säger Mats Löfving, chef för polisens nationella operativa avdelning.

Strategiska skäl till höjningen

Islamiska staten (IS, Daesh) har sedan sommaren 2014 uppmanat till attentat i Europa. Både underrättelser samt nyligen genomförda attentat pekar i riktningen att IS avsikt att genomföra attentat i Europa har ökat enligt vad Såpo uppger. Möjligen visar attentaten i Paris den 13 november på en ökad förmåga från IS att genomföra även relativt komplexa attentat i Europa. Enstaka individer kan möjligen komma att inspireras av genomförda attentat menar Säpo.

Sverige har ett antal personer som återvänt efter att ha deltagit i strid i Syrien och Irak. En del av dessa har stridit med IS, de flesta dock sannolikt med andra grupper. Ytterligare fler finns på plats i Syrien och kan återvända till Sverige. I jämförelse med vissa andra europeiska länder som Belgien och Frankrike är dock antalet från Sverige som stridit eller strider i Syrien få.

Hur många personer som stridit för IS har Säpo ingen egentlig aning om, men de uppger normalt att cirka 300 personer varit i Syrien för att strida inklusive de som är där nu. 40 ska ha dött och cirka 120 återvänt till Sverige. Media uppger normalt att de alla slagits eller slåss för IS, men så är inte fallet. Antalet som stridit för IS är inte så högt då de flesta från Sverige troligen stridit för andra grupper. Alla som gripits i Sverige för rekrytering till terroristgrupper har rekryterat till Al-Nusrah, en annan islamistisk grupp som strider mot IS.

Utan tillgång till all information är det svårt att veta om Säpo och NCT:s bedömning av hotläget är rimlig, men med tanke på hur generellt opålitliga Säpo är finns det all anledningen at ta det hela med en nypa salt. Detta även om Sverige genom deltagande i kriget i Mellanöstern kanske blivit ett mål för terrorister. När Norge haft så här höga hotnivåer har det aldrig skett något. Men svenska journalister har uppenbarligen fått stora skälvan, piskar upp en hotfull stämning och överdriver riskerna på ett nästan hysteriskt sätt. Det är bedrövligt. Analyserna är mest skräckscenarion som mer påminner om filmmanus än om verklighetsanalys.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Anders Thornberg, Säkerhetspolisen, Hotnivå, Islamiska staten, Daesh, NCT, Nationellt centrum för terrorhotbedömning, Terrorhot, Mutar Muthanna Majid, Paris, Gripanden, Polisen, Frankrike, Tyskland, Syrien, Irak, Terrorism, Krig, Säpo, Samhälle, Politik