Jan Myrdal är mannen som fortfarande anser att det var riktigt att ge stöd till Pol Pot-regimen i Kambodja och rent allmänt total stelnat i uppfattningar som kanske i viss mån var relevanta i början på 1970-talet men även då naturligtvis helt fel. Att stå fast vid den typen av uppfattningar som var vanliga då i maoistiska och stalinistiska kretsar än idag kan dock inte betraktas som nåt annat än skogstokigt.
Att skriva i en antisemitisk nazisttidning som Nya Tider, vilket Jan Myrdal nu gjort, är inte skogstokigt utan mycket värre än så. Det är reaktionärt, obehagligt och politiskt vansinne. Jan Myrdal och de som tycker som han, vilket innefattar en hel del folk kring tidningen Fib/Kulturfront och andra exmaoistiska miljöer, har slutligen gjort bort sig fundamentalt. De är inte vänster, de är dogmatiska högerreaktionärer som tror de är vänster. Det är förskräckligt. Som tur var är Myrdal och hans gelikar alltför bisarra för att de ska kunna bidra till att skapa acceptans för nazister och antisemiter så i det stora hela har det inte så stor betydelse. Vi andra, i den verkliga vänstern, måste helt enkelt sluta ha med Myrdal och hans bisarra idéer och hans hejdukar att göra.
Nazist är Myrdal förstås inte, men hans åsikter i många frågor är lika obehagliga liksom hans handlande.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Jan Myrdal, Nya Tider, Nazister, Antisemiter, Maoister, Exmaoister, Nazism, Rasism, Maoism, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
”Vi andra, i den verkliga vänstern, måste helt enkelt sluta ha med Myrdal och hans bisarra idéer och hans hejdukar att göra.”
Självklart men varför först nu? Myrdals åsikter är inte direkt nya och inte heller hans beröring med högerextremism (jag vill minnas att han för några år sedan på en så kallad ”vänsterblogg”, jag tror du vet vilken, uttryckte förstående för Nationella Frontens Marine le Pen).
De myrdalska åsikterna har inte ändrats en millimeter sedan maoismens fall efter den idiotiska och totalt misslyckade kulturrevolutionen eller efter realsocialismens fall. Karln verkar helt oförmögen att ta in historiska fakta och dess otvivelaktiga konsekvenser. Ändå har han inom ganska breda vänsterkretsar på något sätt accepterats som nån jävla gammal patriark även om de flesta – innerst inne – förmodligen insett hur urspårad och reaktionär hans argumentation varit. Det är många som har stor anledning att vara självkritiska. En modern och seriös vänster, som är svagare än någonsin, har inte råd att omge sig med blytunga sänken som Myrdal och hans gelikar.
Det är bra om det nu går att få till en total brytning med det Myrdal står för men det borde kunnat skett redan för 25 år sedan.
Jag vet. Men saker och ting går inte alltid den raka vägen. Och vi kan ha tyckts så länge, men kanske inte alla.
Jag råkade slänga ett öga på samma så kallade ”vänsterblogg” där Myrdal uttryckte sig uppskattande om le Pen. Idag publiceras Nya Tider artikeln på samma blogg. I samband med detta hyllas Myrdal, av den aktuelle ”vänsterbloggaren”, som om han vore en Gud. Man vill inte tro det är sant…
”Vi andra, i den verkliga vänstern” . Det vore trevligt och intressant om du definierade vad du menar med ”Vi andra, i den verkliga vänstern”. Och hur många individer räknar du in i denna skara. Vi har samma bedömning av Myrdal och kompani, så vi är inte oeniga där. men vad måste man tycka rätt?. Vad får man tycka fel? Sjuttiotalsvänstern bestod till 95% av individer som hyllade historiska och pågående folkmord. Att du och jag tillhörde den lilla resten på 5% får mig att ifrågasätta att beteckna sig med ”vänster” som ideologisk markering. Blir missvisande inför den stora befolkningsmajoriteten. Trotskij spydde galla över folk som använde beteckningen. Det är ett sätt att svindla arbetarna när man utgår från nerpissade ideologiska revir i stället för att utgå från klass när man diskuterar rätt och fel i politiken. Kent Kjellgren
Du kan ha rätt i din invändning. Kanske är min formulering där inte tillräckligt genomtänkt. DeDärför har jag i nuläget inte ett tillräckligt genomtänkt svar på din invändning som jag tycker är i högsta grad rimlig och relevant. Kanske borde vi sluta använda ordet vänster öht. Det blir något för mig att tänka på. Kanske Sebbe Persson eller Olof Larsson har nån idé om nåt begrepp vi kan använda eller hur vi ska uttrycka oss.
Visst är det motbjudande att försöka diskutera med dom där typerna? Därför får man väl vara glad när någon försöker. Någon som tar dom på allvar.
För vad man skulle vilja säga åt dom är ungefär – Ja, invandring skapar problem. Det skapar problem med en skiktad, etnifierad arbetsmarknad, det skapar problem med en ungdomsgeneration som växer upp och ”vet” att den aldrig kommer att få ett hederligt jobb. Men att försöka kasta ut dom är en förlorarlinje eftersom det inte går.
Så länge som vissa länder förbjuds av diverse WTO-regler att bygga upp ett industrialiserat näringsliv kommer folk att söka sig nån annanstans, bland annat hit. Och om förbudet att bygga upp ett industrialiserat näringsliv dessutom leder till inbördeskrig för att grupper råkar i slagsmål om allt knappare resurser kommer folk att ta hur stora risker som helst för att komma hit. Att försöka förbjuda folk från att försörja sig är både omoraliskt och omöjligt, som de tidiga fackföreningarna i Stockholm uttryckte det sen några hade försökt stoppa invandring av smålänningar och dalmasar till Stockholm på 1870-talet.
Det enda som hjälper är a. Bort med WTO-regler som förbjuder industripolitik, och b. Stora offentliga investeringar i Sverige och Europa för att få bort arbetslösheten. För problemen är inte invandringsproblem, de är arbetslöshetsproblem. Invandringen på 60-talet var problemfri.
Det skulle jag inte tveka att säga i Nya Tider om jag fick förfrågan. Men, som sagt, dom är obehagliga att ta i, så jag går knappast dit och ber dom.
Det finns ingen anledning att säga just det eller nåt annat i just deras tidning . Däremot kan vi diskutera med dem på jobbet och andra ställen. De får gärna skriva kommentarer här också, men bara om de kan hålla sig ifrån rasistiska formuleringar och generaliseringar. Myrdal hade mycket väl kunnat uttrycka sin åsikt i nån ann publikation. Det finns ingen anledning att vända sig till nazister för att få nåt sagt.
Om man läser Myrdals artikel finns det inte tillstymmelse till avståndstagande från den populistiska extremhöger, som under de senaste åren förvandlats till en verklig och mer och mer inflytelserik politisk kraft. Smaka på dessa Myrdals ord:
”Det allmänna hojtet i våra media att framgångarna för SD eller Trump eller Front National styrts av homofobi och rasism är hojt blott. (Samt ett typiskt klassförakt för de undre.) ”
Han bortser helt ifrån att både SD och Front National är grundmurat rasistiska och de till en del har har rötter som är rent nazistiska. För ”vänstermannen” Myrdal är detta bara ”hojt”.
På gräsrotsnivån hos SD lever och frodas det rasistiska tänkandet, något som partiledningen hela tiden, genom symboliska uteslutningar, försöker få bort uppmärksamheten ifrån. Fria Tider är en mycket relevant spegel av de sverigedemokratiska gräsrötternas sanna jag. Att SD också har rötter i BBS (Bevara Sverige Svenskt) med klara kopplingar till det nu avsomnade nazistiska Nordiska Rikspartiet går heller aldrig att komma ifrån. För Myrdal är detta bara ”hojt”.
Front National har rötter i antisemitisk fransk högernationalism och rasistisk fransk kolonialism. Partiets grundare Jean-Marie Le Pen (som visserligen nu kommit på kant med sin dotter och efterträdare och uteslutits) är en uttalad förintelseförnekare. Men även detta är bara ”hojt” enligt Myrdals skruvade tankesätt.
Att Myrdal också uttrycker sympati för den totala politiska katastrofen Trump, en råkapitalistisk miljardär vars enda verkliga intressen verkar vara dollartecken och att sexuellt trakassera kvinnor, förstärker bara bilden av Myrdals fullständiga haveri. Dock, för Myrdal är det bara ”hojt”.
En sak hade varit om Myrdal gjort en analys där han konstaterat att flyktingproblematik tillsammans med arbetslöshet i Europa skapat stora klyftor vilket lett till utmaningar, som vänstern inte lyckats adressera vilket resulterat i att fältet lämnats öppet för extremhögern. Det stora problemet är att Myrdal inte stannar här utan att han i princip legitimerar extremhögern, som en lösning, vilket han befäster genom att medverka i ett av dess värsta och mest otäcka propagandaorgan – Nya Tider.
Myrdal är och förblir en stor katastrof, som bara fortsätter att skada modern och seriös vänster.