På onsdagsförmiddagen, dvs igår, siktades en större val i Byfjorden vid Uddevalla. Enligt Svante Lysén, valexpert på Naturhistoriska museet i Göteborg, rör det sig sannolikt om en vikval. Vikvalar uppehåller sig normalt vid den svenska kusten och i Skagerak under sommar och höst. De har gjort så i 10-15 år, precis som späckhuggare och delfiner. Även tonfiskar finns i mängder sen tre år tillbaka.
Knölvak och vikval. Ill. Charles Melville Scammon (1825–1911).
Svante Lysén menar att vikvalen måste ha kommit från söder, via Hakefjorden, Askeröfjorden och Havstensfjorden till Uddevalla. Men jag tror att den lika gärna kan ha kommit in norr om Orust då jag vid två tillfällen sett nån större val i Kalvöfjorden mellan Bokenäset och Orust norr om Henån. Jag har bara skymtat dem på långt håll, men är helt säker på att det var nån större val av nåt slag bägge gångerna.
Anledningen till att det blivit vanligare med valar och delfiner samt tonfiskar är att det finns allt mer mat till dem. Sill och makrill har blivit vanligare i Skagerak och längs kusten och det är vad många valar äter. Vikvalen har blivit vanligare i hela världen och beståndet är livskraftigt. Det är en av få valarter som jagas i begränsad utsträckning av urbefolkning på Grönland och i Ryssland samt i Japan, Norge och Island. I vår del av världen lever vikval på sill, skarpsill, räkdjur som krill, lodda och tobis men även annan fisk. En del späckhuggare har vikval som bytesdjur. En vikval blir som mest cirka 9-10 meter lång och kan bli uppemot 50 år, kanske 60 år, gamla.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.