De senaste åren har invandringen i Sverige förändrats från lågt utbildade flyktingar till högt utbildade flyktingar och högutbildade arbetskraftsinvandrare. Denna utveckling började redan 2006.
Flyktinginvandring har sedan 1970-talet varit den dominerande anledningen till att någon bosatt sig Sverige. Så är det inte längre. Istället dominerar arbetskraftsinvandring.
Under 2018 beviljades totalt omkring 133 000 uppehållstillstånd. 31 procent av dessa uppehållstillstånd avsåg flyktinginvandrare och personer med flyktingliknande skäl, samt deras anhöriga. Resten utgjordes av invandring från EES-länderna, arbetskraftsinvandring, gäststudenter, övriga anhöriga etc. Den vanligaste invandraren är en svensk som arbetat utomlands. Andra vanliga invandrare är hantverkare från Polen, bärplockare från Thailand, IT-tekniker, programmerare etc från Indien och flyktingar från Syrien.
I januari 2019 fanns det 30 685 personer med giltiga arbetstillstånd. Arbetstillstånd är något den som bor i ett land utanför EU/EES behöver för att kunna arbeta i Sverige. 29% av alla arbetstillstånd gällde specialister på IT och dataområdet. Huvuddelen av dessa personer kommer från Indien. Indien. Det län som har högst andel anställda med arbetstillstånd är Stockholms län.
2010 beviljades 13 612 arbetstillstånd för personer från länder utanför EU/EES. Av detta handlade 4 663 arbetstillstånd (34%) om arbeten som krävde nån from av högskoleutbildning eller om chefspositioner. 2018 hade denna andel ökat till 44% (totalt 18 431 arbetstillstånd varav 8 170 krävde högskoleutbildning eller handlade om en chefsposition).
Även bland flyktingar har utbildningsnivån ökat då andelen somalier och afghaner minskat bland flyktingarna. Istället har andelen syrier, irakier och pakistanier ökat. De har en genomsnittligt högre utbildningsnivå.
Total sett har alltså utbildningsnivån bland de flyktingar och invandrare som söker sig till Sverige ökat ganska kraftigt. Det är sannolikt detta som gör att det blivit lättare för invandrare att få jobb.
Av de som har invandrade under perioden 2006–2017 hade många en hög utbildningsnivå. Hälften hade en eftergymnasial utbildning, vilket är en större andel än bland både utrikes födda som har invandrat före 2006 och bland de inrikes födda. Invandrare till Sverige är numera genomsnittligt bättre utbildade än vad personer födda i Sverige är.
Den ökade betydelsen av arbetskraftsinvandring har också fått direkta effekter på sammansättningen av invandrare i olika arbetarklassområden, fattiga stadsdelar eller så kallad utanförskapsområden. Det är enkelt att se genom att tita på några sådana områden i Göteborg.
I Biskopsgården (Norra och Södra, Länsmansgården, Svartedalen, Jättesten) är högutbildade indier idag den enskilt största invandrargruppen, dock bara något fler än somalierna. I Tynnered (Ängås, Skattegården, Grevegården, Guldringen) och Tuve är det en av de tre största invandrargrupperna tillsammans med folk från det forna Jugoslavien och Irak. Biskopsgården och Tynnered är också de stadsdelar i Göteborg som tidigare var hårdast drabbade av gängvåld (den totala brottsligheten i dessa stadsdelar är dock lägre än snittet för Göteborg).
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.