Spotify – från piratkopiering till börsnotering

Rasmus Fleischer och Pelle Snickars har skrivit en bok om Spotify och dess historia. Boken har titeln Den svenska enhörningen: storyn om Spotify. En enhörning i detta sammanhang är ett nystartat företag som värderas till mer än en miljard dollar. Spotify är alltså ett sådant företag.

Det är en bok om Spotifys utveckling med start i den svenska fildelningskulturen till den nyligen genomförda börsintroduktionen i USA. En historia om ett bolag som länge dominerats av de stora skivbolagen och riskkapitalbolag men där den officiella historien fokuserar på två av företagets grundare som i verkligheten nog måste anses vara tre eller fyra. Boken berättar om en delvis annan historia än den som Spotifys Daniel Ek och Martin Lorentzon berättar. Vad den tredje grundaren Felic Hagnö tycker eller anser om bolagets historia är dock fortfarande helt okänt. Däremot har den fjärde viktiga personen som också varit aktieägare sen starten, Ludvig Strigeus, berättat sin historia i en intervju i Expressen vilket boken också hänvisar till. Strgeus började sin bana som skapare av ett av de vanligaste programmen för fildelning (uTorrent), dvs i praktiken så kallad piratkopiering.

Den officiella historien fokuserar framförallt på Daniel Ek som musik- och datorintresserad nörd. I historien om hur förtaget skapades finns dessutom samma berättelse som också förekommer om bolaget TradeDoubler skapelse. I det senare fallet sitter Martin Lorentzon och Felix Hagnö i underkläderna och skapar bolaget, i historien om Spotify är Hagnö utbytt mot Ek. Det faktum att både Ek och Lorentzon kommer från reklambranschen brukar aldrig nämnas. Inte heller det faktum att Felix Hagnö kommer från en familj med en historia av företagsupplägg som handlar om att minimera skatter och avgifter. Något som också präglat Spotifys historia. Det senare nämns inte heller i Fleischers och Snickars bok.

Den svenska enhörningen: storyn om Spotify berättar om företagets omställning från fildelningskulturen med gratis tillgång till musik till konsumenter som redan vet va de vill ha till ett storbolagskontrollerat företag med sikte på betalande abonnenter och att sprida den musik som de stora skivbolagen/musikföretagen vill sälja. Hur tjänsten förändrats från användarstyrd katalogstjänst till algoritmstyrd storföretagskontrollerad marknadsförings- och försäljningskanal. Från distribuerad musikdistributiion där användarnas datorer spelat stor roll för spridningen av musiken genom så kallade P2P-teknik där datorerna samverkar för att lagra musiken till centraliserade serverlösningar. Idag serverar Spotify musik som skivbolagen valt ut och som de tror passar dig.

För mig har det betytt att Spotify blev ointressant. Den musik jag lätt hittade där och fick föreslagen var aldrig den jag ville lyssna på. Så jag slutade använda Spotify, trots att jag haft konto i stort sett sen tjänsten presenterades. Nu har Spotify sagt upp och tagit bort mitt konto för att jag inte använder det.

Hela tiden har Spotifys två centralpersoner, framförallt Daniel Ek, vid varje förändring skrivit om företagets historia så att den passar den inriktning som Spotify valt just då. Boken är väldigt intressant och berättar delvis en annan historia om Spotify än den vi är vana att höra.

Författarna påpekar också att Spotify aldrig har gått med vinst utan hela tiden varit beroende av att få in nytt kapital. Något som betyder att de riskkapitalbolag och storföretag i musikindustrin som investerat i företaget sannolikt är de som har den egentliga makten, inte de formella huvudägarna Ek och Lorentzon. Skulle riskkapitalbolagen inte längre vilja investera i Spotify kommer bolaget att gå omkull:

”Den svenska enhörningen” lyfter fram hur mycket Spotifys utveckling har handlat om skicklig marknadsföring. Det som har hållit bolaget flytande och gjort tillväxten möjlig är återkommande stöd från riskkapitalbolag. Det är också här som författarna till boken ser risken för att framgångssagan kan komma att få ett abrupt slut.

– Hur länge kommer riskkapitalbolagen att fortsätta satsa pengar i bolaget utan att det ger någon vinst tillbaka? undrar Pelle Snickars.

I förordet till boken skriver Snickars och Fleischer:

”Den svenska enhörningen: storyn om Spotify skiljer sig därför en hel del från Spotifys egen berättelse, vilken gradvis skrivits om i ljuset av tjänstens ständiga behov av riskkapital. I korthet: Den har ständigt anpassats efter rådande omständigheter. Av den anledningen kommer vi ofta att ställa oss kritiska till den välbekanta och linjära framgångssagan om Spotify. Den officiella berättelsen är sammanvävd med olika slags ekonomiska beroenden och maktperspektiv. Även om Daniel Ek utnämns till musikvärldens mäktigaste person har han idag knappast kontroll över Spotify.

Men inte heller de olika investerare som äger aktiemajoriteten har oinskränkt makt. Och förutom att vara beroende av riskkapital, är Spotify också beroende av musiklicenser. Faktum är att samtliga strömmande musiktjänster idag baseras på samma produkt: en distributionslicens till vad konsumenter accepterar som ”all musik”. Den går endast att köpa från de tre stora skivbolagen – Universal Music, Sony Music och Warner Music – ett oligopol som ofta agerar som en kartell. Storyn om Spotify är mångfacetterad, men allt annat än rak. Snarare träder bilden fram av ett företag som både är framgångsrikt – och utsatt.”

Det sammanfattar rätt väl vad boken är. En kritisk, annorlunda men ändå på nåt sätt kärleksfull berättelse om en slags svenska framgångssaga. En läsvärd bok.

Läs också:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Köp boken från Adlibris

Köp boken från Bokus

Advertisements