Varför blev Kungstorgsockupationen en seger?

Jag var igår på ett möte om Kungstorgsockupationen 1976. På mötet var flera ockupanter och ett antal socialdemokratiska politiker som på den tiden satt i spårvägsstyrelsen och parkeringsbolagets styrelse. Mycket intressant information kom fram, både om vilka konsekvenser segern fick på lång respektive kort sikt och varför det blev en seger. Låt oss börja med varför.

Det finns fler anledningar till att Kungstorgsockupationen blev den framgångsrikaste utomparlamentariska aktionen i modern svensk historia (möjligtvis i strid med Flyktingamnesti 2005). Först och viktigast var nog att ockupationen föregicks av ett mångårigt opinionsbildande arbete mot bilism, för kollektivtrafik och mot fler bilgarage. Detta arbete startade redan 1969 med bildandet av Aktion Kollektivtrafik. Drivande i opinionsarbetet var Göteborgs Miljögrupp som också var den organisation som tog initiativ till ockupationen. Redan i valet 1972 var Kungstorgsgaraget en viktig fråga, något som centerpartiet använde sig av i den lokala kampanjen genom att vara mot garaget. Under mandatperioden fram till 1976 ändrade sig dock centerpartiet och stödde byggandet av Kungstorgsgaraget. Något som kom att kosta partiet flera mandat i valet 1976 då frågan återigen blev en viktig lokal valfråga. En fråga som förmodligen var en av de viktigaste till socialdemokraternas valseger lokalt i Göteborg samma år. I motsats till riksdagsvalet där borgarna vann. Just detta blev också en viktig orsak till ockupationens framgång. Socialdemokraterna hade lovat att stoppa Kungstorgsgaraget när de skulle tillträda makten i kommunen i januari 1977. Borgarna försökte utnyttja tillfället och starta bygget. En byggstart som ockupationen omöjliggjorde. Och deras agerande skapade också starka reaktioner mot deras odemokratiska sätt att utnyttja läget.

Socialdemokraterna som var på diskussionsmötet med anledning av 30-årsdagen var eniga om att garaget hade funnits om inte ockupationen kommit till stånd. Det hade varit svårt för socialdemokraterna att fylla igen ett redan påbörjat bygge. Socialdemokraternas nej till garaget kom alltså att ge ett politiskt tillfälle som kunde utnyttjas med hjälp av en utomparlamentarisk aktion. Det fanns dessutom en stark opinion bland socialdemokratiska gräsrötter mot ett Kungstorgsgarage. En opinion som skapats med hjälp av det långvaraiga opinionsarbete som bedrivits av främst Göteborgs Miljögrupp. Det tryck underifrån gjorde det mycket svårt för den socialdemokratiska ledningen i Göteborg att ändra sig och bygga garaget. Ockupationen gjorde det lättare för socialdemokraternas ledning att håll fast vid sin anti-garagelinje.

En annan viktig anledning till framgångarna på torget var det fortsatta opinionsarbetet som bedrevs under ockupationen, över 100 000 namn samlades in på strax över en vecka. Detta är förmodligen svenskt rekord i namninsamling. Alla stora arbetsplatser i Göteborg besöktes med listor, de flesta stora bostadsområden besöktes. Namninsamlingen visade på ett effektivt sätt hur brett stödet för ockupationen och hur stark opinionen mot garaget var. Ett sådant stöd hade inte gått att uppbringa om inte ockupationen varit så välorganiserad, demokratisk och inkluderande som den var. Den demokratiska, välordnade organiseringen tillsammans med linjen om passivt motstånd och inget våld gjorde det omfattande stödet från fackföreningar, stadsdelsföreningar, socialdemokratiska basorganisationer och andra organsiationer möjligt.

Sammanfattningsvis kan man säga att följande saker gjorde segern möjlig:

1. Långvarigt politiskt opinionsarbete
2. Utnyttjandet av ett politiskt tillfälle (valet och socialdemokraternas vallöfte)
3. Samverkan med krafter sm arbetade inom det parlamentariska systemet (i detta fall inom socialdemokratin)
4. Namninsamlingen
5. Den demokratiska, välordnade och inkluderande organiseringen.

Anders_S

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Göteborg, Inom vallgraven, Kungstorget, Kungstorgsockupationen, Politik, Samhälle, Ockupation, Folkligt stöd, Demokrati