Göran Skytte galen?

Eller är det bara elitens arrogans som ger sig till känna? Göran Skytte kan inte förstå varför folk är missnöjda med den borgerliga regeringen. Men det är klart, i sin upphöjda position märker han inte av nedskärningarna för vanligt folk. Försämringarna av a-kassan, sjukkassan med mera. Inte hlelr norerar han hur överklassen generellt gynnats av alliansregeringen genom skattesänkningar och annat.

Att de rika ska gynnas är väl bara självklart för Skytte. Det är ju i den gruppen man kan se om det går bra i samhället. Har de rika mer pengar att spendera på Stureplans fashionabla krogar så måste det ju bara gå bra för landet. Eller hur?

Göran Skytte är bara traditionellt överklassblind. Elitblind. Saknar förmåga att se bortom den egna gruppens privilegier och förmåner.

Bloggat: Kulturbloggen, Röda raketer, Vänstra Stranden, Guero, Badlands Hyena, Eva-Lenas blogg
Andra bloggar om: , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

6 svar på “Göran Skytte galen?”

  1. Göran Skytte!?.Förmodligen ännu en i mängden som liksom hästen går med skyglappar för ögonen för att inte bli påmind om hur djävligt illa ställt det egentligen är med gamla fosterlandet Sverige,tyvärr.

    SideShow Surfer

  2. Kan bara konstatera att hur ni politruker än kränger, duckar och skjuter ifrån er, träffar Skyttes kritik precis där den avsett.

    Nej, ”Svensson”, det är inte krogkonsumtionen på Stureplan som avses när artikelförfattaren säger att det går bra för Sverige. Skytte pekar på flera av de faktorer som vi inom nationalekonomin använder för att mäta och utvärdera ett lands ekonomiska situation.

    Till skillnad från dig och dina partivänner bemödar sig nämligen Skytte om att backa upp sina påståenden med rationella argument och verifierbara sentenser – inte bara tom retorik som är Rörelsens modus operandi.

    Jag förstår att du och andra blir förvirrade när detta rationella och internationellt erkända mått på välstånd och utveckling skiljer sig från såväl Aftonbladets som slask-, skvaller- och partipressens dito där braskande löpsedlar och indignerade ”artiklar” får ta plats i stället för vederhäftighet och fakta.

    Men försök för tusan hakar att hänga med i svängarna, även om det kan svida lite i pannloberna om du är ovan att tänka själv.

    Skytte påpekar bl.a. också det som alla vi andra ser, men som Rörelsen förnekar, dvs. att det är ett långt (alltför långt) obrutet maktinnehav som resulterat i havererad mentalvård (med ökad brottslighet och utslagning som följd), en övrig vårdsektor som går på knäna, uppblåst offentlig sektor, den tidigare utmärkta svenska skolans haveri, kriminalvårdens sjangsering etc. etc.

    Samtliga av SAP:s s.k. kärnområden har knäat betänkligt, kanske främst under de sista två mandatperioderna, innan vi lyckades få till en förändring genom att rösta fram en ny regering (detta maktskifte är för övrigt en demokratisk nödvändighet för att undvika korruption).

    Sideshow (indeed…) surfer refererar själv till ”…hur djävligt illa det egentligen är med gamla fosterlandet Sverige”, men misslyckas med att ta nästa logiska steg i tankeprocessen – nämligen att detta i allt väsentligt är resultatet av ett osunt långt SAP-styre, flankerat av två små extremistpartier som tagit den politiska beslutskraften och processen gisslan under lång tid.

    Att du och dina hejdukar inte ser detta – inte VILL se – kan förklaras på många sätt. Skytte försöker beskriva ett fåtal tänkbara orsaker därtill.

    Mest liknar det dock galenskap. Och det var ju också det Skytte reflekterade över, så sätt er ned i bänkarna igen, och byt ert halsstarriga exkulperande mot tyst reflektion och självransakan.

    Det skulle både ni och Sverige vinna på.

  3. Nu är jag ju inte sosse, så en del av kritiken skjuter bredvid målet.

    Ja, sossarna är också skyldiga till att det blir sämre för vanligt folk och arbetare i Sverige. Aldrig så goda ekonomiska resultat enligt tillgängliga borgerliga mätmetoder (även sådant styrs av ideologi)förändrar inte det faktum att vanligt folk, de mest utsatta, arbetare och fattiga får det sämre.

    Skillnaderna ökar. Det ser jag. Men du Sokrates och Skytte verkar helt likgiltiga för det elelr så ser ni inte klart. Uppfyllda av lyckan av att det finns en högerregering som gynnar de redan rika.

  4. Tack för ditt svar. Det var inte min avsikt att etikettera dig, det hoppas jag att du förstår.

    Kan bara slå fast följande: du skrider i nio fall av tio till socialdemokratins försvar och driver en tydligt (s)-färgad linje i många av dina publicerade inlägg (har tagit del av din backlog), argumenterar med rörelsens egen retorik, nyttjar dess väl inarbetade ideologiskt färgade terminologi etc.

    Därför blir frågan om var du själv placerar dig på den politiska skalan tämligen ovidkommande för innehållet i den kritik jag framfört här.

    Att du beskriver nationalekonomiska verktyg som ”borgerliga mätmetoder” och menar att de är ideologiskt betingade, påminner i vissa avseenden om hur det kommunistiska Kina under Deng Xiaoping gradvis införde ”socialistisk marknadsekonomi” och doppade för landet nödvändiga ekonomiska åtgärder och verktyg i ett politiskt färgbad för att kunna tillgodogöra sig dess fördelar, men behålla den kommunistiska regimens struptag på landet och dess befolkning.

    Visst, nationalekonomi är inte det enda måttet på ett lands och/eller samhälles totala ”hälsotillstånd”. Det känns dock ointressant att ta denna diskussion så länge du inte presenterar någon alternativ utgångspunkt – som skiljer sig från de ovederhäftiga påståenden och partipolitiskt färgade retorik som hittills saluförts.

    Du hänvisar ofta till ”vanligt folk” och det ligger i vänsterrörelsens natur att hävda tolkningsföreträde i frågor som rör denna luddigt definierade grupp. Du, liksom den s.k. arbetarrörelsen, talar ofta om ”de mest utsatta, arbetare och fattiga” och hur de får det allt sämre.

    Med viss moderation, beroende på vilka jämförelsetal och år man använder, ger dig ekonomisk forskning i allt väsentligt fel i dessa påståenden. Svensken (samtliga socialgrupper, och kön eller etnisk bakgrund ovidkommande) har fått en stadigt starkare ekonomisk ställning de senaste tre decennierna, ja kurvorna pekar faktiskt starkt uppåt även med oljekrisen på 70-talet, sättningen i ekonomin i början av 90-talet och den s.k. ”nya ekonomins” punktering i början av 2000-talet inräknade.

    ”Skillnaderna ökar” slår du fast, liksom SAP alltid gjort när väljargrupper ska skrämmas till lydnad med det gamla (i allt väsentligt uppdiktade) högerspöket man alltid mätt rörelsens framgång mot. Undertexten är att skillnaderna minskar under vänsterkoalitionens trygga styre. Fakta talar ett annat språk.

    Inkomstklyftorna i Sverige har inte minskat under (s) styre som ofta framhölls i senaste valrörelsen – de förblev i princip oförändrade mellan 1999 och 2004 . Däremot noterade SCB en ökning av inkomstskillnaderna mellan åren 1996, då Göran Persson tillträdde som statsminister, och 1999, samt att de tycks ha tagit fart igen efter 2004.
    Någon aktuell mätning sedan valet har inte presenterats, men den kommer. Därför kan det, inte minst av trovärdighetsskäl, vara en god idé att avvakta med tvärsäkra uttalanden om hur ”skillnaderna ökar” och ”eliten skor sig på de fattigas bekostnad” tills underlag som ev. stöder denna uppfattning finns att tillgå.

    Därtill skall sägas, att det blivit den nya alliansregeringens (som i allt väsentligt är en mittenregering, inte en högerdito) otacksamma beting att långsiktigt säkra upp ”den svenska modellen” som blivit vildvuxen, tärande och ohållbar i flera avseenden.

    Det är självklart så att alla nedskärningar eller omfördelningar i ett orimligt men slösaktigt system i förstone kommer att upplevas som försämringar eller orättvisa. Det ligger i sakens natur.

    Men ge våra folkvalda en chans att visa, över tid (ja åtminstone fram till nästa val), att de kan göra Sverige och svenskarna – alla svenskarna – gott. Det låter sig bara inte göras i ett trollslag efter decennier av politisk stagnation, och alla kanske inte ser förbättringarna omedelbart, liksom en sjuk kropp gradvis återfår sin hälsa med förbättrad lyster i huden, allt lättare andning och avtagande smärta i leder och lemmar.

    Ditt påstående att både jag och Skytte verkar ”helt likgiltiga” för samhällsproblem och känner lycka över en ”högerregering som gynnar de redan rika” saknar täckning.

    Jag har släkt, vänner och bekanta i snart sagt varje socialgrupp, etnisk bakgrund, religion och livsåskådning (gissar att du här skulle finna såväl de du kallar ”vanligt folk”, utsatta, arbetare och fattiga). Att insinuera att jag inte skulle ”se” eller sakna insikt om var Sverige står idag, och vilka livsvilkor som gäller för den mångfald som bor och lever här, saknar även det fullständigt täckning. Dessutom är det lätt förolämpande.

    Jag är för ett Sverige där alla får chansen att förverkliga drömmar och visioner i frihet under ansvar, där alla som kan tar ansvar för sin egen och sina närmastes försörjning. Där de som inte mäktar med får den hjälp och stöd de behöver och där grundläggande värden inte flyttas från individ till system. Men jag vill nå dit med reformer och klarsyn, inte med ideologiska skygglappar, konserverande av otillräckliga samhällssystem och fabuleringskonst.

    Pro sapientia et laetitia, prudentia et constantia!
    /S

  5. Sokrates, man kan inte läsa så långa kommentarer med behållning. Det funkar inte. Skriv ett inlägg på en blogg istället

    Och frågan är, är jag maoist eller sosse. Eller vad menar du? Eller vad har Kina med mig att göra? Det är ju en diktatur.

    Jag försvarar inte sossarnas opolitik. Sossarnas politik är borgerlig. Jag är socialist.

    Problemet är att du inte kan skilja en sosse från en revolutionär marxist. Och så argumenterar du som att jag var sosse. Lite tröttsamt. Du behöver nog läsa på lite.

    Statsitiken ger mig inte alls fel. Det är som med kriminalstattsiken. Man måste lära sig läsa den och inse vilka begränsningar och fel den här. När det gäller ekonomi hänvisar jag gärna till Sten Ljunggren.

    Det finns en sak som har blivit bättre, arbetslösheten har minsakt det senaste året. Detta ger en ökning av inkomsterna för de lägre klasserna eftersom färre lever på socialbidrag.

    Men det betyder inte att klyftorna minskar mellan de som arbetar som exempelvis vårdbiträden
    och de som är höga chefer. Den skillnaden ökar. Inkomstskillnaden mellan en som uppbär försöjningsstöd och en som är direktör har ockås ökat.

    Ökningen av antalet människor i arbete kan inte hller med säkerhet knytas till regeringens politik. Utan snarare till det som kallas konjunkturuppgång. Återigen hänvisar jag till Sten Ljunggren och Ernest Mandel. Ekonomer båda två.

  6. Sign ”Sokrates” påstår sig ha familj och släkt ur olika samhällsgrupper. Det är ju bara ett enkelt faktum. Hur vet vi vem eller vad som gör att relationerna med dem verkar vänskapliga? Jag menar även om de skulle säga själva att det är så?

Kommentarer är stängda.