Porr och konst

En del av frågeställningarna och kommentarerna kring utställningen av Andrés Serranos konst i Alingsås är bara för underliga. Eller helt enkelt felställda. Det handlar inte om huruvida det är porr eller konst. För det är ju uppenbart för att alla som sett utställningen eller en del av bilderna att det är både konst och porr. Fast en del kansek mer är akrobatik, nakenhet och konst.

Det är klart att det hela är provocerande. Men det är väl liksom meningen med Serranos konst och Hammaréns tilltag att ställa ut den i Alingsås. Sen är det förstås upp till den enskilde betraktaren om man tycker det är bra eller dålig konst. Bra eller dålig porr. Det är ju en smaksak och lyckligtvis tycker vi ju inte alla lika.

Och vi kan ju konstatera att när KD vill stoppa utställningen följer man i nazisternas fotspår.

Det handlar alltså inte om porr eller konst. Det handlar om konst som också är porr.

Borgarmedia: SVD1, SVD2, SVD3, AB1, GP,
Bloggat: Lasse, Cattis, Alliansfritt Sverige, Signerat Kjellberg, Stationsvakt,
Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Pingback: Mycket bloggaktuella bloggar denna veckan: Enligt min Humla, Signerat Kjellberg och Ali Esbati | Bloggtidningen()

  • GZ

    Det är lite märkligt, viss konst får gärna vara provocerande och såra folk medan annan konst som provocerar och sårar döms ut av samlad vänster…

  • Anders_S

    GZ: Jag antar att du menar Lars Vilks Muhammedrondellhund. Men faktum är att vänstern som helhet inte dömde ut den som konst betraktat (en del tycket den var ful). men det var lite mer komplicerad egrejer involverade. Föreslår att du läser mina cirka 10 inlägg om Vilks rondellhund.

  • Emil

    Vore kul om någon skrev något om vad Serrano eventuellt kan tänkas vilja med utställningen också. Provokation är nog inte huvudsyftet (lite väl mycket nedlagd tid på såväl motiv som fototeknik för något som skulle kunna åstadkommas lika väl med en instamatik och en studio i ett garage).

    Jag tror att Serrano blir svår att begripa utan att notera hans starka relgiösa ton i bildspråket. Hans eviga ”förskönande” av motiv som uppfattas som smutsiga/fula/profana är också en nyckel.

    Förslagsvis kanske han vill ha sagt ungefär att ”det som är heligt och vackert kan inte smutsas ned så lätt som de bigotta tror”. Jesus blir inte mindre Jesus för att han nedsänks i urin och sex blir inte mindre gudomligt för att det ser konstigt ut för kristdemokrater.

    Jag tycker att Serrano är alldeles för bra för att behöva fastna i en diskussion om ”konst som provokation” eller för den delen en yttrandefrihetsdebatt.

    Villa bara ha det sagt.

    Tack för bra inlägg, annars!