Det finns inget som helst fog för åtalet mot Anna Odell som jag ser det. Måhända är hennes konstverk inget bra konstverk eller inget konstverk alls. Även om jag nu anser att det är ett konstverk om någon anser att det är det. Men att konstverket inte är bra och att det inte heller får fram det som är syftet, kritik mot psykvården, det är många rörande överens om.
Men att därifrån gå så långt som att inleda en rättegång mot en konstnär som försöker ifrågasätta och utmana makten, det tycker jag är helt fel. Men om Anna Odell menar allvar med sin kritik av psykvården har hon nu en möjlighet att använda rättegången till det. Istället för att vika ner sig bör hon göra det till en politisk rättegång. En rättegång om villkoren i psykvården.
Fast det rimligaste vore förstås om samhället sparade pengar och lade ner rättegången.
Intressant?
Borgarmedia: GP, EX1, 2,
Läs även andra bloggares åsikter om Konst, Anna Odell, Rättegång, Lagstiftning, Kultur, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
En rättegång behövs! Om inte för att döma Odell till ansvar, så behövs det för att reda ut frågetecknen kring journalister som wallraffar.
Klart man kan göra konst på detta sättet men man får ju förvänta sig att det blir konsekvenser. Man kan ju råna en bank i konstens namn men som sagt man får ju ta konsekvenserna efteråt och stå för det man gjort.
Jag tycker att det är bra om hon döms till fängelse.
samhället måste ta sitt ansvar och visa att det inte är okej att bete hur som helst. och att polisen gjorde ett korrekt agerande… hon vill bara ha uppmärksamhet…
ville hon göra det på ett korekt sett kunde hon ju ringa till polisen och förvarna dom om filmen..
Helt rätt. Tycker en inte helt om än ganska snäv liknelse är om ett företag blir avslöjat med fusk, exempelvis användande av barnarbetare osv av en journalist.
Företaget lider ju ekonomisk skada av att bli avslöjade som skapare av lidande och det drabbar ju inte bara företaget som sådant utan också de anställda och inte desto mindre de stackars företagsledarna med VD etc.
Det är ju snarare tragiskt att vårt regelverk behöver använda sig av lagen för att försvara sin inkompetens när det kommer till psykiatri och dess vård.
I mina ögon är detta snarare ett uttryck för ett psykotiskt maktgalet samhällsorgan som vägrar inse sina brister och istället väljer att fortsätta sparka på dem som ligger.
Det är klassiska inskränkta argument att säga att felet ligger hos någon annan, när det går förbannat bra att gnälla på de elaka, omänskliga lapplisorna som ger en böter fast det bara var en ynka felparkering.
Släpp rättegången och se till de faktiska bristerna och vad som kan göras bättre.
Eller ännu bättre. Låt regeringen, våra folkvalda, faktiskt ta ögonen från sina ny-aristokratiska spegelbilder och börja jobba. Fast det är klart. Det kan man ju inte begära.
Hur skulle det se ut. Om de faktiskt fick anstränga sig.
Vad är konst! Enligt min åsikt är det betraktaren som avgör detta. Det kan inte vara så att någon institution, som i detta fall konstfack, har någon slags företräde i definitionsfrågan. Däremot tror jag att varje demokratiskt samhälle måste ha ett ordningssystem som ser till att ingen missbrukar våra gemensamma, genom skattemedel betalda institutioner som polis och sjukvård.
Falsk tillgivelse? Det är inte ens ett brott, men brukar vara en felsägning av falsk tillvitelse, men det har hon väl inte begått?
Åtalspunkterna är:
1falsklarm, 2oredligt förfarande och 3våldsamt motstånd.
1. kan jag inte se hur hon har begått.
2. Är lite skakig.
3. Är solklar.
Men jag tycker inte att man ska vara straffri för att man haft ett behjärtansvärt skäl. Sådan godtycklighet öppnar bara för förtryck.
Om ni kan hålla er till kommentarsreglerna, inte påstår att jag skrivit sker jag inte saker jag inte skrivit eller kommer med personliga påhopp på mig eller Odell så kanske ni kan få med era kommentarer också.
http://www.zaramis.nu/blog/kommentarsregler/
profanum: Om det är så att brottet saknar uppsåt och det krävs ett uppsåt för att man ska bli dömd så ska hon inte åtalas. Det är alltså själva kärnpunkten i resonemanget (som jag inte utvecklar) om att hon inte borde åtalas.
Jag är alltså inte för någon stfaffrihet för konstnärer elelr nåt annat dumt.
Måste säga att det förefaller svårt att göra våldsamt motstånd utan uppsåt, lika svårt är det nog att ringa larmcentralen. Så jag tror nog att det blir svårt att försvara sig med att det inte har funnits uppsåt.
Jag tycker nog att ett straff mitt i skalan är lämpligt. Å ena sidan så får vi vara försikig med hur vi far fram med våra artister, vi måste som sammhälle ha respekt för denna yrkesgrupp. Men detta gäller ömsesidigt, och i min mening så har artisten i detta fall hyst väldigt lite respekt och eftertanke på vilka konsekvenser detta har kunnat ha.
Odell borde skämmas, hon har tagit resurser från någon som ientligen behöver det. Tänk bara på hur dom som faktist behöver vård men inte kan få det pågrund av en stram ekomomi känner sig, allt för att hon skall få något att visa upp för sin klass. Det som hon gjort är inget minndre dumt än att ringa brandkåren och anmälla en falsk brand.
Alla människor har rättigheter och frihet att uttrycka sig i Sverige, men då också skyldiheter. man kan inte ropa varg för sitt höga nöjes skull.
Men om hon nu vill säga något om våran lysande mentalsjukvård tycker jag att hon skall hjälpa till och lyfta framm någon som ientligen har problem. Men då får hon inte stå i centrum för sitt film projekt. Fast det var väl budskapet som var viktigt?
Anders_S och Perka:
Jag tror inte att ni begripit vad uppsåt är. Man kan inte begå ett uppsåtsbrott utan uppsåt, då har man alltså inte begått den kriminaliserade handlingen.
Man kan mycket väl göra motstånd mot poliser som griper en utan att begå brottet våldsamt motstånd. Om man t.ex. inte fattat (misstanke + likgiltighet) att de som griper en är poliser så har man inte uppsåt som täcker gärningen, därmed har man inte begått brottet.
Samtidigt är det ju så att Odell har haft insikt i att hon blev gripen av poliser i deras yrkesutövning, hon har försökt förhindra detta, det är solklart våldsamt motstånd (vilket inte alls behöver vara våldsamt på något sätt).
Man kan heller inte höja straffen för falsklarm och våldsamt motstånd för att det oredliga beteendet varit särskilt allvarligt. Särskilt inte som det oredliga beteendet aldrig fullbordats om hon hade lyckats med sitt våldsamma motstånd. På precis samma sätt kan man ju inte öka straffet för snatteri bara för att den som begått det strax efter begått ett särskilt allvarligt fall av misshandel.
Man börjar normalt sett nära botten på straffskalan och lägger sedan till de försvårande omständigheterna. Man börjar inte i mitten.
profanum: Det kan man inte. Och hon hade inget brottsligt uppsåt. Det är därför hon inte ska åtalas. Det finns inget brott.
Oredligt betende är ett brott som jag inte bryr mig om att anklaga henne för, det är högst sanorligt gjort utan uppsåt, och är väl det av brotten som har högst straffskala.
Men även våldsamt motstånd är straffbart med fängelse, och det gäller även det motstånd som är genomfört mot sjukvårdspersonalen. Det råder knappast något tvivel om uppsåt här. Jag utgår ifrån att hon vid tillfället var vid sina sinnens fulla bruk och således bör ha varit klar över vad hon gjorde.
Vi skall naturligtvis inte dömma någon utifrån brott vi inte kan bevisa och följdaktligen så känns det lite tveksamt med oredligt förfarande. Kort sagt, nånstans i mitten av straffsatsen för våldsamt motstånd. 3 månader eller någon form av vilkorlig dom. Men det är som sagt var min personliga åsikt i frågan. Om rätten finner det klarlagt att hon har varit medveten om att det skulle komma att kosta sammhället pengar, då tycker jag också att man bör ta Oredligt Förfarande i beaktande. Men det känns som jag tidigare sade lite tveksamt om artisten i fråga har tänkt på det.
Jag är inte av den åsikten att vi bör lägga ner en rättegång av detta slaget, även om händelsen i sak är en struntsak och kostnaderna för rättegången vida överstiger det kortsiktiga värdet, så måste en gräns dras någonstans.
Om rätten väljer att fria henne så har hon lyckats med att flytta ribban, vilket nog är en betydligt större bedrift än att poängtera att hon tycker illa om vår nuvarande Psykvård.
Missade ditt senaste inlägg, Anders_S
Jag skall bryta ner mitt skrivande till något mer lättsmält, så jag inte blir misstolkad.
Oavkortat vad mitt uppsåt är så äger inte jag rätten att bryta mot diverse lagar.
Jag får inte begå personrån bara därför att jag tänker betala räkningarna. Men att betala räkningarna är i sig inget brott.
Jag är av den åsikten att artisten har varit klar över att Polisen ville att hon skulle följa med dem.
Jag är av den åsikten att artisten gjorde motstånd (upsåtligt) för att visa hur hon skulle bli behandlad av polisen om hon faktiskt var psykotisk.
Jag är således av den uppfatningen att artisten har haft för avsikt att skapa ”konst” genom att göra motstånd.
Därför bör hon straffas. Detta är inte ens ett brott begånget i hastigt mod (Som det kan vara om en person blir omhändertagen av andra skäl, tex LOB), utan ett väl genomtänkt ett.
Perka: Det finns logik i ditt resonemang. Vi får se vad rättegången nu leder fram till. Jag tror åtalet komerm att ogillas (uppsåt föreligger inte) och att det borde åklagaren ha kunnat räkna ut och därför låta bli att åtala.
Jag har skrivit mycket om odell och om konst. Läs gärna mer:
http://www.zaramis.nu/blog/?s=%22Anna+Odell%22
Anders_S:
Man måste inte veta att det man gör är ett brott och man måste inte heller ha för avsikt att begå ett brott; för att ha uppsåt.
Perka:
Varför tycker du att det våldsamma motståndet är så allvarligt att det ska ha ett straffvärde på tre månader?
Som jag uppfattade dig innan så tyckte du att det var de andra anklagelserna som var så allvarliga så att det våldsamma motståndet skulle ha högre straffvärde.
Vad du tänker använda pengarna till har inte med rubriceringen rån att göra eller dess uppsåt. För att begå rån krävs att man tilltvingar sig något som man inte får tilltvinga sig genom trängande hot eller våld. Du måste alltså ha misstanke om att du inte har rätt till saken du vill ha och att personen du hotar upplever hotet som trängande. Vidare ska du vara (minst) likgiltig inför hur det förhåller sig med dessa saker. Om du så ska köpa medicin till din annars döende dotter så är det rån.
Att polisen vill att man ska följa med dem betyder inte att man måste följa med dem utan motstånd. Det måste också vara i deras yrkesutövning, de måste verkligen vara poliser.
Uppsåt är kanske lite krångligt, men det har inget med avsikt eller anledning att göra. Uppsåt är det som gör skillnaden mellan effektbrott och ett civiliserat rättssystem. Det ska finnas en skyldig handling (actus reus) och ett skyldigt sinne (mens rea).
Profanus: Jag vet hur uppsåt fungerar i verkligheten (dömd ett antal gånger för just våldsamt motstånd). Du vet det från teorin. Det ger lite olika syn på det. Verkligheten (praktiken) är det viktiga, inte vad läroboken lär ut.
Sluta dessutom behandla mig som om jag vore dum i huvet. Jag känner till det som du skriver.
@profanum_vulgus
Grattis, du lyckade fastna i mitt exempel.
Min poäng var att även om jag har ett lagligt uppsåt så kan jag inte använda mig av olagliga metoder för att upnå mitt lagliga mål.
Kort sagt, jag får inte råna för att kunna betala mina räkningar.
Jag får inte göra motstånd i syfte att skapa ett konstverk.
Jag utelämnade Oredligt Förfarande i min första post just därför att det är tveksamt om Odell har haft det i beaktande. Det är nog snarare en bieffekt av hennes handlande.
Skälet till att jag skulle vilja se en så pass hård dom som vilkorligt eller 3 mån fängelse är pga att jag anser att detta är ett överlagt brott. Jag anser alltså att det hon har gjort är värre än om hon hade gjort motstånd för att polisen ville LOB’a henne.
Min gissning är att i slutändan får hon dagsböter för motståndet och övriga åtalspunkter läggs ner.
Sen kan man iofs som Aktivist eller Artist tycka att straffet är värt att ta för att få komma till tals på ett sätt som skapar nationell debat (Civil Olydnad), men då får man också kalkylera med och acceptera risken att bli bestraffad, inte gnälla över att det finns konsekvenser av sitt handlande. Jag kan personligen tycka att Civil Olydnad har sin plats i sammhället, vilket sammhälle som helst egentligen. Det var iofs ett annat ämne 😉
Anders_S
Jag vet hur det fungerar både i teori och praktik. Jag är yrkesverksam jurist. I praktiken tänker domarna ”Uppsåt? Javafan det där fattade jag aldrig under utbildningen vi skiter i att skriva något om det”. När det dessutom gäller våldsamt motstånd så är det ju oftast en eller flera poliser som vittnar mot en och det betraktas ju alltid som fullt bevis även om det för den skulle inte är ställt utom rimligt tvivel hur det ligger till.
Man måste ju skilja på att prata om hur det ÄR, hur det borde VARA och hur domstolarna faktiskt GÖR.
Perka:
Du fortsätter att blanda ihop motiv/anledning med uppsåt. Det är två helt olika saker. Läs igen och se om det inte går fram.
Oredligt förfarande är skakigt därför att man ska vilseleda ”annan” som dessutom ska lida skada av det. ”Annan” syftar på en annan människa. Jag undrar vilken denna andra människa det är som åklagaren avser.
Om straffvärdet sätts till 3 månaders fängelse så kommer det nog bli en villkorlig dom. Om straffvärdet understiger 1 år så ska ju rätten i de flesta fall välja en annan påföljd än fängelse.
Ska straffet verkligen öka så markant för att hon har planerat brottet? Hon hävdar ju själv (vad jag förstått) att poliserna var våldsamma innan hon gjorde motstånd och att detta var skälet till att hon gjorde motstånd.
Jag gissar att hennes ”försvarare” får henne att erkänna och får in henne på 1 år, det brukar ju vara hans melodi.
Jag gissar på riktigt på att TR missar att oredligheten inte är brukbar och dömer henne för punkt 1 och 2, hon får villkorlig dom och dagsböter samt vägras prövningstillstånd i HovR.
Hon kan väl försvara sig och ändå tycka att det var värt det? Kunde en konststuderande lyckas bättre med att marknadsföra sig än hon gjort?
Jodå, hon kan försvara sig, och hon är väl inte den som gnäller mest i frågan, utan snarare en grupp ”proffs tyckare”.
Jag blandar inte ihop uppsåt med Motiv.
Hennes motiv till brottet är att göra ett konstverk.
Hennes uppsåt (enl mig) är att medvetet göra motstånd i den grad att hon uppfattas som psykotisk, i syfte att uppfylla Motivet. Man kan möjligen argumentera hurivida hon begrep att det var brottsligt att göra motstånd, men som du redan har konstaterat så är vi skyldiga att kunna lagen.
Jag är inte jurist, men det betyder inte att jag är varken okunning eller har svårt att förstå svenska, även om man i juridiken använder uttryck som är döda i svenska talspråket.
@profanum_vulgus
”Det ska finnas en skyldig handling (actus reus) och ett skyldigt sinne (mens rea).”
Gör ett tillägg för att klargöra vad jag menar, utifrån din egen skrivning.
Ingen av oss ifrågasätter att handlingen finns där.
Hon har gjort motstånd(actus reus).
Nu till sinnet…
Hon gör motstånd för att få till stånd ett konstverk.
Konstverk=Motiv
Motstånd=Verktyg=Uppsåt
Jag menar att hon avsåg att göra motstånd redan polisen var i hennes närhet(mens rea). Annars uppnår hon inte sitt motiv.
Men om hon begår brott – varför ska hon inte åtalas? En märkligt odemokratisk inställning, att bara om hon tillhör en kast som tycker sig kunna underkänna folkviljan så är det acceptabelt. Elitism närmare bestämt.
Perka:
Uppsåtets nedre gräns brukar beskrivas som misstanke och likgiltighet.
Man ska ha en misstanke om ett rekvisit och vara likgiltig inför om det uppfylls.
Ett typexempel är att tända en cigarett med en tändsticka och kasta tändstickan i en höstack. Om man misstänker att höstacken kan börja brinna men struntar i vilket så har man uppsåt till branden.
Vi kan för enkelhetens skull ta detta som våldsamt motstånd:
”hindra någon i hans myndighetsutövning”
Det är två rekvisit, hindra och myndighetsutövning.
Odell ska då misstänka att hon hindrar någon och misstänka att denne agerar i myndighetsutövning.
Hon ska dessutom vara likgiltig till om hon hindrar något och likgiltig inför om denne agerar i myndighetsutövning.
Men uppsåt är lite krångligt. Kolla på TR-domen i Rödeby-fallet. Två domare skrev den och de var extra noggranna eftersom de visste att den skulle granskas. Ändå blandade de ihop gärningskontroll med uppsåt. (De resonerade kring att gärningsmannen inte hade gärningskontroll alltså inte styrde den handling som fullbordade gärningen, och konstaterade att han därför inte hade uppsåt, vilket är helt fel, för då finns det inte ens en gärning att ha uppsåt till)
Dr Klor:
Det finns mängder av skäl till att inte åtala folk som begår brott. Dessa är dock beskrivna i lag och det är dem man bör följa.
Tycker personligen att hon borde fällas av just det skälet att man inte ska klara sig utan straff om man faktiskt tar upp samhällets resurser. Hon hade dock rådslagit med jurist innan och handlade i godtro. Och syftet var lovvärt.
Dagsböter som en markering borde räcka, om inte annat för att slippa att ngn dum f-n utan bra motiv ska börja leka konstnär.
Eckerman:
Det blir nog inte mer än dagsböter heller. Men åtalspunkten två borde också justeras till förargelseväckande beteende, och det ger ju bara penningböter.
Har hon begått ett brott ska hon dömas för det. Konstnärer är ingen ädel elit som står över lagen. Vill hon bryta lagen för att peka på missförhållanden får hon också ta konsekvenserna av detta.
Hade jag tyckt att hennes resultat var något av värde så hade jag tyckt det var modigt av henne att ställa sig i riskzonen för böter och fängelsestraff. Som det nu är så tycker jag mest det var dumt. Inga missförhållanden blev pekade på, vårdapparaten fungerade oklanderligt. Däremot tog konstfack en rejäl smäll och konstnärsföraktet stiger mot skyarna. Men visst, man kan väl säga att hon pekade på missförhållanden på konstfack och i konstvärlden.
Huruvida hon har begått ett brott lär väl juristerna bubbla om, det finns säkert kryphål om hon anställer en tillräckligt dyr advokat eller om pappa hennes är kompis med en domare.
jerker:
Hon har ju en offentlig försvarare så hon behöver inte betala för advokaten. Den hon anlitat är dessutom en mycket dålig sådan men känd. Om hennes pappa är kompis med domaren så kommer nog domaren att begära omlottning.
Hon tar nog ingen risk. Jag vill minnas att det var en konstnär som dömdes till dagsböter ?° 40 kronor, han sålde sedan sina dagsböter för 60kr styck. Om något så är rättegången hennes största framgång någonsin, hon kommer att få ställa ut var hon vill och massor av konstintresserade kommer att vara nyfikna.
Om man behövde uppsåt för att bli dömd för ett brott hade vi väl inte haft någon som blivit dömd för vållande till annans död? (det är väl ändå just när man dödar någon utan uppsåt?)
Om hon inte menade något illa med sina handlingar behöver väl inte det betyda att hon inte gjorde det?
Även om du menade att hinna med en deadline men inte gör det så har du missat den även om det inte var ditt uppsåt att missa den.
Förresten hade säkert någon annan haft glädje av den psykplatsen, inte bara har vår psykvård en del att önska kvalitétsmässigt, de har även en lång kö för behandling.
Jo, det var vad-han-nu-heter med rondellhundarna som sålde sina dagsböter.
Konstvärlden är skum ibland, men så mycket är klart som att det är guld värt att bli känd.
Oliver:
Nej oaktsamhetsbrotten kräver bara oaktsamhet och inget uppsåt. När det gäller brottsbalksbrotten så är uppsåt regeln och oaktsamhet som tillräcklig förutsättning måste anges i straffbudet. För specialstraffrätten (brott utanför brottsbalken) anges uppsåtskravet i straffbudet.
Oaktsamhetsbrott innebär att man döms för en effekt inte för en gärning. Gärningen kan t.ex. vara framkallande av fara för annan och effekten är död, då döms man för effektbrottet vållande till annans död som bara kräver oaktsamhet. Effektbrott innebär att man straffas hårdare om man har otur, det är en styggelse i en civiliserad stat men de blir ändå allt fler (eftersom staten blir mindre och mindre civiliserad).
jerker:
Just ja rondellhundsmuhammed-grejen. Han är ju dubbelt aktuell nu, konsnärsbrott och tryckfrihet på en gång.
Carl Johan de Geers gamla dom för att han skrev kuken på en flagga såldes i somras på Bukowskis för 130 000:- Det var alltså själva pappret med domstolsbeslutet tillsammans med 3 st affischer som gick under klubban för 130 000:- Det känns väl inte helt konstigt att det såldes just nu trots att det är över 30 år gammalt. Mig veterligen har det inte funnits på marknaden tidigare men jag kan ha fel. Så Carl Johan borde vara tacksam för Anna Odells handlande i vintras.