Den svenska arvsmonarkin är en kvarleva från en svunnen tid. En odemokratisk anomali i samhället som får oförställt mycket uppmärksamhet. Sett ur min synpunkt borde den avskaffas och ersättas av att vi väljer statsöverhuvud i demokratiska val. För mig får gärna den vi väljer var en kung istället för en president.
Det blir ju då en slags återgång till det valkungadöme vi hade på medeltiden (fast då var det förstås inte så demokratiskt alltid). Det blir också en möjlighet att bevara en del av den festligheten och aura (fast en sån cirus som kring Victorias bröllop skulle vi väl tack och lov slippa med ett valkungadöme) som finns kring ett kungahus, men nu med demokratisk bakgrund. Detta förslag är nu inte bara mitt eget utan har funderats ut på många håll, bland annat från Göran Hägg i boken Utveckla monarkin.
Arvkungadöme är odemokratiskt och bör ersättas av en demokratisk institution. Det kan vara valkungadöme eller republik (med president), det spelar ingen större roll. valkunga döme känns lite mer pampigt, pittoreskt och ovanligt. En kul grej som anknyter till ett mycket ålderdomligt Sverige och som är precis lika demokratiskt som att välja en president.
Intressant?
Bloggat: Björnbrum, Lasse, Jinge,
Läs även andra bloggares åsikter om Arvsmonarki, Valmonarki, Göran Hägg, Utveckla monarkin, Monarki, Kungadöme, Valkungadöme, Republik, Madeleine, Victoria, Skilsmässa, Bröllop, Demokrati, Sverige, Samhälle, Politik
PS. Det är klart Madeleine gjorde rätt som slängde ut den där Jonas Bergström. DS.
Mer i media: AB1, 2, 3, VG1, 2, 3, 4,
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Vad är det för kungligheter?. OS värdinnor jurister och gymägare osv. Vem som helst kan uppenbarligen bli kunglighet utan mer kvaliteter än att någon blir kär i en. Ska man bocka och buga för dessa. Aldrig i livet!. Lägg ner skiten för det har blivit som vilken förening som helst för Stureplansjon. Klarar vi oss utan dom?. Ja garanterat.
Tycker absolut monarkin ska definitivt avskaffas. Det räcker med ett pennstreck i grundlagen. Och behöver inte ersättas med någonting.
http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article420959/Varken-kung-eller-president.html
Stefan Wikén. Jo det behöver ersättas med nåt. Nån måste vara statsöverhuvud. Det kan kanske vara talmannnen, men det blir ju lite tråkigt. Det kan ju inte vara statsministern, det vore inte bra. Ett demokratiskt valt statsöverhuvud med de begränsade maktbefogneheter som kungen har idag tycker jag vore bra. Så har man det i många länder och det finns nog en anledning till det.
Instämmer fullständigt med dig Anders. Trodde jag var ensam i vänstern med dessa åsikter. Men jag föredrar definitivt en kung före en president, just för att återknyta till den långa svenska monarkistiska traditionen. Traditioner kan vara bra, samlande, ge trygghet.
Det är bra att makten i statsministerposten (som delar människor) skiljs från symboliken och representativiteten i kungarollen (som enar människor). Se på USA där Obama som president har båda rollerna. Han är allas statsöverhuvud, men hatas av många högerrepublikaner. Dessutom får han lägga onödig tid på representativ pompa och ståt.
Detta är en typisk fråga där medelklassens kulturradikalism skiljer sig från arbetarklassens kulturkonservatism. Vanliga arbetare är mer rojalistiska än vanliga tjänstemän. Detta är ett gammalt problem för vänstern.
Arbetarna gillar vänsterns ekonomiska radikalism, men mindre dess kulturella radikalism. Håkan Blomqvist skrev nyligen initierat om detta i Internationalen i samband med en partisplittring i socialistiska partiet.
Ärvd kungamakt är självklart odemokratisk. Men inte valkungadöme som vi haft halva Sveriges historia (från 1008 då Olof Skötkonung döptes vid Husaby källa och landet enades under kung och kyrka). En vald kung är demokratisk och har ingen makt.
Så varför inte rensa bort denna fråga genom krav på valkungadöme. Vi får demokrati och folket får sin kung. Vänstern slipper ligga i ofas med massorna. Och en onödig sidofråga rensas smidigt bort från den politiska debatten.
Jag tror Viktoria skulle bli en utmärkt vald drottning. Vi kunde ha ett par, likvärdig kung och drottning valda samtidigt (gifta eller inte). Tänk om vänstern för en gångs skull kunde lämna sina gamla principer och fixa en smidig och folklig lösning på detta problem,
Hvis jeg hadde blitt invitert hjem til ei jente for å hilse på forldrene og det viser seg at jeg og faren er blåkopier……
Ringer det ingen bjeller i de små hodene.
Livet blir sv?¶rt uforståelig og dermed vanskelig uten et minimum av mellommenneskelig innsikt…..så r??mmer vi landet.
En sak är väl bevakningen av kronprinsessan, men hur intressant är Maddes förehavanden egentligen? Hoppas hon och Carl Philip snarast drabbas av samma mediatystnad som kungens systrar Hagasessorna gjort. Vem bryr sig om dom idag?
Anders S ”Ett demokratiskt valt statsöverhuvud med de begränsade maktbefogenheter som kungen har idag tycker jag vore bra. Så har man det i många länder och det finns nog en anledning till det.”
Om enda skillnaden mot idag är att statsöveruvudet skall väljas, ser jag ingen anledning att genomföra en sådan ändring.
Val kostar pengar.
Desstom är en sak som man inte får glömma, och det är turist / PR värdet av en ”riktig” kung. På liknande sätt som att vi åker till Kina och blir ledsna av att gamla stadstmurar och gamla kvarter rivs och ersätts av nya moderna byggnader är det exotiskt för andra att deras land besöks av en kung. Även här i Sverige är det så. Om Japans premiärminister besöker Sverige är det inte många som står längs kortegevägen och vinkar och inte många rader i media, men när Japans kejsare kommer på besök är det desto större uppbåd, både från folk och media. Och så är det när sveriges kung besöker andra länder.
Man kan helt enkelt inte glömma PR-värdet för Sverige när Sverges kung besöker andra länder, vilket är hela syftet med dessa besök. Och i hans kortege följer ledare för svenska företag som får ett ypperligt tilfälle att knyta kontakter och knyta ihop kontrakter. Hela idéen med att cirkus Sverige ger sig ut på turné med ståt och glans är just att ge våra företag möjligheter till kontakter dom annars skulle ha svårare att få. En vald kung (eller vald president) har inte samma romantiska glans och därför mindre PR-kraft.
Och att skolas med den otroliga mängd kunskap som behövs för att kunna möta detta jobb är ingenting man tar in på ett par veckor… inse vidden av kunskap som behövs för att kunna sköta detta jobb väl. Det är en livsuppgift att skolas in i det. Skulle Adam Alsing klara det? Nej. Robert Aschberg? Nej. Göran Persson? Ja, bättre än Alsing, men långt ifrån lika bra som någon som skolats till det sedan födseln.
Royalist? Nej, men realist.
En vald kung har förmodligen exakt samma turistvärde och glans (kanske till och med högre, med tanke på den medeltida kopplingen). Ja, demokrati kan kosta, men det måste den göra.
Men sluta. Hela tjafset ska bort. Håller med Stefan. Och varför Anders skriver du kung när det lika gärna kunde vara drottning?
Problemet är ju att vi öht ser upp till människor och tycker att vissa traditioner och ceremonier är något eftersträvansvärt. Det är ju psykologin bakom också, att vi ser vissa människor som lite finare än andra, som är problemet. Bara för att Viktoria skulle väljas i ett val så skulle fortfarande detta leva kvar. Vi måste sluta fjäska eftersom det är en del av problemet!
Dessutom så håller stödet för kungahuset på att minska, och jag tror det är fördumning av arbetarklassen att säga att vi måste ha traditionerna för att kunna genomdriva en reform. Allting är föränderligt. Om bara medierna slutade sin extremt partiska bevakning tror jag iaf en del stöd skulle minska. SVT borde exempelvis tvingas sluta upp med alla sina jävla kungaprogram.
Josefin: Självklart kan det vara en drottning, men vad är det som säger att kung är en man? Våra förutfattade meningar och historien möjligtvis, men det finns knappast nåt sånt krav när vi kan välja. Det är dina tankar som begränsar dig, inte mina.
Val innebär ju att vi inets er upp till nån. Om det är en president eller en kung/drottning/hövding/landshövding/chief/medicinkvinna/pastor/ledare/ordförande vi väljer är ur demokratisk synpunkt egalt.
Som de flesta andra som läser på den här bloggen är jag republikan, men jag tycker att Anders förslag om en återgång till valkungadömme har många förtjänster. Problemet jag har med kungen idag är just att han är statschef men inte vald av någon, inte att hans titel är ”kung”. Som någon redan har skrivit, med ett valkungadömme så löser vi en mängd problem samtidigt. Vi som vill ha en demokratiskt vald statschef blir nöjda, de som vill inte vill ha en president utan istället en kung (med anspelning till vår långa tradition etcetera) blir också nöjda. Liksom de som tycker att monarkin ger bra pr, den blir ju i detta fall ännu bättre och mer speciellt i förhållande till andra länder om vi väljer en person att utropas till kung/drottning (cermonin kan förslagsvis äga rum vid mora stenar). Stödet för monarkin varierar över tiden, helt tydligt är att en stor grupp människor (tillhörande alla samhällsklasser) är positivt inställda till att bevara monarkin, med Anders förslag kan vi äta kakan och ha den kvar samtidigt och därmed undvika stora politiska stridigheter.
För övrigt håller jag helt med Hans N om att vänsterns kulturradikalism är något som ofta allienerar dem från arbetarklassen som generellt är mera konservativa på det området. Just därför är det bättre att inte ta strid för full republik utan istället nöja sig med att välja kung, en lösning som nog är betydligt mera lättsmält för många.
Precis, valkungadöme är en vettig lösning som båda sidor kan vara nöjda med. Republikanerna får demokratisering, monarkisterna får behålla kungen. Rojalistiska arbetare stöts inte bort av vänstern.
Josefin: Jag föreslog kung och drottning, likvärdigt. Gärna både och. Gifta eller inte. Valda vid Mora stenar, och sen en rejäl eriksgata landet runt.
Anders S skriver: ”Självklart kan det vara en drottning, men vad är det som säger att kung är en man? Våra förutfattade meningar och historien möjligtvis, men det finns knappast nåt sånt krav när vi kan välja. Det är dina tankar som begränsar dig, inte mina.”
Att du väljer det ord (med dess innebörd) som är klassiskt manligt kodat för att isf symbolisera någonting universellt är knappast en tillfällighet. Mannen och de ord som symboliserar manlighet får ofta övergå till att symbolisera mänskligheten, alltså mannen är människa, kvinnan är det andra könet. Jmf alla de ändelser som läggs på diverse titlar för att beteckna om de är manliga eller kvinnliga. Ords betydelse är förvisso föränderliga men påstå inte att ordet kung idag är könsneutralt.
Det vore i mitt tycke betydligt bättre att använda ett nytt och könsneutralt ord istället för att återigen fylla ett manligt ord med ”universell mänsklighet”. (För övrigt hade det varit betydligt mer uppfriskande ifall du kommit med förslaget drottning som ord för både män och kvinnor på ämbetet).
Sen tycker jag att du upphöjer betydelsen av att man väljs demokratiskt till en post som drottning/kung när den politiska betydelsen av posten även idag är ganska mycket i skymundan och det formella politiska inflytandet är obefintligt. Det största problematiken kring kungligheter som jag ser det är just upphöjandet av människor som viktigare och mer värda än andra. Så länge vi inte bryskt bryter med traditionen kring kungligheterna kommer mycket av de sociala och samhälleliga traditioner som finns kring kungahuset leva kvar. Detta är likväl ett problem. Ska revolutionärer verkligen förespråka att vi ska se upp till vissa människor (som egentligen inte gjort mycket mer än se snygga ut och klippa band)?
Ang. att arbetarklassen skulle vara mest rojalistisk. Ska vi ge upp vårt revolutionära program i Sp bara för att majoriteten av arbetarklassen inte förstår varför revolution är bra? Eller ska vi istället lägga krutet på att förklara varför vi har rätt? Sen är det problematiskt på flera sätt att tillskriva ”arbetarklassen” åsikter. När man gör detta är det oftast utifrån de delar av arbetarklassen som man själv träffat på ex sin arbetsplats. Arbetares åsikter kring såna här saker kan variera. Ex har jag, hör och häpna, jobbat inom vården i 3 år och aldrig diskuterat kungahuset utifrån mer än hur korkade de är (och detta bara ett par enstaka ggr). Förmodligen är det ändå så att stödet för kungahuset är större inom arbetarklassen, men då får vi ju helt enkelt tala om varför vi inte håller med. Det finns mkt som en majoritet av arbetarklassen tycker som jag direkt motsätter mig.
Josefin: Detta är ingen viktig fråga. Ett land behöver ett statsöverhuvud. Vad vi kallar statsöverhuvudet spelar ingen roll. Eftersom det inte är en viktig fråga så ska vi inte driva den stenhårt. Men det vore bättre med ett valt statsöverhuvud än ett tillsatt (genom arv eller genom att utses som en talman). Vad statöverhuvudet kallas är oväsentligt. Det spelar ingen roll vad arbetarklassen tycker (jag håller inte med Hans om vad arbetarklassen tycker i detta fall, jag har aldrig hört en jobbarkompis säga ett enda positivt ord om kungahuset. Aldrig nånsin).
Problematiken med dagens monarki är upphöjandet? Eller tror folk att de är upphöjda på nåt sätt? Jag tror faktisk inte det. problemet är föst och främst att det är odemokratiskt med arvmonarki. Men detta är en oväsentlig fråga av liten vikt. Om vi kan vinna frågan genom att kalla en demokratisk vald president för drottning, kung eller whatever, varför inte? Det är idiotiskt att avhända sig en möjlighet att förändra bara för en titels skull.
Ok Anders. Jag ska väl erkänna att jag inte heller tycker att detta är en viktigt fråga, men det är kul att tjafsa lite 😉
Det är en mindre fråga. Men det är odemokratiskt att ärva ett ämbete. Och varför inte en gång för alla göra sig av med denna fråga genom kompromissen valkungadöme? Så kan vi diskutera viktigare saker!
Jeg har vell ingen rett til å anbefale hvilken styreform Sverige b??r velge men vil gjerne si min mening om hva folket b??r ha rett til å forlange av en Konge, Dronning og deres barn. Vi har jo samme statsform både i Norge og Sverige.. Vi må kunne forlange at alle de kongelige oppf??rer seg anstendigt, med verdighet og har en apsolutt h??y og plettfri vandel. og moral. Jeg har alltid beundret kongebarna i Sverige for deres livsf??rsel og de er alle verdige til å overta tronen. Kjempebra at historien om Jonas sitt svikefulle dobbeltliv om frem og at Prinsesse Madeline kastet han til vargene. Han har lurt henne i mange år bare for å få fordeler i sitt liv. Hvem vil velge en så trol??s og svikefull person som sin advokat?. Han kan en ikke stole på. Madeline som alle andre kvinner fortjener en mann som elsker henne for hennes egen skyld og ikke for det hun representerer. En kongefamelie kan ikke bare plukke opp en hvilken som helst person, som har vist en helt annen holdning enn det som er akseptabelt, og forlange at hele folket skal godkjenne valget av ektefelle. Madeline er en intelligeng og sterk kvinne som har handlet helt rett. Et statsoverhode må vi ha men ikke en hvem som helst. Skandalen til Jonas kan ikke kongefamelien laste for det er bare trist at de er blitt lurt av en bedrager.
Fördelen med valkungadöme är (förutom demokratin) att man kan välja en ny kung och drottning om de gamla inte håller måttet. Jag föreslår att riksdagen sköter det valet. Tänk att få denna fråga avförd från den politiska debatten genom valkungadöme. Och dessutom bjussa på lite ofarlig pompa och ståt för de som roas av det.
Hans. Inget fel med pompa och ståt. Eller ett valt statsöverhuvud.
Vi är fullständigt överens! Valkungadöme är framtiden!
Nu gäller det ”bara” att övertala alla andra. Och konstigt nog är denna politiska sidofråga något många har väldigt bestämda åsikter om ‚Äì på båda sidor.
Bara vi slipper vaktparaden. Jag gillar inte vaktparaden. >:(
Fast kungen bör ha hermelinmantel och spira han kan vifta med. Vad ska man annars ha en kung till!
Och en guldkrona!
Precis!
Vi borde lägga till en grej i traditionen. Alla som vill får spotta på guldkronan innan drottningen (ja Viktoria får väl sannolikt detta ämbete?) sätter den på sig. För ni kräver väl inte att precis alla ska hylla detta trams?
http://www.sydsvenskan.se/sverige/article793051/Kungafortroende-minskar-stadigt.html
(förlåt Hampus, för att jag dubbelpostar, hittade artikeln av en tillfällighet)
Har ni skrivande här blivit alldeles galna ? Kunglighet är en gudomlig förlängning av adel, ”all makt är av Gud” som Gustav Vasa sa. Det gäller än, sanna mina ord. Som dessutom rymmer en dimension av kryperi för överklass som jag inte ställer upp på. Den underdåniga och osunda mössan-i handen-inställning som präglar alltför många ska vi försöka motverka, inte bevara i nya former. Om det är riktiga val vi pratar om, så riktiga de nu kan bli i ett klassamhälle, så är begreppet kunglighet helknäppt i sammanhanget och måste ersättas av nåt annat. Medeltidens kungaval var ju inte i närheten av demokrati så de är inte användbara som gott exempel. Därför faller republik närmast i tanke. Fortfarande.
Sen undrar jag hur vissa här resonerar. Ja.. arbetarklassen i Sverige idag står till vänster i fördelningsfrågor, och till höger i ”kulturfrågor”. Så är det nog. Men det kan ju inte betyda att vänstern måste hemfalla åt och sluta bekämpa homofobi t ex, bara för att den antagligen är starkare i arbetarled än i medelklass. (Jmf F Baudes historia t ex). Det är inte snobberi… bara enkel renhållning för att motverka splittring av arbetare och försvar av allas lika värde. Så måste vi se på rasismen också, även om arbetare ibland är mer besmittade av sån skit än t ex ”kulturradikaler”. Samtidigt bör vi inte, som jag sagt nyligen här, som rörelser ta ställning i frågor som väsentligen är oviktiga och potentiellt splittrande. Ateism kontra religion t ex. Det måste förbli en privatsak.
Oviktiga potentiellt splittrande frågor = monarki/republik ‚Äì och den frågan desarmeras med valkungadöme. Däremot kan man ju inte kompromissa om homosex, feminism och rasism.
Progressiv vänsternationalism kan däremot samleva med progressiv vänsterinternationalism. Och progressiv religion samleva med vänstern.
Jag avslutar nu min medverkan i denna debatt med följande slutinlägg (svårt hinna med alla debatter):
Denna lilla fråga tar onödig energi från båda sidor: Man kan inte kompromissa om exempelvis jämställdhet, som är en viktig fråga, men denna oviktiga fråga lämpar sig väl till kompromisser.
Fjäskande för kungar? Varför skulle det behöva vara så i framtiden. Titlarna och tilltalet skulle kunna vara för yrkesrollen, och inte för personerna utanför arbetet som kung och drottning. Det skulle bli lite som levande historisk teater. Som en installation. Tradition och turistmagnet.
Och slutligen. Förneka högern denna mobiliseringsmöjlighet som monarkin är.