Allt rött, allt grönt

Boknytt
Vårt sätt att leva…kommer…ändras
Hörnquist, Suhonen, Tysk (Red)
Leopard förlag

Allt rött, allt grönt

Som läsande arbetare med blandad bakgrund känner jag mig ofta schizofrent kluven mellan medel- och arbetarklass. När jag i en paus under nattskiftet läser i denna rödgröna debattantologi snackar jobbarkompisarna i bakgrunden om Solvallatravet och senaste matchen mellan Manchester och Barcelona. Långt från de angelägna framtidsvisioner som presenteras av bokens 34 unga medelklassintellektuella (s+v+mp) från de tre storstadsområdena.

En grundtanke i de olika texterna är att ett ekologiskt hållbart samhälle kräver en helt grön ekonomi. Och för att få med människor på det tåget behövs en helt rödegalitär (jämlik) ekonomi av något slag. ”Ta allt det röda, ta allt det gröna”, som miljöpartisten Gustav Fridolin utrycker det i boken vars hela titel är ”Vårt sätt att leva tillsammans kommer att ändras”.

De rikas konsumtion måste ner nationellt och globalt. Jämlikhet är också en förutsättning för att vanligt folk ska acceptera materiell standardsänkning. Ingen blir ju heller lyckligare av standardökning över basbehoven, visar lyckoforskningen. Konsumtionshetsen är bara en del av statusjakten.

Här vill jag som recensent förtydliga med hjälp av evolutionsforskningen. Vi människor behöver grundläggande resurser för vår överlevnad, så det gör oss förstås lyckligare. Våra resurser får vi dels genom kollektivt samarbete, dels genom individuell konkurrens (som också handlar om reproduktiv framgång = sex och barn). Pryl- och statusjakten är en del av det senare, men då alla skaffar den senaste platteven så behåller alla sin plats i den sociala hierarkin, och ingen blir lyckligare. Socialisminspirerad jämlikhet kan bromsa detta meningslösa materialistiska tävlande, och därmed utgöra en förutsättning för ett grönt samhälle.

Men det handlar inte bara om ekonomisk jämlikhet, utan också om politisk jämlikhet, menar man i boken. Typ mer deltagande, aktiv demokrati. Eller som debattörernas alla förslag på företag drivna av arbetarna, personalen, kooperativ, statligt, kommunalt, småskaliga frihetliga avhierarkiserade decentraliserade lokalekonomier, på intraprenad. Det senare betyder att personal i offentlig verksamhet stannar kvar inom det offentliga, men sköter sin arbetsplats själv (vore bra på mitt jobb). Över huvud taget föreslår många av debattörerna en demokratisering av den offentliga sektorn.

Så mycket mer eller konkretare förslag bjuds inte på de 350 sidorna, vilket är en besvikelse. Och så undrar jag varför en sammanhållande nationell värdegrund kallas nykonservativ? Debattörerna vill ju själva vidareutveckla folkhemmet(s) enande nationella klassallians mellan arbetare och tjänstemän/medelklass på en rödgrön värdegrund av välfärd, miljö, solidaritet, jämlikhet, rättvisa och jämställdhet?

Hans Norebrink

Läs mer: GP, Tvärdrag, DN, LOT, Jonstad1, 2, Fria, Tidskrift.nu,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Vårt sätt att leva tillsammans kommer att ändras, Hörnquist, Suhonen, Tysk, Ekologiskt hållbart, Ekologi, Gustav Fridolin, Jämlikhet, Statusjakt, Pryljakt, Jämställdhet, Rättvisa; kultur, Böcker, Ekonomi, Politik, Samhälle

Powered by Qumana