Omodern och oengagerad medieägarrapport från Katalys

Jag vet inte hur lång tid Sigurd Allern ägnat åt Katalys-rapporten om media i Sverige och dess ägande. Men det är faktiskt en tunn och till stor del intetsägande produkt Katalys producerat. Den tar i stort sett bara en begränsad del av media, främst traditionella tidningar, radio och TV. Sen missar han ju helt att huvudägaren i Aftonbladet och SVD faktiskt är en norsk stiftelse och inte ett privat norskt företag då det företag han nämner är dotterbolag till en stiftelse. Rapporten känns lite omodern och oengagerad.

Jag måste nog säga att den kartläggning jag själv gjorde nyligen är betydligt bättre då den både ger bättre information och har en större omfattning när det gäller olika typer av media. Min undersökning/kartläggning tog ungefär 10 dagar att genomföra. Den saknar dock ideologiska resonemang så rapporten från Katalys fungerar som ett okej komplement till min mycket bättre rapport om läget. Det är också i de delarna som rapporten från Katalys är läsvärd.

Kartläggningen i Katalys-rapporten är inget vidare. Resonemangen om liberal hegemoni, vinstmaximering med mera är betydligt mer intressanta och det som är värt att läsa. Samtidigt är ock det hela skrivet på ett ganska oinspirerande sätt eller så handlar det helt enkelt om att jag vet så mycket om frågan att det blir ointressant för mig.

Läs mer:

Rapporten är märkligt grund och oinsatt när det gäller kunskap och fakta om online-sajter, framförallt på vänsterkanten. Dessutom har han inte med daglig täckning för ETC digitalt trots att dessa uppgifter tar ungefär 10 minuter att ta fram på KIA-index. ETC hade under vecka 20 i maj 2017 ungefär 21 000 unika besökare per dag. Mina sajter, dvs denna blogg, Njord och De 15 familjerna hade omkring 7 000 unika besökare per dag samma vecka (enligt SIA-index och Google Analytics) vilket innebär att detta är Sveriges näst största vänstersajt.

Katalysrapportens konklusion är i korthet:

Mediepolitik har betydelse genom att den kan användas för att skapa villkor och ramar för journalistik och medieformer som gynnar mångfald och uppmuntrar olika typer av ägarskap, organisation och redaktionell profil. Men ska mediepolitiken få någon betydelse måste möjligheterna också utnyttjas. Oavsett en sådan önskvärd ny mediepolitisk inriktning, handlar det givetvis också om att använda de möjligheter som liberala och konservativa medier i dag har för politiska inspel och debatt.

De få svenska vänstermedier som i dag existerar är av stort värde. Tyvärr är, som tidigare nämnts, nästan alla små och med begränsat inflytande. LO och andra delar av facket har, förutom medlems- tidningarna, knappast någon aktiv mediepolitik. På sikt finns därför alla skäl till att undersöka möjligheterna för att bygga upp ett samlande, nationellt, rödgrönt mediehus, ett centrum för kvalitetsjournalistik på olika nyhetsfält som kan utmana dagens liberala mediehegemoni. Det förutsätter samarbete på tvärs av alla partier och grupper – och engagemang från fackföreningsrörelsen.

Slutsatsen tycker jag är riktig och rimlig, värd att fundera på. Men jag tror det är omöjligt så länge vänstern i Sverige domineras av Vänsterpartiet som är helt ointresserat av bredare vänstersamarbete och av mediefrågor.

Läs mer om vänsterns medier:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,


Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.