Betraktas hela den långa perioden från 1750 till 2009 är det mest iögonfallande, att mord och dråp relaterat till folkmängden inte har ökat under de gångna 250 åren.
I stort sett har det dödliga våldet i Sverige alltså inte förändrats sen 1750-talet. Antalet fall av våldsam död per 100 000 invånare har varierat mellan 0,4 och 1,8 sen 1750. Detta tal brukar kallas mordfrekvensen.
Mordfrekvensen var som högst i början och mitten av 1800-talet då mordfrekvensen var 1,3 till 1,8. Som lägst var mordfrekvensen under mellankrigstiden samt under och efter andra världskriget (1920-talet till 1950-talet) då den var 0,3 till 0,7. Det senare har ett direkt samband med lägre bruk av alkohol.
De senaste 15 åren har mordfrekvensen varierat mellan 0,7 och 1,2, dvs inom de gränser där mordfrekvensen legat sen 1750-talet.
I ett internationellt historiskt jämförande perspektiv ligger mord och dråp i Sverige – tillsammans med andra länder i Nordvästeuropa – idag på en mycket låg nivå.
Överlag råder en tydlig historisk samvariation mellan alkoholkonsumtionens och mord- och dråpbrottslighetens förändringar.
Jämförs dödsstraffets utveckling i Sverige med utvecklingen av antalet mördade och dräpta personer, är det inte möjligt att påvisa att dödsstraffet haft några avskräckande effekter. Detsamma gäller för livstidsstraffet under 1900-talet. Det finns inget samband mellan hårda straff och färre brott.
Framgångarna med att förebygga dödligt våld (med straff och hot om straff) är klena eller obefintliga och drogdödligheten är av allt att döma till och med en direkt följd av den straffrättsligt inriktade narkotikapolitiken.
När det gäller ungdomsbrottslighet är det troligt att en straffinriktad politik leder till ökat antal återfallsbrottslingar och ökad brottslighet. Ju fler ungdomar som straffas innebär att fler kommer att hamna i bestående kriminalitet. Att inte straffa ungdomar leder däremot till lägre återfallsbrottslighet och därmed till totalt lägre brottslighet.
En på fakta baserad kriminalpolitik som håller sig till kärnverksamheten som är att försöka förebygga brott bör enligt de fakta och den forskning som finns minimera inriktningen på straff och repression samt maximera icke-straffrättsligt grundade åtgärder. Vilka dessa åtgärder är sätter endast fantasin, resurserna och forskningen gränser för.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Brott, Våld, Forskning, Dödligt våld, Mordfrekvens, Mord, Dråp, Alkohol, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.