Ungdomar dricker allt mindre alkohol

Ungdomars alkoholintag har kontinuerligt minskat sedan millennieskiftet. Då hade 80 procent av ungdomarna i årskurs 9 druckit alkohol. Nu är andelen nere på omkring 40 procent enligt nationella undersökningar och nedgången beror inte på att alkoholen bytts ut mot något annat berusningsmedel. Detta enligt en studie från Malmö universitet.

– Minskningen kan till stor del förklaras med att ungdomar har nya vanor och nya sätt att umgås. Det är inte lika mycket ostrukturerat ”häng” på stan. Ungdomarna är oftare hemma med sina datorer och mobiltelefoner, eller går på träning eller andra organiserade fritidsaktiviteter. En annan bidragande faktor bakom minskningen kan vara ökad invandring från länder som inte har någon utbredd alkoholkultur, berättar Björn Johnson, professor i socialt arbete på Malmö universitet, i ett pressmeddelande.

Han har tillsammans med Robert Svensson, professor vid Institutionen för kriminologi på Malmö universitet, analyserat material från ungdomar i åtta skånska kommuner. De har jämfört niondeklassare med tre olika typer av bakgrund:

• svensk bakgrund
• utomeuropeisk bakgrund, invandrare
• utomeuropeisk bakgrund, födda i Sverige.

Resultatet visar att bland ungdomar med svensk bakgrund är 40 procent alkoholkonsumenter (har druckit alkohol vid två tillfällen eller fler). De dricker mer än ungdomar med utomeuropeisk bakgrund, både när det gäller de som är födda i Sverige med invandrade föräldrar där 33 procent är alkoholkonsumenter och de som själva är invandrare där motsvarande siffra endast är 12 procent.

Studien visar också att bland utomeuropeiska invandrare som hade befunnit sig mer än fem år i Sverige var nästan 27 procent alkoholkonsumenter, det vill säga nästan lika hög andel som bland de som är födda i Sverige med utomeuropeiska invandrare till föräldrar.

– Drickandet bland ungdomarna med utomeuropeisk bakgrund är högre ju längre tid de befunnit sig i Sverige. Vi tolkar detta som en sorts integration, alltså att ungdomarna anpassar sig till den svenska alkoholkulturen. De har hunnit skaffa fler vänner med andra värderingar och vanor, säger Björn Johnson.

Föräldrarnas inställning till ungdomars drickande fortsätter dock att ligga på samma nivå och är mycket restriktiv oavsett om barnen är födda i Sverige eller utomlands. Detta är ju rimligt då föräldrarna är födda i en kultur med en mer restriktiv inställning till alkohol oavsett var barnen är födda. Anpassningen sker alltså bara hos ungdomarna, och allra mest hos pojkarna. I studien undersöks inte vad skillnaden mellan könen beror på, men föräldrarnas inställning verkar inte skilja sig åt.

Minderåriga får oftast tillgång till alkohol via så kallad bakluckeförsäljning, från äldre kamrater eller tar hemifrån. Hembränt, som var vanligt fram till 1990-talet, har nästan försvunnit. Att hembränt är ovanligt kan beror kanske främst på att de undersökt förhållandena i Skåne där det är enkelt att komma över billig alkohol köpt i Danmark eller Tyskland. Det är tänkbart att hembränt fortfarande kan förekomma i andra delar av Sverige.

Den minskade alkoholkonsumtionen bland är sannolikt också huvudorsaken att våldet i samhället minskat sen 1990-talet.