Fiskarnas rike är en i grunden intressant TV-serie som gjorts av Martin Falklind. Den består av tre avsnitt, varav två är bra, balanserade och i stort sett korrekta. Det tredje avsnittet som handlar om havet är däremot fördomsfullt och fullt med lögner. Sportfiskaren Falklind lyckas inte göra ett korrekt och opartiskt program. Den politiska propagandan tar över helt och Falklind blir en man som sprider falska nyheter och lögner. Jag ska gå igenom lögnerna en efter en.
Lögner om de pelagiska trålarna
Den statliga tjänstemannen och byråkraten Henrik C Andersson får helt oemotsagd sprid lögner i programmet. I 30 år har svenskar överfiskat i både Östersjön och Västerhavet påstår han. Det är en stor och fet lögn. I Skagerak försvann fisken för nästan 40 år sen. Det är svårt att överfiska när det inte finns nån fisk att fånga. I Kattegatt försvann fisken för 10-20 år sen. I Östersjön har kvoten av torsk inte fiskats upp de senaste 10 åren och innan dess var fisket mycket litet under ett antal år.
När det gäller sill/strömming i Östersjön har beståndet varit lika stort de senaste 30 åren. Fisket och kvoterna har gått upp och ner.
Andersson påstår också att de stora pelagiska trålarna fiskar på sillen/strömmingen när den på våren är på väg in mot svenska kusten för att leka. Det är inget annat än bullshit. De stora pelagiska trålarna fiskar inte i Östersjön på våren. De befinner sig då i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten.
Lögner om fiskmjöl och sill
Vidare hävdar Falklind i filmen att de stora pelagiska trålarna landar all sin fångst till fiskmjölsfabrikerna. Det är kvalificerat skitsnack.
Strömming/sill från Östersjön går till fiskmjölsfabrikerna då det helt enkelt inte finns en tillräckligt stor konsumentmarknad för sillen från Östersjön. Anledningen till det är att Livsmedelsverket avråder från att äta sill/strömming från Östersjön på grund av höga halter farliga miljögifter. I fiskmjölsfabrikerna tas gifterna bort innan fiskmjölet säljs till fodertillverkarna.
Sill och makrill från Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten går till konsumtion. Skarpsill och tobis (som förresten inte lever i de fria vattenmassorna utan i havsbottnen) till fiskmjöl.
Lögner om överförbara fiskerättigheter
Även när det gäller överförbara fiskerättigheter (TFC, tidigare ITQ) så far Falklind med osanningar. När TFC infördes försvann hälften av alla pelagiska båtar från fisket. Illegalt fiske upphörde och fisketrycket på skarpsill och sill minskade därför. Situationen blev mycket bättre och fisket blev lönsamt. Det innebar att unga människor lockades till fisket och medelåldern i det pelagiska fisket är idag 40 år jämfört med över 60 år i annat fiske.
Inte heller finns det nån som tror att sillbestånden är oändliga.Det påståenden är en ren och skär lögn. Inte heller för 10-15 år sen (när TFC infördes) fanns det någon som hade såna åsikter. Alla vet ju att sillbeståndet i Nordsjön kollapsade på 1970-talet (det återhämtade sig snabbt efter att fisket stoppats). Sillkollapsen i Nordsjön var dessutom en av orsakerna till att tonfisken slutade komma till de nordiska vattnen.
Falklind och andra påstår att Norge minsann har ett så bra förvaltningssystem och det har inte Sverige. Det är okunnigt svammel. Sverige och Norge har i grunden exakt samma system. Om det ena är bra måste det andra också vara bra. Detaljerna skiljer sig, framförallt beroende på det norska fisket är så mycket större. Faktum är att alla europeiska länder förutom Tyskland har samma system med TFC som grund.
Att det norska systemet skulle vara enkelt är inte heller sant. Det är det överlägset krångligaste TFC-systemet nåt europeiskt land har.
Trålning
Att trålfiskeförbudet skulle vara orsaken till att det finns mycket torsk i Öresund är inte heller sant. I Bohusläns fjordar har det aldrig nånsin trålats men där finns ingen torsk. Trålfiskeförbudet är helt enkelt inte anledningen till att det finns torsk i Öresund.
Inte heller påverkar all trålning bottnarna. Bottentrålning (demersal trålning) gör det men inte flyttrålning (pelagisk trålning). Att generalisera på det sätt som en ung småskalig yrkesfiskare gör i Fiskarnas rike kring trålning är totalt oseriöst.
Tonfisk
Tonfisken har kommit tillbaks till svenska vatten. Orsaken till det är att kvoterna i Medelhavet och Sydeuropa minskades kraftigt. Men det är inte enda orsaken. En annan bidragande orsak är att det är god tillgång till sill och makrill, De bestånden har också växt som en följd av bra fiskeriförvaltning.
Dessutom har man mycket länga vetat att tonfisken leker i Medelhavet, äter upp sig i Biscayabukten och kommer hit som stora. Det är inga nyheter vilket Falklind låter påskina utan det är välkända fakta.
Ursprungligen publicerat på fiskebloggen Njord.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.