Justitieminister Gunnar Strömmer ser ingen anledning att kritisera justitieutskottets ordförande Richard Jomshofs famösa uttalande om islam, ”denna antidemokratiska, våldsförespråkande och kvinnofientliga religion/ideologi, grundad av krigsherren, massmördaren, slavhandlaren och rövaren Muhammed”.
Strömmer själv började sin politiska karriär med att plädera för fri invandring, amnesti åt alla ”illegala” invandrare och att gömma flyktingar.
Så sent som för några år sedan vände han sig kraftfullt mot SDs förslag att lagstifta om skyl- dighet att ange personer utan uppehållstillstånd. En sådan angiverilag strider mot hela vår rättsstat, menade Strömmer. Han tog samtidigt tydligt avstånd från anonyma vittnen.
I början av 2000-talet var Gunnar Strömmer en av initiativtagarna till Centrum för rättvisa med uppdrag att ”värna enskildas grundläggande fri- och rättigheter”, vanligtvis gentemot en maktfullkomlig stat. Av Strömmers tidiga vurm för skydd för invandrare och enskildas rättigheter kvarstår idag föga.
Repressiva lagar
Regeringen har på kort tid tagit initiativ till en omfattande repressiv lagstiftning, framför allt riktad mot invandrare. Och han själv ser idag inga hinder mot att tvinga miljontals anställda inom offentlig sektor, som lärare eller vårdpersonal, att fungera som angivare mot skyddslösa utan papper.
De skärpningar av brottslagstiftningen, ökad övervakning, visitationszoner eller anonyma vittnen som han genomfört eller är på väg att genomföra pekar som bekant i samma riktning.
Inskränkningar av demokratiska rättigheter
Ett annat exempel på inskränkningen av demokratiska rättigheter, här framför allt riktad mot journalister, är Spionlagen som innebär att det kan vara straffbart att röja uppgifter om Sveriges internationella samarbeten,
något som kan försvåra avslöjanden av Erdogans terror mot den kurdiska befolkningen eller av svenska FN- eller NATO-soldaters övergrepp.
Den tilltagande kritiken mot inskränkningen av ”enskildas grundläggande rättigheter” från människorättsorganisationer, grundlagsexperter, advokatsamfundet eller lagrådet har fallit på hälleberget. Det är uppenbart att den liberala fernissan håller på att flagna från den tidigare rättighetsförkämpen Strömmer. Och nu är det payback time.
Centrum för rättvisa har under åren fått hundratals miljoner i ekonomisk sponsring från olika näringslivsorganisationer som Stiftelsen Svenskt Näringsliv, företag som Oriflame och enskilda kapitalister som Hans Rausing.
Centret har drivit flera olika typer av fall. Några av de mest emblematiska har gällt stöd till företag som inte respekterat kraven på kollektivavtal eller att stoppa försök till positiv särbehandling, bland annat för underrepresenterade etniska grupper.
USA-inspirerade antireformer
Men de har haft vidare ambitioner än så. Det är från början inspirerat av det amerikanska rättssystemet, där som bekant domstolarna aktivt kan ingripa i politiska beslut, och till exempel upphäva rätten till abort. Samtidigt har frågan om stärkt grundlagsskydd för äganderätt fått ökad aktualitet bland centrets sponsorer. Kraven på ett stopp för utförsäljning av den offentliga sektorn har skapat djup oro bland välfärdsprofitörerna.
Av ingen slump alls presenterade Strömmer precis innan Sverige gick på semester därför en utredning kring frågor knutna till ”skyddet för grundläggande fri- och rättigheter”.
Men det rör sig inte om rättigheter för vanliga människor utan i stället ”vilka generella förutsättningar som bör gälla för att en inskränkning i näringsfriheten och egendomsskyddet ska vara godtagbar” – i klartext hur man ska kunna förhindra återförandet av förskingrade gemensamma tillgångar till samhället. Samtidigt utreds hur möjlighet till domstolstprövning ska kunna utvidgas. Att det handlar om att närma sig det amerikanska systemet med ökad makt åt jurister – och de som kan betala dem – är ingen djärv gissning.
Och medan han ändå är i gång låter han utredningen också ta upp några av Sverigedemokraternas favoritfrågor, hur man ska kunna återkalla medborgarskap och att förbudet mot diskriminering inte bara ska gälla minoriteter.
Nej, varför skulle Strömmer ta avstånd från Jomshof. En justitieminister som går i takt med justitieutskottets ordförande, vad mer kan han önska sig?
Kjell Östberg
Ursprungligen publicerat tidningen Internationalen.
Läs mer:
- Richard Jomshof måste avgå
- Liberal uttalar sig grovt rasistiskt i nyhetsprogram
- Progressiva bör oroa sig för massövervakningen
- Vad blir framtidens brott som ChatControl kommer leta efter?
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.