FC Rosengårds makalösa svit. Liksom i samhället i övrigt var kvinnor längre tillbaka i tiden starkt diskriminerade inom fotbollssfären eller helt enkelt förbjudna att utöva denna sport. Den första noterade matchen mellan två damlag ägde rum på Aspuddens idrottsplats i Stockholm redan 1918, men annars sågs damernas bollsparkande mestadels som rena skämtbuskisen med lustiga upptåg som matcher mellan ”tjocka gubbar” och ”smärta damer”.
Det var först på 1960-talet som bollen verkligen började rulla. Pionjärerna kom från det lilla samhället Öxabäck, beläget i Marks kommun i Sjuhäradsbygden med Borås som nav. Det var en grupp unga kvinnor anställda vid ortens syfabrik som på sina raster började spela på en nära belägen plan.
Dessa pionjärer ville dock mer än så och 1968 uppstod i Västergötland det första organiserade seriespelet för damer. Grupp-8 och tidsandan av emancipation bidrog till att det började ses som naturligt att kvinnor spelade fotboll. Organiseringen spreds som en löpeld över landet och 1973 kom det första svenska mästerskapet att avgöras, föga förvånande blev det Öxabäck förunnat att höja segerpokalen.
Öxabäck och Jitex
Öxabäck kom sedan – tillsammans med Mölndalslaget Jitex – att under 70- och 80-talet dominera svensk damfotboll där båda föreningarna rodde hem sex mästerskap. I form av Jitex målspruta Pia Sundhage fick också damfotbollen sin första stora profil, en spelare som med sin folkliga kaxighet gick hem i stugorna. EM-segern 1984 bekräftade dessutom att Sverige var ett av världens bästa landslag.
Under 1990-talet var det därefter flera föreningar som delade på gracerna, även om Älvsjö stack ut med sina fem mästerskap. Det nya milleniets första decennium kom sedan att domineras av Umeå med sju segrar. När Umeå var som bäst – med spelare som brasilianska Marta, Hanna Ljungberg, Malin Moström och Hanna Marklund – var det knappast heller något lag överhuvudtaget någonstans som kunde göra det äran stridigt.
Rosengård
Umeå vann sitt sista mästerskap 2008 och därefter är det Malmös FC Rosengård som varit det mest pålitliga och framgångsrika topplaget. Laget bildades 1970 som Malmö FF:s damsektion. Under 1980-talet kom man att etablera sig som ett av Sveriges bästa och 1986 erövrades det första svenska mästerskapet. Här utvecklades den mest proffsiga organisationen, marknadsföringen och administrationen.
Dagens damallsvenska tog form 1988 och Malmö FF/Rosengård har sedan dess aldrig ramlat ur utan manifesterat en ständigt hög nivå. År 2007 bröt man sig ur Malmö FF och sedan i december 2013 är klubbnamnet FC Rosengård. Totalt har Malmö FF/FC Rosengård erövrat 13 svenska mästerskap, långt mer än tvåan Umeås 7 segrar.
Förra året utgjorde dock för Rosengård en ordentlig plump i protokollet när laget landade först på en sjundeplats – efter vinster såväl 2021 som 2022 – den sämsta placeringen i klubbens historia. Men årets replik har varit makalös; efter 17 spelade omgångar ståtar man med idel segrar och den formidabla målskillnaden 75-5. Tvåan Häcken skuggar på ett betryggande avstånd elva poäng efter .
Men hur har denna remarkabla scenförändring kunnat komma till stånd? På en övergripande nivå är det möjligt att man på ett psykologiskt plan förra året kände en viss mättnad på framgång, men att dåvarande svaga insats kommit att fungera som en härlig tändvätska; att nu ska bannemej Skåne och Malmös stolthet visa vem som faktisk är bäst.
Inte att förringa är heller att mittfältsgeneralen Caroline Seger hittills i år fått vara skadefri, som att lagets själ och hjärta återigen befinner sig stabilt på plats. En tredje faktor att addera är 19-åriga japanska Momoko Tanikawas utveckling till allsvenskans kanske allra vassaste spelare i sin roll som såväl avslutare som framspelare.
Hela hösten med nio omgångar är kvar av årets allsvenska men redan har Rosengård punkterat gulddramatiken.
Anders Karlsson
Ett svar på “FC Rosengårds makalösa svit”