Skydda skogen om Riksskogstaxeringen. Skogsmonitor är ett verktyg som miljöorganisationen Skygga skogen använder för att övervaka den svenska skogen. Utifrån data erhållen från Skogsmonitor har de skrivit en lång rapport som dock främst är teknisk och skriven på engelska (dessutom är det inte så bra engelska).
Natursidan har publicerat en ganska intressant artikel om Riksskogstaxeringen där artikelförfattaren erik Hansson anvönder sig av generella påståenden från rapporten,. Viktor Säfve som är projektledare och kommunikatör på Skydda Skogens webbtjänst Skogsmonitor accepterar Riksskogstaxeringen och ifrågasätter inte dess data. Men han säger också detta:
– Vi kan i rapporten konstatera att det är en mycket större naturvårdsförlust att en kontinuitetsskog med naturvärden, och med en grundytevägd medelålder på 139 år kalavverkas, än naturvårdsvinsten att en annan skog växer in över tröskeln, och går från 139 till 140 år, och på så vis registreras som ökad areal gammal skog, säger Viktor Säfve.
Eller som de skriver i rapporten:
– För varje avverkning ser vi en förlust av värdefull livsmiljö, en förlust som en ökad beståndsålder inom redan gamla bestånd inte kan kompensera för.
[…]
– En annan viktig aspekt av detta är att det inte inom överskådlig tid kan tillkomma några nya kontinuitetsskogar. I Sverige avverkas de skogar som vuxit upp efter kalavverkning igen när de är 45-100 år gamla. Detta gör att de gamla kontinuitetsskogarna är en ändlig resurs vars areal endast kan krympa så länge avverkningen av dessa skogar får fortgå och om det som sedan växer upp efter avverkningen avverkas igen inom den 45-100 år långa avverkningscykeln.
Riksskogstaxeringens data kan ifrågasättas
Riksskogstaxeringen visar att Sverige får allt mer gammal skog. Skydda skogen menar att det beror på hur en ser på saken. Definitionen av gammal skog är:
På varje provyta bedömer Riksskogstaxeringens inventerare skogens beståndsålder med stöd av minst två träd från det dominerande trädskiktet som borras och åldersbestäms. I bedömningen ingår inte småträd, fröträd eller träd som är betydligt äldre än det dominerande trädskiktet, så kallade överståndare.
Enligt rappporten från Skydda skogen kan en skog ha en grundytevägd medelålder i norra Sverige under 140 år, Därmed är det inte en gammal skog enligt Riksskogstaxeringen. Detta trots att den enligt Skydda Skogen kan vara gmmal i biologisk bemärkelse och mycket äldre än 140 år,. Det kan exempelvis vara en livsmiljö för arter som knutna till skogar som tidigare inte kalavverkats. Så kallade kontinuitetsskogar. Dessa skogar kan innehålla träd som är flera hundra år gamla och ha en lång kontinuitet av trädtäckning och död ved, som fått ligga länge.
I jämngamla industriskogar och trädplanteringar fungerar metoden med grundytevägd medelålder väl för att bedöma åldern på separata bestånd menar Skydda skogens rapport. Men i olikåldrig kontinuitetsskog eller äldre skog blir det enligt rapporten lätt väldigt missvisande.
Det kan mycket väl vara korrekt vilket betyder att vad som menas med gammal skog kan vara mycket olika beroende på vilket perspektiv en bedömar har. Sen torr jag inet överdrivet mycket på Skogsmonitors bedömingar. I alla fall inet i södra sverige. I Bohuslän finns ingen skog som är äldre än 100 – 120 år. Därmed finns i princip ingen kontiniúitetsskog. Det finns dock delar av Bohuslän där det finns stora ekar som kan vara flera hundra år men all den granskog som finns är i allmänhet cirka 50 år gammal. Och där ekarna finns växer det i allmänhet igen då djurbetet är borta. Förmodligen finns det också sumpskog som kan vara äldre.
Också Skogsmonitors data kan ifrågasättas
Jag har tagit en titt på Skogsmonitors bedömning av skogen i ett område i Bohuslän som jag känner väl. Det är huvudsakligen granskog i området och den är inte äldre än 50-60 år nånstans. Deras bedömningar av troliga naturvärden i det aktuella området är helt befängda. All existerande granskog är planterad. När den avvverkas så planterar markägarna ingen ny granskog så det som växer upp blir lövskog. Den växer mycket fortare än planterad granskog så efter 20 år finns det en björkskog med inblandning av ädellövträd på platser där det tidigare var granskog. Detta anser jag vara en stor förbättring av miljön. Dessutom är avverkningsytor och kalhyggen i Bohuslän väldigt små på grund av naturens beskaffenhet. Björkskogen kommer dock med stor sannolikhet att avverkas långt innan en granskog skulle ha avverkats.
Men för Skydda skogen och Natursidan är det nog en försämring av miljön. Äldre skog försvinner och yngre växer upp. Gran försvinner och lövskog ersätter. Naturen blir bättre som jag ser det. Om det är så i övriga södra Sverige eller inte kan jag inet veta, men jag misstänker att det är på det viset. I så fall går inte Skogsmonitor att använda för att bedöma läget för skogen i södra Sverige. För Norrland kanske den fungerar bättre. Men inte heller Skogsmonotir går alltså att helt lita på. Precis som med Riksskogtaxeringen måst slutsatser som dras från Skogsmonitors data tas med en nypa salt.
Läs mer:
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Sett till hela skogsbeståndet och huvudplantor är det inte frågan om någon ”explosionsartad” ökning av andelen lövträdsplantor även om en viss ökning förekommer men i stort dominerar fortsatt gran och tall. Däremot förekommer en självföryngring av björk som inte är försumbar.
Skogsstyrelsens statistik ger mer information, se figur 8 i den statistik som finns under:
https://skogsstyrelsen.se/statistik/skogsskotsel/atervaxternas-kvalitet/
Det resonemanget inte berör Norrland utan bara min lokala miljö i Bohuslän som inet på nåt sätt är typisk. Men lövträden ökar i mängd. Snabbare än barrträden. Se https://blog.zaramis.se/2025/05/23/okad-tillvaxt-i-skogen/ Det är som jag ser det enbra utveckling.
En observation jag gjort i de småländska och östgötska skogar där jag ibland rör mig är att återplantering i huvudsak är inriktad på barrträd men att det sedan i samband med röjning skapas mindre bestånd av björk. Jag vet också att detta är något som uppmuntras av skogsrådgivare hos Södra. Hur allmängiltig denna observation är vet jag inte men jag delar din uppfattning att mängden lövträd, och då kanske huvudsakligen björk, ökar.
I Bohuslän verkar de inte återplantera alls. Och björkskog är med stor sannolikhet det som ökar. Det går ju också atts älja tlll massaindustrin. Lägre betalt men inga kostnader för återplantering och kortare tid innan avverkning.
Skogsvårdslagen kräver anläggning av ny skog efter avverkning. Åtgärderna skall genomföras senast tre år efter avverkning, dock är naturlig föryngring en tillåten metod vilket väl är förklaringen till att björk, utan plantering, ”funkar” även ur ett legalt perspektiv.
Hej Svensson!
Tack för visat intresse för vår rapport och för frågan!
Vi vill återigen påpeka att Skydda Skogen inte ifrågasätter Riksskogstaxeringens data. Tvärtom. Den är bra och relevant. Vi ifrågasätter användandet av grundytevägd medelålder (och liknande) som indikator på hur det går för arter och habitat knutna till kontinuitetsskogar och naturskogar.
Det är helt riktigt att en äldre granplantering har låga naturvärden, och att lövblandskog har högre.
Vi är väl medvetna om att, särskilt i södra Sverige, så har det kommit med vissa arealer äldre industribestånd. Vi har också viss underkartering av värdefulla lövskogar i södra Sverige. Vi har därför gjort en satsning på lövskog, som vi snart kommer lansera på skogsmonitor.se
Fjärranalys och skogsövervakning är komplexa frågor. Fjärranalysen som visar potentiell äldre skog och kontinuitetsskog, visar per definition potential. Det vill säga skog som är äldre än de äldsta landsomfattande ortofotografierna, och därför, beroende på landanvändningshistoria kan vara äldre skog eller kontinuitetsskog med eller utan naturvärden.
Denna data innehåller alltså viss grad av felkartering. Något som vi på Skogsmonitor är helt öppna med. Men, våra valideringar av datat visar också att merparten (cirka 81-98 procent) är karterad rätt (det vill säga är äldre än de äldsta ortofotografierna). Vilket gör datat viktigt och användbart. Hur stor andel av den ”äldre skogen” som har naturvärden, beror också på vart i landet man befinner sig. Olika delar av Sverige har olika skogsbrukshistoria som man måste ta hänsyn till.
Att lokalisera dessa äldre skogar, som potentiellt kan ha höga naturvärden och stort kolförråd är ett viktigt steg i arbetet med att prioritera fältinventeringar.
Skogsmonitor har aldrig påstått att all skog inom vår kartering, är skog med höga naturvärden. Det finns tre klasser, och det finns ett visst mått av felkartering.
Det finns de som kritiserar fjärranalys därför att träffsäkerheten ofta är mellan 80-95 procent. Men, att endast använda data från provytor håller inte för skogsövervakning, landskapsplanering, förvaltning och kartering. Provytorna är små, och täcker inte in alla faktiska bestånd i Sverige. Däremot är de bra för att föra statistik. En kombination av provytor, heltäckande fjärranalys och inventering av hela områden, krävs för funktionell landskapsplanering, förvaltning och skogsövervakning.
Allt gott!
Mvh/Viktor Säfve, kommunikatör på Skogsmonitor
Tack för svaret. Det var intressant. Och det ska bli intressant att följa utvecklingen för skogsmonitor som i stort sett verkar vara ett bra verktyg.