Fortsatt minskning av antalet skjutningar. Hittills i år har 84 skjutningar inträffat i Sverige. Det är nästan en halvering av skjutningar jämfört med samma period förra året. Sen 2022 har skjutningarna i Sverige stadigt minskat varje år. Under första halvåret 2022 inträffade 205 skjutningar med 34 avlidna och 49 skadade.
Antalet skadade i skjutningar har sedan 2022 också sjunkit stadigt. Likaså har en minskning skett avseende antalet avlidna. Polisen har enligt dem själva under de gångna åren utvecklat nya arbetsmetoder. Detta för att kunna agera mer proaktivt och på så sätt förhindra våldsbrott.
– I såväl den fysiska miljön som i de digitala miljöerna och på utredningssidan är vi idag snabbare och mer effektiva vilket har gjort att vi kunnat förhindra förestående brott och ökat uppklarningen de senaste åren av det dödliga våldet i nätverksmiljö från cirka 20–30 procent till cirka 60 procent. Det är en del i förklaringen till att vi ser färre skjutningar, säger August Knutsson i ett pressmeddelande. Han är operativ koordinator vid polisens nationella driftcenter.
Sprängningar
Samtidigt som skjutningarna minskat visar halvårsstatistiken att det hittills i år inträffat 104 sprängningar i jämförelse med 52 sprängningar motsvarande period förra året.
– Det är givetvis allvarligt och vi ser att de kriminella skiftat modus och genomfört fler sprängningar under vintern och våren. Ofta i utpressningssyfte, för att skrämma eller hota. Men sedan början av året där vi såg en kraftig ökning av fullbordade sprängningar har de minskat. Vi griper fler gärningspersoner på förberedelsestadiet än tidigare, säger August Knutsson.
Han fortsätter:
– Samtidigt är konfliktläget högt och vi vet av erfarenhet att läget kan skifta snabbt. Vi gör allt vi kan för att hålla nere våldsnivåerna.
Att konfliktnivån är hög är helt enkelt dumheter. Överdrifter. Verkligheten tyder ju på motsatsen. Ökningen av antalet spräningra är inte heller d eett tekcan på en konfliktnivå. De flesta sprängningar i år har haft en koppling till utpressningsaffärer och de tyder därför inte på en hög konfliktnivå. Och de flesta bomber har gjorts av material från fyrverkeripjäser samt varit svaga, Inte inriktade på att skada utan för att skrämma.
Läs mer:
- Antalet skjutningar minskade kraftigt under 2024
- Minskningen av antalet skjutningar har fortsatt
- Skjutningar och sprängningar inträffar i fattiga områden
- Varför har gängskjutningarna minskat?
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Ur ett trygghetsperspektiv spelar det nog mindre roll om sprängningarna är del i en maktkamp eller om de utgör ett ”verktyg” i utpressningsförsök. Inte heller om sprängämnet extraherats från fyrverkerier eller om det är mer potent lär ha så stor påverkan för uppfattningen om trygghet. För de som inte på minsta sätt är inblandade men som råkar bo i ”fel” trappuppgång är det sprängning som sådan som sannolikt sätter de största spåren.
Människors känsla är till stor del subjektiv, den bygger inte på något rationellt övervägande av risker. Ökar antalet sprängningar är det därför ett rimligt antagande att även känslan av otrygghet öka. Sprängningar är spektakulära varför de skapar uppmärksamhet vilket förstås förstärker människors känslor. Av denna anledning är fler sprängningar bekymmersamt.