Kärnkraft byggde ingen välfärd. Elektrifieringen var viktigt för bygget av det moderna Sverige. Men kärnkraften var det inte. När kärnkraftverken stod klara hade bygget av välfärdsstaten nästan uophört och nedmonteringen börjat. Vad kärnkraften gjorde var att Sverige kunde sluta använda fossila bränslen för att producera el. Men välfärdsbygget bidrog kärnkraften inte till. Ia Aanstoot som skrivit en artikel i Flamman har som det verkar ingen koll på den svenska historien och uppenbarligen inte heller på elsystemet. Det var el från vattenkraft och olja som byggde det moderna Sverige. Som byggde välfärden.
Slummen byggde vi bort. Men inte med hjälp av elen. Utan med hjälp av politik. Med hjälp av subventionerat byggande och statliga investeringar och med hjälp av olja som värmde husen. Fjärrvärmen började byggas ut först när bygget av välfärdsstaten upphörde och långt efter att slummen försvunnit. Och då kunde vi sluta använda fossila bränslen för uppvärmning.
Och avtten drog i vi in våra bostäder innan bygget av välfärdsstaten. För även den så kallade slummen hade vatten i lägenheterna. Däremot fanns inte toaletter.
Och den moderna sjukvården den bygger på fossila råvaror. Utan plast, ingen modern sjukvård och utan organisk kemi (kemi baserad på fossila råvaror) inte så moderna mediciner.
Men jag håller med Aanstoot om att vi behöver gruvor, men kanske inte i första hand järnmalmgruvor, det har vi redan många. Utan helt andra gruvor. Sällsynta jordartsmetaller, grafit,vanadin, kobolt, litium med mera. Det behövs för att tillverka batterier som är viktiga för nästa steg i elektrifieringen. För utbyggnad av solenergi, vindkraft och batterilager. För el behöver vi och de är bättre med billig el, dvs sol, vind och vatten, istället för dyr el som kärnkraft. Det är bättre med miljövänlig el från sol, vind och vatten än med farlig el som kärnkraft.
Läs mer om gruvor:
- Det behövs ökad gruvbrytning i Sverige – vanadin
- Det behövs ökad gruvbrytning i Sverige – kobolt
- Ökad gruvbrytning i Sverige – litium
- Det behövs ökad gruvbrytning i Sverige – fosfater
- Ökad gruvbrytning i Sverige – sällsynta jordartsmetaller
- Det behövs ökad gruvbrytning i Sverige – grafit
- Gamla järnmalmsgruvor blir som nya
- Det krävs mer gruvbrytning i Sverige
- Det går inte att vara mot gruvbrytning om vi vill ha mer eldrivna fordon
Stabilt elsystem
Vattenkraft och batterilager garanterar ett stabilt elsystem. Det kan inte kärnkraft göra. Anstoot har helt klart bristfälliga kunskaper om el och eplproduktion. För bara den som inte känner till sådant som svängmassa och frekvenshållning kan tro att kärnkraft ger ett stabilt elsystem.
Ett stabilt elsystem kräver stor svängmassa samt elproduktion som snabbt går att starta och stoppa. Vattenkraften klarar båda sakerna, kärnkraft har svängmassa men ingen flexibilitet. Det kräver vattenkraft och/eller fossil elproduktion då det är det enda som kan ge den flexibilitet som behövs.
Vattenkraft går också bra att kombinera med vindkraft och solenergi. Dessa produktionssätt har ingen svängmassa och ojämn elproduktion. De kräver vattenkraft och fossilkraft med stor svängmassa eller batterilager för att kunna vara välfungerande delar i ett bra elsystem. De är också mycket billigare att bygga och det går snabbare att bygga ut solenergi och vindkraft än kärnkraft. En satsning på ökad industriproduktion mår därför bättre av en satsning på vindkraft och solenergi.
Läs mer om kärnkraft och elsystem:
- Nej till uranbrytning – Nej till kärnkraft!
- Ekonomiskt vansinne att bygga ny kärnkraft
- Nån ny kärnkraft behövs inte
- Batterilager löser problem i elsystemet
- Vad som kan ha orsakat strömavbrottet i Spanien
- Kärnkraftsförespråkarna går Putins ärenden
- Kärnkraft ger dyrare el
- Baskraft behövs inte för att balansera vindkraft och solenergi
- Lägre elpriser och mer vindkraft under 2024
- Mer vindkraft löser visst problemen
- Bygg solpaneler, vindkraftverk och batterilager
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
På https://research.chalmers.se/publication/517394/file/517394_Fulltext.pdf bekräftar CTH, LTH och KTH Anders uppgifter. Kärnkraft är helt enkelt alldeles för dyrt och ineffektiv att använda.
Enda skälet till att den nuvarande regeringen gillar det torde vara att de raggar pengar åt ABB Atom. Eller också handlar det om att de hatar miljörörelsen och gärna vill ge den en snyting. Eller kanske det bara är ren konservatism – dess deltagare gillar den för att et är 50-talsteknik.
Man kan ha olika syn på kärnkraft (själv var jag en gång hängiven Linje 3 anhängare men är inte längre lika kategorisk) men att påstå att ny kärnkraft skulle handla om ”50-talsteknik” är ett utomordentligt ovederhäftigt påstående som saknar grund. Som om utvecklingen skulle stått still på just detta område när den accelererat på alla andra områden, ett sådant påstående faller för mig alldeles platt till marken.
Det utvecklingen nu fokuserar kring är Fjärde generationens kärnkraft innehållande bl.a. mindre reaktorer och möjligheten att nyttja gammalt uttjänt kärnbränsle (https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Fj%C3%A4rde_generationens_reaktor). Om denna teknik kan utvecklas till hanterbara kostnader och om varje teknisk utmaning har en realiserbar och robust lösning återstår att se men att påstå att det handlar om ”50-talsteknik” håller inte.
Liksom all teknik utvecklas säkert kärnkraftstekniken, men det är fortfarande samma princip som på den tiden det begav sig kallades ”ett fantastiskt komplicerat sätt att värma vatten”.
Kärnkraft är dyrt och ineffektivt, sol och vind kombinerat med den vattenkraft vi redan har är mycket billigare. Se t.ex. https://ourworldindata.org/cheap-renewables-growth. Att regeringen ändå tjyvhåller på den dyrare varianten måste ha någon orsak.
Jag är, som säges ovan, inte kategorisk men skulle det visa sig att mängden befintligt kärnbränsleavfall skulle kunna reduceras högst väsentligt genom Fjärde generationens kärnkraft kan jag inte tycka annat än att det är intressant. Det handlar då inte enbart om att ”värma vatten” utan också om att minska det ”arv” vi ger till kommande generationer (för mig var denna aspekt mycket viktig när jag en gång i tiden valde Linje 3).