Fällande dom i mål om grov krigsförbrytelse och terroristbrott

Fällande dom i mål om grov krigsförbrytelse och terroristbrott. Stockholms tingsrätt har dömt en 32-årig man för grov krigsförbrytelse och terroristbrott till livstids fängelse. Åtalet avser anklagelser kopplade till en filmad avrättning av en jordansk stridspilot. Den ägde rum efter att han tillfångatagits i Syrien den 24 december 2014. Piloten befann sig på uppdrag för den globala koalitionen mot Islamiska staten (IS).

Den 3 februari 2015 publicerade IS en film som visade hur piloten avrättades genom att han spärrades in i en metallbur och antändes levande.

I målet har åklagarna påstått att den åtalade Osama Krayem, som är svensk medborgare, genomförde avrättningen tillsammans och i samförstånd med andra gärningsmän tillhörande IS. Han var också medveten om att gärningen filmades och att filmen skulle spridas.

Åklagarna har därför åtalat mannen för grov krigsförbrytelse. De har även begärt att mannen skulle dömas för terroristbrott. Detta då gärningen allvarligt kunnat skada vissa stater inom den globala koalitionen mot IS.

Enligt åklagarna har avsikten med gärningen varit dels att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolknings­grupp som inte delade IS ideologi, Dels att otillbörligen tvinga den mellanstatliga koalitionen mot IS att vidta eller avstå från att vidta militär åtgärd. Enligt åtalet ska Krayem därför dömas för både grov krigsförbrytelse och terroristbrott. Alternativt för medhjälp till dessa brott.

Krigsbrott

Det är bevisat i målet att målsäganden tillfångatogs efter att hans plan störtade den 24 december 2014 i Syrien. Att avrättningsfilmen publicerades den 3 februari 2015 är också bevisat. Dessutom är det visat att piloten (målsägande) avrättades i Raqqa någon gång under den perioden.

Det är också bevisat att det pågick en icke-internationell väpnad konflikt i Syrien vid den aktuella tidpunkten. Liksom att den åtalade Osama Krayem i augusti 2014 reste från Sverige till Syrien i syfte att ansluta sig till IS. Det är vidare klarlagt att målsäganden var en skyddad person enligt Genève­konventionerna och allmän folkrätt. Detta eftersom han genom fångenskap var försatt ur stridbart skick.

Redan av avrättningsfilmen framgår tveklöst att målsäganden dödades genom att han antändes levande efter att ha spärrats in i en metallbur. Av filmen framgår också att han filmades i olika sammanhang. Både inför och under avrättningen. Genom det förhållandet att målsäganden var stridspilot på uppdrag för den globala koalitionen mot IS när han tillfångatogs. Det narrativ (en berättelse) som IS anlägger i filmen om att avrättningen var en hämnd för flygattacker som koalitionen ska ha genomfört innebär att det är utrett att gärningen hade samband med den väpnade konflikten.

Terroristbrott

Tingsrätten har också ansett det bevisat att gärningen som sådan allvarligt kunnat skada staten Jordanien och övriga stater som omnämns i filmen och ingick i den globala koalitionen mot IS.

• Utredningen har visat att den tilltalade befann sig på avrättningsplatsen, uniformerad och beväpnad samt lät sig filmas. Av filmen och övrig utredning har vidare framgått att det var en annan man som tände elden och därmed direkt orsakade den jordanske pilotens död. Tingsrätten har emellertid bedömt att den tilltalade mannen genom sitt agerande på ett så verksamt sätt bidragit till målsägandens död att han ska betraktas som gärningsman, säger rättens ordförande rådmannen Anna Liljenberg Gullesjö. Hans agerande har bestått av att, gemensamt med andra män, ha vaktat målsäganden både före och under avrättningen och fört honom till buren där han antändes levande, fortsätter hon.

Vid bedömningen av om Osama Krayem agerat med uppsåt har tingsrätten särskilt beaktat vad som var känt om IS när han anslöt sig till organisationen. Vidare vad som framkommit om IS elitstyrka Liwa al-Sadiq, den åtalades Facebookaktiviteter, avrättningsfilmens betydelse och den åtalades efterföljande agerande.

• Tingsrätten har ansett att åklagarnas bevisning med sådan styrka talar för att den tilltalade mannen har agerat uppsåtligen – i fråga om avrättningen, filmningen, spridningen av filmen och avsikten att injaga allvarliga fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp som inte delar IS ideologi – att det är ställt utom rimligt tvivel att så var fallet, säger Anna Liljenberg Gullesjö. När den tilltalades egna uppgifter bedömts har tingsrätten ansett att de varken motbevisar eller förtar värdet av åklagarnas bevisning. Det har inte heller funnits någon ansvarsfrihetsgrund.

Vid prövningen av om det är möjligt att döma för båda de åtalade brotten samtidigt har tingsrätten ansett att det inte finns något hinder mot det. Krayem dömdes därför för grov krigsförbrytelse och terroristbrott.

Livstids fängelse

• Beträffande påföljd har tingsrätten beaktat att gärningen har innefattat en brutal och filmad avrättning som utförts med stor hänsynslös­het i syfte att sprida IS budskap. Det sätt genom vilket avrättningen genomförts måste ha varit oerhört smärtsamt för målsäganden som måste ha känt extrem dödsångest. Straffvärdet kan därför inte motsvara annat än livstids fängelse, säger Anna Liljenberg Gullesjö.

Även med beaktande av att Osama Krayem dömts till 30 års respektive livstids fängelse för sin inblandning i terrordåden i Paris 2015 och Bryssel 2016 dömde tingsrätten honom till livstids fängelse.

• Skulle den tilltalade tidigare meddelats en svensk livstidsdom hade tingsrätten enbart kunna besluta om en så kallad konsumtionsdom, vilket innebär att en tidigare utdömd påföljd även ska avse den tillkommande brottsligheten. Rättsläget är inte klart i fråga om svenska domstolar ska döma på samma sätt i förhållande till en livstidsdom meddelad i ett annat EU-land. Tingsrätten har, bland annat med hänsyn till att straffvärdet för den i målet aktuella brottsligheten motsvarar lagens strängaste straff och att villkorlig frigivning under vissa omständigheter kan aktualiseras avseende den belgiska livstidsdomen, kommit fram till att påföljden ska bestämmas till livstids fängelse, kommenterar Anna Liljenberg Gullesjö.

Tidigare domar

Den dömde avtjänar för närvarande ett fängelsestraff i Frankrike. För att kunna genomföra rättegången i Sverige har svenska och franska åklagarmyndigheter ingått en överenskommelse om ett tillfälligt överlämnande av mannen till Sverige. Överenskommelsen innebär att han ska föras tillbaka till Frankrike så snart lagföringen i Sverige har slutförts. Dock senast den 27 december 2025.

Gärningsmannen ska stanna kvar i häkte fram till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom. Det gäller dock längst tills han återförs till Frankrike i enlighet med överenskommelsen om tillfälligt överlämnande.

Tingsrätten har även tillerkänt den jordanske pilotens föräldrar och syskon skadestånd om 80 000 kr vardera. Prövningen i fråga om skadestånd har skett med tillämpning av syrisk rätt men utifrån svensk praxis. Med hänsyn till de mycket försvårande omständigheter som funnits har tingsrätten ansett det motiverat att döma ut ett högre belopp än vad som vanligtvis dömdes ut enligt svensk praxis vid den aktuella tidsperioden. Men inte så högt som 120 000 kr, vilket var det målsägandena yrkande.